Läst 1906 ggr
Wassago
2013-12-02, 15:38

Min sanna födelse

Det är natten mellan den 22:a och 23:e dec. 2001. Jag hade då under de sista veckorna känt att någonting livsavgörande för mej var på väg att inträffa. ”Verkligheten” hade under dessa veckor nästan suddats ut.. Hela mitt väsen var inåtriktat. Mitt undermedvetna Jag arbetade på högtryck. Så även mitt övermedvetna Jag samt mitt själv medvetande Jag. Någonting höll på att ske.. Min hjärna gick på ett nästan helt omänskligt högtryck… Hjärnan producerade enorma mängder små historier.. Berättelser.. Gigantiska räknetal virvlade förbi ett hissnande tempo genom mitt huvud, jag kände att alla dessa historier och räknetal hörde ihop på något sätt med varandra, men hur? När dessa berättelser först började dyka upp i min hjärna försöket jag till en början att skriva ner dom, men de kom i en ständigt ökande takt tills de blixtrade igenom mitt sinne i ett sådant tempo att jag inte hann ”läsa” dom själv… Det var fantastiska små berättelser.. mycket enkla.. Men jag kände att de alla hade en djupare andemening. Efter ett tag insåg jag att de alla var en och samma berättelse i grunden.. Att dom alla var ”liknelser”. Liknelser som skulle kunna få mej att inse vad som var riktigt nödvändigt för en människas verkliga mentala välmående, vad som var grundläggande för sann och varaktig lycka och vad som var ”meningen med livet ?” 

Det sista dygnet sitter jag i min skrivkammare och skriver i en takt som knappt går att beskriva. Med min vänstra hand (jag är och var högerhänt) smattrar jag ner kalkyler och dessa ”liknelser” på datorns tangentbord som om jag vore en utbildad stenograf, jag som annars alltid använt mej av den utmärkta ”pekfinger valsen” medans jag med min högerhand skriver på 4 olika berättelser och räknesätt på fyra olika skrivpapper.. Men så helt plötsligt känns det som om hela mitt jag slungas ut ur min kropp genom tid och rum i ett så rasande tempo att det jag ”ser” först kan tydas som bilder.. eller kanske snarare som sekvenser av mina tidigare liv. (Innan denna händelse så hade jag inte tänkt på reinkarnation speciellt mycket, och trodde nog att de flesta som talade om att de hade minnen från sina ”tidigare liv” bara var allmänt förvirrade själar.) Jag upplever det som om jag slungas nedåt först. Men tempot bara ökar och ökar tills allting omkring mej bara blir till en bländande ring av vitt ljus. Trots att jag bara ”ser” allt som ett vitt ljus så fångas allt som jag passerar under denna tidsrymd upp i mitt medvetande… till slut upphör tid och rum att existera. Jag är inte längre jag, som i ”jag, som XXXX”. Just den tidsrymden som jag har existerat som, XXXXX i denna kropp är så ohyggligt kort att den nätt och jämt existerar i mitt sinne just då. 

Någonstans under denna tid så känns det som om jag i den rasande farten sakta stiger uppåt Jag ”planar ut” till slut.. Det vita ljuset har försvunnit.. När vet jag inte.. men det hade varit försvunnet länge.. Allt känns så sant… så rätt.. så befriande och enkelt. Som när man vaknat ur en lång och underlig dröm.. För att upptäcka att man befinner sej sitt egna välkända trygga hem… Jag kan ANDAS igen.. Det känns som jag inte har andats innan.. (:) Skrattet bubblar förlösande, genom mej och runt mej.. Jag ”ser” någonting långt borta.. Jag kan inte beskriva exakt vad.. Men Jag VET! Jag ser ett universums födelse.. 
Jag ser det växa.. jag ser materian som slungas ut i en hissnande fart, ändå känns det som om allt går i en mjuk långsam rytm.. Jag ser galaxer bildas.. i miljoner och åter miljoner.. I en sån fantastisk harmoni och symbios… Jag ser planeter få liv… I ett så självklart ”mönster”. Jag ser nya ”Jag” eller som några kanske föredrar att kalla det Själar, som börjar skapas… Nya Jag i sin linda… 
Ännu är dom årmiljoner från att ens vara medvetna om sin egen existens.. Än mindre om min existens. Jag känner.. Kärlek.. Värme, Samhörighet. Som om Jag på något vis är sammanlänkad med dessa nya Jag som är under skapelse.. Som om vi vore ETT. 
Jag känner en ren och en helt underbar glädje.. Lycka, Värme.. Kärlek.. Jag är ett… Jag är hel, Jag är början och slutet. Jag är! Jag är född! Jag är ett med alltings vara.. 
Jag skrattar av den rena glädjen som omsluter mej.. Jag njuter av värmen, kärleken och om vetskapen! Samt av att uppleva denna fantastiska Ahaa upplevelse! Jag förstår meningen.. Meningen med min existens! Med Jagets existens! 

