Jag tror att det är välgörande att rensa ut lite ibland. Saker som bara ligger har en tendens att ta vår energi och den kan vi ju behöva till annat. Jag slänger bara sådant som inte kan vara till gagn för någon, det andra ger jag bort eller säljer.

Hur man reagerar på att slänga något man har band till är en svår fråga för mig. Känner bara tillfällig glädje över det materiella. Har nog aldrig, vad jag kommer ihåg iaf, sörjt över något jag förlorat.

Många människor finner sin identitet genom saker, tror jag, så om du inte känner behov av saker mer så kanske du har hittat ett annat sätt att identifiera vem du är? Bara att grattulera isf.

// Danda

#1 Det yttre symboliserar oxå det inre. Att rensa - göra sig av med gamla föreställningar, mönster eller tankar man inte längre vill ha. Jag har inte skalat bort allt som du - men känner att min sentimentalitet och nostalgi inför matriella saker som jag får genom att koppla mina känslor till saker har blivit avsevärt mindre. Grattis Niklas, härlig känsla!

Jag brände upp 25 års dagböcker för några år sedan. Det var skönt.
Sorgligt på sätt och vis men samtidigt en slags frigörelse från det förflutna.

Sålde bilen för ett par veckor sedan. Ser nu skönheten i att resa kollektivt och att cykla och gå överallt.

Sålde mitt hus förra året och ser nu det positiva med att bo i lägenhet.

Jag tror att när vi frigör oss från saker gäller det att vila blicken på det vi VINNER i frigörandet. Fokuserar man på förlusten känns det ju bara som förlust och inget annat…

/Lena.

#1

Identifikationen for mig, forsvann i somras. Nu ar det som att saker faller bort, som ringar pa vattnet.

#2

Tack. Som du ar inne pa, sa skulle jag saga att tankar faster sig i saker. Att gora sig av med en sak, kanske ar att gora sig av med en tanke. Vill man bli fri, bor man slappa saken innan man slanger den.

#3

Jag undrar om din sorg upplostes med bockerna? Hoppas att du kan minnas med gladje.

Om man vinner nagat i frigorelsen, ar det da en frigorelse?

Kanns som att jag kommer att slanga mobilen ocksa. Det kommer sakert leda till att jag koper en ny, relativt billig. Det ar som att ljuset inom mig trycker undan vad som inte langre ar sanning.

Later detta knasigt? Har nyss forlorat en stor summa pengar, blev bestulen, men vad jag bryr mig om ar en person som blev pavarkad och utnyttjad.

Kunde ha salt kameran och datorn. Men hade jag varit mer lycklig? Nej, sa varfor engagera sig.

Slangde till och med en ny t-shirt jag kopt, for att liksom se om det fick mig ur balans. Gillade inte den anda. Ha ha.

Gav min sovsack till en tiggare pa gatan. Den var mest klumpig att ha nar jag flyttade. Vet inte hur mycket smamynt jag har gett till manniskor pa gatan, som bett mig.

Ser ingen storhet i detta. Men efter allt, sa ar jag anda den jag ar, och var, innan jag blev nagan annan.

Niklas

#4 Frigörelse - göra sig fri - man vinner friheten.

#4

Jag ältade min sorg från mitt förflutna. När jag i min ceremoni eldade upp dagböckerna slutade jag älta eländet. Jag såg nu framåt i stället för bakåt. Släppte taget om det gamla och välkomnade det nya.

#5

Precis så menade jag!

#5

Jag forstar. Vad jag tankte pa, ar att det man vinner kan man ocksa forlora.

#6

Det later bra att du slutade altandet. Att kunna se frammat i stallet for bakat, kan ju vara frigorande pa ett satt. Men att kunna leva i nuet ar den storsta frigorelsen!

Jag flyttar ganska ofta, och var gång jag flyttar ut slänger jag och ger bort en himlans massa grejjor. Det är så skönt!!!

Just nu känner jag mig väldigt fri. Jag äger inte många saker här i Italien, det är bara saker jag använder, de flesta av dem är saker som hjälper min kreativa sida. Men de är också utbytbara. Min känsla av att jag vet att ALLT jag äger idag igentligen inte har något värde för mig och att jag kan lämna allt utan ångest, ger min frihet. Det enda som betyder något som finns hos mig nu är katterna (de är ju inga saker de mina vänner som följer mig överallt!)  

