Utveckling avstannar
Jag har läst så många bra svar här i forumet så jag vill gärna ställa en fråga och höra vad ni har för erfarenheter.
Min resa började -91 med en andlig upplevelse, jag såg en ofysisk man. Efter det har jag haft många andra olika upplevelser och jobbat mkt med mig själv. Rensat och utforskat mig själv bl.a. med hjälp av en terapeut och gör det daglig dags med mig själv och det jag möter varje dag. Har fått många insikter på vägen. Min drivkraft har varit min längtan - längtan att komma hem även fast jag aldrig förstått vad detta hem är.
Men sedan ca 1-1 1/2 år har alla mina upplevelser avstannat. Från att både hört, kännt och sett är det bara tomt och tyst. Någon som vet vad det kan betyda?
Vissa uppleveler har jag bara varit med om en gång. Så en period var det som jag blev presenterad för vissa saker. Men jag fattar fortfarande inte vad det är eller om det förväntas något av mig. Har jag missat något?
Tacksam för alla svar i alla vinklingar.
Utvecklingen behöver nödvändigtvis inte alls ha avstannat.
KAnske behöver du den här tiden för att stanna upp, för att vila i dig själv,
Processen ska inte forseras,, jag förstår din undran och jag har själv varit där.
Vad det beror på kan jag inte svara på,,,
det enda jag vet är att jag var väldigt ivrig själv och kände en enorm saknad när det hela "avstannade".
Saker o ting har sin tid. de måste få en chans att falla på plats inom en.( det är vad jag tror). JAg har inga rätt eller fel svar,,,,,
Allt som sker har ett syfte, det tror jag. Lycka till/ kram

Det jag tänker på är att du kanske måste fördjupa dig i någon form, mer söka kontakt med dig själv och din själ på ett djupare sätt.
#1 Håller med, allt har ett syfte. Kanske jag har velat förstå så mkt att jag har analyserat sönder isf att låta det vara.
#2 Har du något förslag på hur fördjupa mig? Jag har svårt att sätta mig ner o meditera…..men du är nog inne på rätt spår med att jag bör fördjupa mig. Det känns så.
Tack för att ni tar er tid!
Du skriver att du har rensat och utforskat dig själv. Då utgår jag i någon form av healing du använt, för mig är det så att när mina upplevelser avstannat och då har det handlat om mig själv . har inte varit i form helt enkelt, man blockerar sig själv i tanken.
Den andliga dimensionen har ju ingen tidsgräns som vi människor har.så jag tror när vi är redo så fortsätter det andliga i oss.
Det är min tanke.
Min känsla är som Rosans, du måste fördjupa dig och söka djupare in i själens värld. Det "andliga" fortsätter oavsett du har upplevelser eller ej, troligtvis kan det också vara så att man (din själ) stängt av för upplevelser för att se om du ändå kan "fortsätta". Jag brukar säga att det är inte alltid så bra med upplevelser, för risken är överhängande att man söker det "andliga" genom det och att det viktiga blir upplevelser och att det är bekräftelsen på att man är andlig. Vilket är fullständigt fel.
Ju mer blicken kan lyftas utanför en själv, ju mer tjänande och heltstänkande man är ju andligare är man, har nada med inre upplevelser att göra, som jag ser det.
Oerhört viktigt att få med sig den förståelsen av att vara andlig inte innebär att bli/vara medial och få en massa upplevelser. De kan hjälpa oss på vägen i öppningsfas, men det ska inte vara drivkraften i en andlig utveckling, det bör nöden i mänskligheten vara.
Sedan är ljusmeditation ett kanon sätt att utvecklas på och att fördjupa sig och kontakta själen. Du hittar sådana tips under kategorin meditation här på forumet. 
Lycka till och släpp att du inte upplever längre, ge dig istället tid att uppleva fysiskt, det andliga i naturen och i andra människor, leta sätt att hjälpa andra människor vidare, att lysa upp deras dag.
Hej,
Jag har inget svar som gör dig klokare, men kanske kan hjälpa dig på vägen. När du vilar i det som är, så händer det som ska hända. Tillit ! Detta är så läkande för själen. Tro! Att förstå att du är på jorden för att bidra . När man gör det har man kommit hem. Innan dess blir det en inre resa som tar tid. Tålamod.
Du vet när det är dags.
amier

#3
Ja, jag tänker precis som Mariann på meditationer som leder till djupare själskontakt. Har du svårt för att meditera så kanske mindfulness kan vara första steget på vägen? Att bara lära sig vara i stillhet. För det är själens väg. Och du kan börja träna dig här och nu genom att stilla dig i det inre och bli mer närvarande i nuet, bara sitta och föreställa dig och känna ljuset i hjärtat, träna på att stilla tanken och vara ute i naturen och "lyssna" till den. Så småningom kommer du då att kunna lyssna till själens subtila röst och kunna meditera. Men finn dina vägar till lugnet som leder till en kontemplation och meditation.
Mitt råd till dig. Lycka Till!
#5 Jag har aldrig sökt efter upplevelser eller velat träna upp dem, för på något sätt har jag alltid förstått att det inte är vägen men jag har velat förstå, varför jag haft dem. Så tack för att du bekräftar det jag trott men ine varit säker på.
#6. Jorå visst blev jag klokare! Vila i det som är, tillit. Stort.
#7 Ska prova att meditera…… Hade lite "dåliga erfarenheter" av det förut. Brukade hamna (helt ofrivilligt) i tidigare liv upplevelser när jag satte mig och meditera. Det var inga direkt roliga liv heller. Som tur var kunde jag få hjälp med att bearbeta dem och få ut något av dem i livet jag lever nu. Men det där med att lyssna till naturen det ska jag ta till mig.
Jag känner redan ljuset i hjärtat blir större tack vare era ord. Än en gång tack!
#8 BRA!
Oftast att meditera på ett slags ljusmeditation /hjärtemeditaion gör att man blir jordad samtidigt. Meditation via hjärtat har den effekten automatiskt för de allra flesta. Vilket borde göra att man inte hamnar "flygandes ikring där man inte ska vara".
Behöver du råd och hjälp i början så kan du bara fråga här, eller pm´a (ifall du väljer en sådan sort).

#8 intressant att läsa, jag hade själv en sån period för tre år sedan, då det bara ploppade upp gamla liv( om det var mina eller bara platsminnen etc kan jag inte svara på, men det var många gånger obehagliga känslor och upplevelser som kom -bränder, drunkningar,krig etc).Men just genom att fokusera på hjärtat och tänka att jag genom att finnas där och " beskåda dessa händelser" med kärlek, så helas dem.På det sättet blev det mer som ett healingarbete än att jag själv drogs med i känslorna, och jag fick kraft i stället för att bli sänkt.
Samma här ! I samband med att jag började så räckte det med
djup avslappning så fickv jag se det helt otroliga (jag hade inte läst
några böcker o s v, utan var "helgrön". Minns ej allt men det
var bl a 7 mycket vita pelare, en glittrande båge över ett vin-
glas, en glittrande spiral och bredvid den en ängel o s v.
Men sedan så tog det stopp. Kanske att det var en introduktion
och att det sedan är min uppgift att jobba vidare på det hela.
Men jag saknar det hela men kanske att det inte är meningen
att man bara ska få "allt serverat på silverfat". Önskar nu
efteråt att jag skrivit upp, trodde att jag skulle komma ihåg.
Det räckte då med att slappna av ordentligt och sedan fokusera
mellan ögonbrynen. Jag fick då samma känsla i ögonen som när
man äter en citron och sedan så kom det. Men som sagt, nu
så kanske det hänger på mig själv.