Jag förstår nu innebörden av alla de miljoner liv jag levt i olika kroppsformer. Från den allra enklaste atom och molekyl.. Vidare till de enklaste organismerna fram tills idag.. Jag fann att det i allt fanns några få genomgående mönster. De har varit lektioner i alla dess mest fantastiska upplevelser! Lektioner som skulle ge mej kunskap, som i sin tur skulle leda till insikter som skulle göra mej skapad och odödlig! Även dom liv och år som jag innan har upplevt som fasor.. Som meningslösa, hemska och onödiga upplevelser.. Som smärta, värk och sorg.. Rädsla, Ensamhet, Svek och bitterhet.. Jag förstår nu varför jag var tvungen att genomleva alla dessa liv och händelser.. Jag var tvungen att uppleva dom för att bli medveten om dom. För Jag kan inte vara medveten om varelse Lycka, Glädje, tillfredställelse, Värme eller Kärlek utan att ha upplevt dess motsatser! Jag kan heller inte till fullo inse vikten av dessa känslor om Jag inte genomlidit alla dessa fasor och svårigheter. Som någon en gång sa.. ”Utan mörkret skulle vi inte se stjärnorna..” 

Alla dessa känslor är numera som en fantastisk palett av färger… Från det svartaste svarta till det vitaste vita samt alla dess otaliga gråskalor, nyanser och kulörer. Och utan dessa ”färger” så skulle jag inte kunna känna empati, kärlek, förståelse, medlidande eller glädje.. Jag skulle heller inte kunna skapa någonting utan dessa färger.. Och det är ju det som Jag en gång skall göra… skapa! För det är just det Jag skall bli en gång… En SKAPARE! DETTA är Jagets mening! Att skapa! 

Ännu en gång frustar jag i den sanna glädjen av alla de ”gigantiska” problem Jag löst under min skapelse process.. Åtminstone tyckes dom vara gigantiska DÅ… Vilken förunderlig känsla! Återinträdet tillbaka till min kropp går på ett ögonblick.. Ett antal timmar har förflutit. 
Jag skrev just denna texten som nu följer direkt efter denna händelse som jag kallar min Födelse. 

” Vad är meningen med livet? 

En fråga som människor har ställt i hundratals år. Men idag så löste jag den gåtan jag har svaret! Vilken underbar fantastisk känsla som genomfar mej! JAG hade svaret på DEN frågan, frågan med stort F. Jag visste att det svaret jag fått fram genom mina upplevelser var det rätta.. För helt plötsligt föll så oändligt mycket på plats Jag var i extas, jag jublade hoppade jämfota och var bara var så lycklig! Svaret var ju så enkelt! Hur kunde ALLA ha lyckats undgå att se svaret? Men ändå visste jag att det var det rätta. Jag rusade fram och tillbaka.. jag var ju tvungen att berätta detta för ALLA. Jag tittade ännu en gång på svaret.. Jag inser med bestörtning att det svaret jag fått fram skulle vara helt meningslöst för alla.. Svaret som nyss nästan hade stått som i neon på pappret, så flammande och så rätt, helt plötsligt så inser jag att svaret i samma stund jag fått fram det inte är det viktiga.. Svaret är fullkomligt meningslöst för de som skulle få höra det.. För det är bara den som ställt frågan och ställt den korrekt som kan förstå dess totala innebörd… Även om jag talade om svaret för alla och även OM dom trodde mej så skulle dom inte ha någon som helst nytta av det svaret. För först måste man veta vad frågan egentligen är och vad frågan har för innebörd… förstår man inte det ja då har heller inte svaret någon som helst innebörd för den personen .. hummm… vänta lite nu… Här sitter jag med det största och viktigaste svaret i världshistorien.. också kan jag inte tala om det för någon… 