(Offtopic: Niklas, du vet att du på datorn kan välja att ställa in keyboarden på svenskt språn va? Om du skriver utan att titta på bokstäverna dvs.)

Harligt, Alwyn!

Jag ska ju flytta snart igen. Da slipper jag ta dyr taxi, som de andra gangerna

Har gjort mig av med sa mycket senaste tiden, sa kanner mig lite omtumlad. Men ar glad, for borjar lara mig. Kanns som att for varje sak jag slanger, utmanas jag att halla mig medveten. Som att min kropp letar efter utmaningar att trana medvetenhet i. Ett annat exempel ar att jag nu gar sprakkurs. Det ar en utmaning, for jag har varit/ar blyg av mig. Eller, i alla fall ganska tystlaten.

Det ar en ovanlig situation for mig. Den kanns i alla fall inte sa vanlig. Det finns en medvetenhet bakom allt jag gor, som inte kan forsvinna. Den ar dar jamt, vilket ar befriande. Men min kropp, mitt sinne ar fortfarande inte helt med pa vad som sker. Verkar som att min medvetenhet styr mig mot de utmaningar min kropp mest behover. Ibland vill jag bara att det ska ta slut. Det gor riktigt ont ibland. Men vet att det snart ar klart.

En till sak jag har gjort mig av med ar en stor del av min tidigare frisyr. Hade langre har tills i torsdags forra veckan. Kanske hade jag tankekopplingar till mitt har ocksa. Ar sa mycket som andras pa kort tid.

Alwyn, skolan har Mac inte PC (om det nu ar ratt benamningar) och jag ar riktigt ovan med dessa datorer. Ska se om jag kan hitta hur man andrar spraket.

Och nej, slang for guds skull inte bort katterna! I och for sig hade jag ett djur for ett tag sedan, som jag gav bort. Var inte passande att ha den da. Saknar djuret ibland. Det gick bort ganska snart hos den andre agaren, och ibland markar jag av djurets narvaro hos mig. Aven har jag haft pahalsning av en katt vilken min familj avlivade nar jag foddes, var allergisk mot katter

Jag kan förså dig så väl Niklas  och ibland tror jag det kan vara nyttigt att göra sig av med både materiella ting och sånt som kan gnaga inombords på oss.Är inne i en slängperiod själv men löser det med att sälja sånt som går att sälja och sen skänka pengarna till en familj i Navajo reservatet som jag är fadder åt som bor i Hotevilla Arizona på Hopis mark.

Där behövs varje öre och bodde dom närmare skulle jag åka dit varje dag och ge dom saker dom kunde få användning för som jag vill kasta bort.Men det löser sig att skänka en rejäl slant också och många som pysslar med välgörenhet tar mer än gärna emot våra saker för antigen försäljning eller skänkas åt någon hemlös som så väl behöver.

Ser mer och mer i samhället att människor tröttnar på det materiella och vill söka sig tillbaka till det enkla naturliga.

Lycka till med ditt Niklas du tänker förnuftigt tycker jag och fler med mig det törs jag skriva under på

#10

Tack!

Kanner mig inte sa varst fornuftig. Haha. Skulle kalla mig sjalv impulsiv, och smagalen. Men det ar klart, jag agerar ju inte utan att vara medveten.

Jag är ganska inne på att begränsa mina inköp. Jag behöver inte ha en massa saker. Det gör ont att se när folk slänger bra saker för att få plats med en ny version. Tex stod det många ganska nya TV apparater för två år sedan i sophuset för att många ville ha platt TV istället.

#12

Det är ju onödigt att slösa. Men om man har en TV man inte är nöjd med, har pengar att köpa en annan, och vill göra så, då ser jag inget problem.

Problemet är bara att vi slänger saker som fungerar och köper nytt hela tiden. Det tär på jordens resurser och det bygger sopberg av saker som egentligen inte var trasiga.

Det är ju också ett behov eller begär. Att köpa nytt hela tiden. Och det håller oss också bundna.

Ja, det kan vara ett behov att köpa. Men det kan ju också vara ett slags behov att hålla fast vid samma.