Jag såg för min inre syn hur jag ringde upp min bäste vän och sa: 
DU jag har det!! 
– Vad har du? Jag har svaret på frågan om vad som är meningen med livet! Skulle jag då skrika upphetsat i luren… Tystnad… 
- Eehhh vad sa du??? Jo jag har svaret på frågan om vad meningen med livet är!!! 
- Ännu längre tystnad…- Hur mår du EGENTLIGEN??? 
TOPPEN skulle jag hojta, ok…så du Mr ”nollkoll” har löst en gåta som ingen annan någonsin lyckats med under hela denna tiden.. varken Dom största vetenskapsmännen, filosoferna, lärda, dårar å vanliga människor har lyckats genom århundraden också lyckas DU lösa detta i ett nafs en lördag morgon??? 
- JEPP!! Fast det tog faktiskt nästan en vecka skulle jag då säga lite förläget… 
-Duuu….GÅR DU PÅ NÅGONTING???? Eller är det bara ett totalt hjärnsläpp värre än alla andra du någonsin haft??? 
– NEJ NEJ! Men du förstår, det svåra med svaret var ju att det var så otroligt enkelt!! Skulle jag då utbrista… 
OK- skulle min vän då svara, nu mycket mycket sansat. Få höra svaret då?? 
-Njjjaaa…. Det kan jag inte säga, skulle jag då svara, du förstår.. det är bara först när du har förstått frågan som svaret blir det rätta och när du förstår frågan så är inte svaret på just den frågan det viktiga, det viktiga är att du har förstått principen för att räkna fram det korrekta svaret. Vad fasen gör jag nu då? Jag måste alltså få mina vänner att själva räkna ut svaret. Och hur lätt är det? 

HUR skall jag kunna lära ut det: Hur man räknar ut svaret? Jag som aldrig lyckats lära ut någonting till någon.. JAG är ingen lärare…jag är ju en dålig elev, på sin höjd!! 
Dessutom börjar jag ana att det kanske inte ens är så att jag på långa vägar är den förste som fått fram svaret, det kan ju vara hur många som helst!

Medarbetare på Reptiler iFokus

allhealing
2013-12-02, 15:47
#1

Vackert!

Kent Asp

kentasp.com
www.kentasp.com
www.MindKnowlogy.com

förändring är alltid en möjlighet

Christina_46
2013-12-02, 16:47
#2

Oj, vilken upplevelse du haft!

Wassago
2013-12-02, 17:57
#3

Jo… den var väl milt sagt omvälvande..Det var då jag även fick alla svaren…Bla. den om Jagets skapelseprocess…

Medarbetare på Reptiler iFokus

[sara888dormina]
2013-12-02, 18:55
#4

kom den upplevelsen av sig själv, utvecklades du andligt innan upplevelsen, förlåt jag har så många frågor

Yon
Yon 
2013-12-02, 20:38
#5

#0 - Wassago - Jag har en fråga till dig…

Min fråga till dig är: Vad ska du göra härnäst, nu när du har nått denna insikt?

En till fråga:

I en annan tråd skriver en person: "Varför ska vi ens utvecklas? Vad är meningen? Med att utvecklas? Vi dör, och sen så spelar det väl ingen roll. Vad händer när vi lärt oss tillräckligt med saker? Vad är vitsen med att bara bli tillräcklig? Sen då liksom? :/  "

Vad svarar du på det? Vad spelar det för roll att du har nått en särskild insikt så som du beskriver?

Tack för att du delade med dig av dina upplevelser :)

Wassago
2013-12-02, 21:00
#6

#4 Jag har alltid varit en sökare… Vi utvecklas själsligt (andligt om du så vill) ständigt, medvetet eller omedvetet! Upptakten till min sanna födelse sträcker sej över många år och många liv och i dagsläge arbetar jag på att färdigställa en bok om detta.

#5 Det var den tråden som gjorde att jag lade ut texten om jagets skapelseprocess. VI (Jaget) dör inte…Individen, kroppen vars liv vi lever i dör, men dom lärdomar vi tar till oss under individens liv är till för att utveckla oss så att vi kan nå den sanna födelsen och därigenom lämna den lägsta formen av liv, nämligen liv i kroppsform! För att utvecklas krävs kunskap som vi får genom erfarenhet, erfarenheterna i dess enklaste former tar vi till oss i kroppsform! Men man lär sej aldrig "tillräckligt", liv är synonymt med utveckling! Om vi inte utvecklas degenererar vi och går inte vidare! Att jag lärt mej eller snarare tagit till mej en insikt gör att jag kan ta mej vidare på nästa nivå men för att komma vidare till den nästkommande nivån räcker det inte med att bara ta till sej EN insikt… insikterna är oräknerliga… När ett Jag har fötts till odödlighet och sedan tagit till sej de erfarenheter och insikter som den inte kan ta till sej i kroppsform så kommer det Jaget att vara med att skapa ett nytt universum, där nya Jag (själar som många kanske hellre kallar det) kan skapas och vidareutvecklas! Allting går igen, i stort som i smått! Mönstret är detsamma!

Medarbetare på Reptiler iFokus

Yon
Yon 
2013-12-02, 21:22
#7

Nu kommer många "varför", men de centrerar kring samma sak; vad är poängen?

”men dom lärdomar vi tar till oss under individens liv är till för att utveckla oss så att vi kan nå den sanna födelsen och därigenom lämna den lägsta formen av liv, nämligen liv i kroppsform!”

Varför skulle jag vilja utvecklas? Varför skulle vilja nå den sanna födseln? Varför skulle jag vilja lämna den lägsta formen av liv?

”Om vi inte utvecklas degenererar vi och går inte vidare!”

Varför ska jag bry mig om att undvika ”degenerering”. Varför ska jag gå vidare?

”… så kommer det Jaget att vara med att skapa ett nytt universum, där nya Jag (själar som många kanske hellre kallar det) kan skapas och vidareutvecklas!”

Varför skulle jag vilja skapa ett nytt universum? Tänk om jag inte ser någon större mening med det där. Varför skulle jag då vilja skapa ett nytt universum där andra själar ska genomleva samma meningslösa process?

Tänk om det snarare är så att vägen till upplysning handlar om att inse att allt det där inte alls är värt att fölfölja eller sträva efter :P

Wassago
2013-12-02, 21:36
#8

Det du Yon är garanterat din mening i just detta liv att klura ut! ;) Å det bästa e att lyckas du inte med det får du komma återigen å under liknande erfarenheter få nya möjligheter att klura ut den insikten! Jag är inget Lexikon för den ointresserade… men är du nyfiken på varför så sök efter svaret! Men tänk på att om du söker så utvecklas du! ;) Jag vet varför jag vill det! Men den orsaken är ju inte alla andras orsaker, alla har vi olika skäl att göra det vi gör även när vi gör samma saker! ;) Väl mött!!! :D Å för egen del behöver jag inte tänka "tänk om"…För jag har ju fått svaren….och det är jag oerhört tacksam över!

Medarbetare på Reptiler iFokus

Yon
Yon 
2013-12-02, 21:48
#9

:)

Sedan vet jag inte om du svarade på första frågan (annars får du hänvisa mig)

Min fråga till dig är: Vad ska du göra härnäst, nu när du har nått denna insikt? (får insikten dig att leva på ett särskilt sätt, etc? (det kanske är vad du avser att beskriva i din bok, och i såfall ska jag inte fråga närmare eftersom du inte ville svara detaljerat, med tanke på att du skriver en bok))

[Borttaget]
[Borttaget] 
2013-12-02, 21:50
#10

Inlägget är borttaget

[Borttaget]
[Borttaget] 
2013-12-02, 22:09
#11

Inlägget är borttaget

[sara888dormina]
2013-12-02, 22:14
#12

Till Wassago

Kan du berätta något om laster, ja vet redan men vill ha din åsikt

[Borttaget]
[Borttaget] 
2013-12-02, 22:23
#13

Inlägget är borttaget

Wassago
2013-12-03, 08:32
#14

Missade det Yon, ber om ursäkt! Ja, till viss del handlar ju min bok även om det men kortfattat så försöker jag ju så gott jag kan leva efter det jag fått till mej efter min födelse… Varje liv vi lever, lever vi för att ta till oss vissa erfarenheter för att därigenom ta till oss de insikter dessa erfarenheter ger..Så för mej handlar det ju att arbeta hårt med det som är meningen att just jag skall lära mej i detta liv, precis som det är meningen att du och alla andra skall ta till er det ni är här för att lära er och ta till er…För mej personligen i detta liv så var ju detta livet till stor del avsatt att just nå fram till det som jag kom att kalla min sanna födelse men även att arbeta med tillit och tålamod, Jag arbetar dagligen dessutom aktivt för att leva i nuet (kan låta lätt, och kanske till och med är lätt för somliga men för mej har det varit svårt) Jag arbetar åxå dagligen med att lära mej att hantera och kunna styra dom energier jag sänder ut på rätt sätt, sen arbetar jag med att färdigställa min bok som handlar om min resa och väg mot upplysning i just denna kropp. Det mesta jag fick till mej går hand i hand med den esoteriska läran och där arbetar jag med att förenkla språket för att därigenom göra den esoteriska läran mer lättförståerlig för allmänheten.. Jag ägnar åxå minst en timma åt meditationer, dels meditation för att ta till mej energi för att sprida vidare men även djupare meditationer för att hämta hem kunskap… Det var väl det kortfattade svaret….:D

#12, vad vill du veta om laster? Orsaken till varför vi lever i kropp tar jag upp i det stycket om jagets skapelseprocess, våra kroppar är de instrument vi har för att ta till oss kunskap och erfarenheteer med och dom skall användas…Men pratar du om laster som när det kommer till missbruk? Missbruk, oavsett vad vi missbrukar brukar bottna i att vi inte lever så som det är menat att vi skall leva, det handlar alltså om att döva Jagets röst…Men även det är ju menat i vissa liv.. för innan vi är färdiga i kropp så skall vi ha varit allting i alla konstalationer. JAg hävdar att det finns väldigt få saker som är rätt eller fel…Det är ORSAKERNA till det vi gör som avgör om det vi gör är rätt respektive fel.

Medarbetare på Reptiler iFokus

[sara888dormina]
2013-12-03, 08:37
#15

jaha tack för att jag tog din tid, 

Jag måste söka vidare, och det klingar inte så sanning, hur du förklarar undermedvetna, övermedvetna och allt som du säger som du har sett de med dina ögon,

[sara888dormina]
2013-12-03, 08:47
#16

Och vi är alla här andliga sökare vill du hjälpa oss komma fram med vår utveckling, för om det är sanning så vet du att det finns andliga lagar och följa och du måste öppna din kunskap om en sökare kommer fram och vill veta, och lite vakna är vi alla här inne för att göra egen analys och komma fram till om det är sanning de du antyder

[sara888dormina]
2013-12-03, 09:50
#17

Deepak chopra har skrivit något liknande och många andra författare ja säger inte att de inte är sanning, men sen är det kunskap som inte hjälper oss med vår utveckling, men ja tvivlar på din upplevelse enligt mig så borde du vara upplyst, och de måste man kämpa för och ja tror inte man sitter på iFokus som upplyst ja tror inte ens man kan leva på fysiska om man blir upplyst, och då vet man också vad laster och andliga lagar är

Wassago
2013-12-03, 09:51
#18

Dom "andliga lagar" du talar om är bara vad allt i utveckling måste följa i stort som i smått enkelt uttryckt "naturlagarna" fast i en högre mening och i en mer komplex betydelse, Jag kan bara dela med mej av den kunskap jag fick vid min födelse och det jag får till mej när jag går upp för att söka svaren…Alla svar finns i detta universums skapelsepunkt där de två Jags som skapade just detta universums kunskaper fortfarande finns kvar obefläckade av människornas tolkningar…Dom som är nära sitt uppvaknande eller sin födelse kan förstå allt det jag talar om, all beror ju på vilket plan man själv befinner sej på…Jag delger mina kunskaper utförligt i den bok jag arbetar med, men att svara kortfattat här så att alla förstår är i princip en omöjlighet! Jag kan inte hjälpa alla, jag kan endast hjälpa dom som befinner sej på de närmaste planen av där jag själv befinner mej… Man kan bara ta till sej den kunskap som man på det plan man befinner sej på kan ha nytta av… Det finns inga genvägar…  För att göra en liknelse, Låt oss säga att en som går i femte klass och har en lektion i mattematik, så kan ju givetvis inte den femteklassaren applicera det som en nionde klassare pratar om inom mattematik på den nivån som nionde klassaren är på..Däremot med en längre samvaro och förklaring så kan en sjundeklassare kanske ta till sej vad en nionde klassare säger i ämnet. 

Ang de tre Jagen, så har jag inte ens försökt att förklara det då det är basic kunskaper inom psykologin, det kan du googla på! Jag önskar dej all lycka på din väg i ditt sökande! :) Väl mött//I

Medarbetare på Reptiler iFokus

Wassago
2013-12-03, 10:08
#19

#17, din arrogans är stor och dina förutfattade meningar säger en hel del…Först och främst….Vad vet du om min kamp för upplysning!??!?! Min "kamp" som du kallar det har pågått i många många liv, men jag ser det inte som en kamp… jag ser det som läror…Och sedan undrar jag varför man inte skulle kunna sprida kunskap och sträcka ut en hjälpande hand för den som är villig att ta emot den här på iFokus?? Och vad laster är vet jag ganska väl…Skulle nog vilja påstå att jag använt dom flesta! ;) Som avslutning till vår diskution så känner jag att din arrogans och dina förutfattade meningar gör att vi står såpass långt ifrån varandra att jag inte ser någon mening för nån av oss att fortsätta en dialog, men som jag skrev här ovan så önskar jag dej all lycka på din vandring mot upplysning…Den börjar med ödmjukhet! ;) Väl mött//I

Medarbetare på Reptiler iFokus

Marishi
2013-12-03, 11:11
#20

Hej. Wassago.

Undrar vad den här texten säger dig? Det är en text som jag hittat på google för länge sen och som jag verkligen gillar. Hoppas du kan engelska för jag skulle vara väldigt spänd på vad du anser om det skrivna :) Intressanta upplevelser du haft förresten :)

"Osho - Hermann Sander, "WHO AM I?" IS NOT REALLY A QUESTION because it has no answer to it; it is unanswerable. It is a device, not a question. It is used as a mantra. When you constantly inquire inside, "Who am I? Who am I?" you are not waiting for an answer. Your mind will supply many answers; all those answers have to be rejected.

Your mind will say, "You are the essence of life. You are the eternal soul. You are divine," and so on and so forth. All those answers have to be rejected: NETI NETI — one has to go on saying, "Neither this nor that."

When you have denied all the possible answers that the mind can supply and devise, when the question remains absolutely unanswerable, a miracle happens: suddenly the question also disappears. When all the answers have been rejected, the question has no props, no supports inside to stand on any more. It simply flops, it collapses, it disappears.

When the question also has disappeared, then you know. But that knowing is not an answer: it is an existential experience. Nothing can be said about it, or whatever will be said will be wrong. To say anything about it is to falsify it. It is the ultimate mystery, inexpressible, indefinable. No word is adequate enough to describe it.

Even the phrase "essence of life" is not adequate; even "God" is not adequate. Nothing is adequate to express it; its very nature is inexpressible. But you know. You know exactly the way the seed knows how to grow — not like the professor who knows about chemistry or physics or geography or history, but like the bud which knows how to open in the early morning sun. Not like the priest who knows about God; about and about he goes, around and around he goes.

Knowledge is beating around the bush: knowing is a direct penetration. But the moment you directly penetrate into existence, you disappear as a separate entity. You are no more. When the KNOWER is no more then the knowing is. And the knowing is not ABOUT something — you are that knowing itself.

So I cannot say, Sander, what "I" means in the question "Who am I?" It means nothing! It is just a device to lead you into the unknown, to lead you into the uncharted, to lead you into that which is not available to the mind. It is a sword to cut the very roots of the mind, so only the silence of no-mind is left. In that silence there is no question, no answer, no knower, no known, but only knowing, only experiencing.

That’s why the mystics appear to be in such difficulty to express it. Many of them have remained silent out of the awareness that whatsoever you say goes wrong; the moment you say it, it goes wrong. Those who have spoken, they have spoken with the condition: "Don’t cling to our words."

Lao Tzu says: "Tao, once described, is no more the real Tao." The moment you say something about it you have already falsified it, you have betrayed it. It is such an intimate knowing, incommunicable.

"Who am I?" functions like a sword to cut all the answers that the mind can manage. Zen people will say it is a koan, just like other koans. There are many koans, famous koans. One is: "Find out your original face." And the disciple asks the Master, "What is the original face?" And the Master says, "The face that you had before your parents were born."

And you start meditating on that: "What is your original face?" Naturally, you have to deny all your faces. Many faces will start surfacing: childhood faces, when you were young, when you became middle-aged, when you became old, when you were healthy, when you were ill…. All kinds of faces will stand in a queue. They will pass before your eyes claiming, "I am the original face." And you have to go on rejecting.

When all the faces have been rejected and emptiness is left, you have found the original face. Emptiness is the original face. Zero is the ultimate experience. Nothingness — or more accurately NO-THINGNESS — is your original face.

Or another famous koan is: "The sound of one hand clapping." The Master says to the disciple, "Go and listen to the sound of one hand clapping." Now this is patent absurdity: one hand cannot clap and without clapping there can be no sound. The Master knows it, the disciple knows it. But when the Master says, "Go and meditate on it," the disciple has to follow.

He starts making efforts to listen to the sound of one hand clapping. Many sounds come to his mind: the birds singing, the sound of running water…. He rushes immediately to the Master; he says, "I have heard it! The sound of running water — isn’t that the sound of one hand clapping? And the Master hits him hard on the head and he says, "You fool! Go back, meditate more!" And he goes on meditating, and the mind goes on providing new answers: "The sound of wind passing through the pine trees — certainly this is the answer." He is in such a hurry! Everybody is in such a hurry. Impatiently he rushes to the door of the Master, a little bit apprehensive, afraid too, but maybe this is the answer….

And even before he has said a single thing the Master hits him! He is very much puzzled and he says, "This is too much! I have not even uttered a single word, so how can I be wrong? And why are you hitting me?"

The Master says, "It is not a question of whether you have uttered something or not. You have come with an answer — that is enough proof that you must be wrong. When you have REALLY found it you won’t come; there will be no need. I will come to you."

Sometimes years pass, and then one day it has happened, there is no answer. First the disciple knew that there was no answer to it, but it was only an intellectual knowing. Now he knows from his very core: "There is no answer!" All answers have evaporated.

And the sure sign that all answers have evaporated is only one: when the question also evaporates. Now he is sitting silently doing nothing, not even meditating. He has forgotten the question: "What is the sound of one hand clapping?" It is no more there. It is PURE silence.

And there are ways…there are inner paths which exist between a Master and a disciple. And now the Master rushes towards the disciple. He knocks on his door. He hugs the disciple and says, "So it has happened? This is it! No answer, no question: this is it. Ah, this!"

[sara888dormina]
2013-12-03, 12:03
#21

Jag tror de andra på denna sajt har redan dragit en slutsats, tro inte vi ska svälja allt, det är klart vi måste ifrågasätta för att vi ska utvecklas, och sen när du lägger upp sånt så får du väl vara beredd på sånt, du verkar mer intresserad av göra reklam för din bok än hjälpa oss, 

Om du skulle vara upplyst vad väger tyngre din bok eller vår utveckling

[sara888dormina]
2013-12-03, 12:06
#22

Jag pratar inte om naturlagar, om du är upplyst så borde du känna till andliga lagarna, vet du inte så kan du söka hos mig

Wassago
2013-12-03, 12:10
#23

Hej Marishi, då min engelska inte är den bästa så måste jag läsa denna text ett par gånger så det kommer att ta en stund så jag skall sätta mej med den i kväll när sonen har somnat så återkommer jag när jag läst igenom det! :) Ha en bra dag så länge!

Medarbetare på Reptiler iFokus

[sara888dormina]
2013-12-03, 12:19
#24

var jag för mycket vaken för dig kanske, därför du undviker mig

ja tror de andra kan se att du pratar mer ur minnet än från din själ, 

tack och ha det bra och lycka till

Wassago
2013-12-03, 12:26
#25

#21 Ifrågasättanden har jag inga som helst problem med, det är sunt! Jag ifrågasätter allt inklusive mej själv varje dag! Men din arroganta attityd, brist på ödmjukhet samt din aggressiva framtoning säger mej att du och jag står allt för långt ifrån varandra för att det skall finnas mening för någon av oss att fortsätta en dialog… Hänvisar till denna texten, hämtat ifrån inlägget jag gjorde om jagets födelseprocess;

"Tyvärr lider de flesta av alla dessa högt aktade män och kvinnor av ett, å ena sidan synnerligen roande och andra sidan mycket beklämmande beteende. Som små barn i en sandlåda kivas de! Både inom det egna skrået och mellan varandra. 

- JAG HAR RÄTT och NI HAR FEL! 

- JAG SKA BESTÄMMA, ANNARS SÅ ÄR INTE JAG MED! 

- DET SKA VARA EXAKT SÅ SOM JAG HAR BESTÄMT! Osv."

Känner dej inte det minsta men känner nog ganska starkt att du ingår i den grupp jag skriver om i sista stycket där….EN av de allra första lärdomar man tar till sej på sin väg mot upplysning är ödmjukhet…..OM du har det har du lyckats dölja det mycket bra….. Däremot lyser din arrogans stark… Så för mej personligen känner jag inte att jag har någonting att hämta hos dej, då som sagt upplysning börjar med ödmjukhet..Måhända är det det som detta liv du lever nu är menat för dej att lära dej! Så du får ursäkta att jag framöver inte kommer att bemöda mej med att svara på dina frågor då dom inte handlar om vilja att förstå… Väl mött//I

Medarbetare på Reptiler iFokus

[sara888dormina]
2013-12-03, 12:29
#26

Då vill jag fråga något öppet här, om du är upplyst varför blir du irriterad av mig eller mina ord, 

Där fick du något och fundera över

Marishi
2013-12-03, 12:33
#27

#23

Bara om du verkligen vill. Det är inget som jag vill att du ska känna dig tvungen till. Om det är för svårt så strunta i det :) Ha en bra dag du med.

Wassago
2013-12-03, 12:38
#28

Jag vill absolut läsa den! Ville bara skriva till ej varför du kanske inte får mitt svar förrän i morgon! :)

Medarbetare på Reptiler iFokus

Marishi
2013-12-03, 12:41
#29

#28

Ta dig all den tid som du behöver :)

[sara888dormina]
2013-12-03, 13:29
#30

Jag har inte nämnt att ja har rätt, eller det du skriver är fel, men det är sån kunskap som finns i många böcker och är värdelös för utveckling, och sen om man är upplyst går man inte ut och viftar med det 

det är andra som ska bedöma det inte du, ja kan erkänna att jag är lite hård, men det är så ja är som person och faktiskt om du tänker efter så är det något bra och bli kritiserad för hur ska man annars utvecklas om allt är bra

Jag kan förstå att det är svåra frågor som du undviker för att inte trassla in dig mer, och du vet väl att det finns ingen slump i universum så ta en funderare varför du mötte mig här

[sara888dormina]
2013-12-03, 13:43
#31

jag är andlig sökare och det är skaparen som bedömer om jag är redo eller inte, det kan inte väl du bedöma

Då måste du veta om guds plan också, om du bedömer mig som inte redo. Jag tror att vi alla här på andliga iFokus är redo, annars hade vi inte varit här och sökt, och sen vill jag säga något som du kanske inte känner till, det finns ingen i nuläget i Sverige som är upplyst, finns några i världen men de närmaste finns i ryssland,

[sara888dormina]
2013-12-03, 14:16
#32

och sen tar du upp andliga som rangordning när du jämför mig med femteklassare och dig tioklassare, de tycker jag är helt fel ord av en upplyst, för vem överhuvudtaget kan säga vad vakenhet är eller med vilka mått mäter man, så vakenhet går aldrig mäta man vet inte ens själv hur vaken man är, men om jag ska försöka gissa så tror jag vi alla här är mer vakna än dig, sorry att du träffade på mig

Yon
Yon 
2013-12-03, 18:22
#33

Jag har läst denna konversation några gånger för att försöka förstå hur vi ska kunna främja positiva diskussioner.. Och för att försöka förstå var negativiteten uppstår.. Sedan är det inte säkert att alla prioriterar posivitet men det känns ändå som något som bör komma naturligt i en grupp med andliga personer.. Ett inlägg kan ses innehålla olika delar.. 1) Vad man tycker och tror om saken som diskuteras, 2) vad man tycker och tror om personen som man diskuterar med, 3) samt fakta och hänvisningar till vad andra kunniga har sagt. Om det man skriver mest innehåller text av typ 2, då är det nog lämpligt att ändra innehållet som man skriver..

[sara888dormina]
2013-12-03, 19:34
#34

Jag kan hålla med dig YON men lägger man ut sånt material ska man inte vara beredd på ifrågasättning eller i varje fall att man står bakom den text man skriver, jag är öppen och ni kan kritisera mig så får jag väl ändra mig

allhealing
2013-12-03, 20:08
#35

Det har ingen betydelse vart man befinner sig på sin personliga utvecklingskurva. Den är personlig och därför inte lik någon annans resa. Det finns dock många gemensamma saker som inträffar för väldigt många personer under deras andliga uppvaknande. Det jag själv gått igenom är att jag inledningsvis är arg på det som sker. Varför har ingen berättat det här för mig tidigare? Varför kan ingen ge mig en omedelbar förståelse av hur den här uppvakningen kan påskyndas? Varför är det ingen som sitter inne med svaret? Vad är det som de som förstått det här inte har förstått för att ens kunna svara på hur det här faktiskt fungerar? Det går att hålla på och skriva mängder med text om det här uppvaknandet.

Istället är det betydligt mer hälsosamt att för den egna upplevelsens skull ta det en smula tillbakalutat i vilostolen. Det tar tid att genomgå en process. Gör därför tiden till din bundsförvant istället för motarbetare.

Våga vila i upplevelsen av att jag just nu befinner mig i ett frustrerat tillstånd och därför är jag där jag är i just detta nuet.

Stress föder stress. Det är som en magnet med två poler. Vad önskar du attrahera i ditt liv? Är det mer frustration eller är det ett annat tillstånd du söker?

Jag vet av egen erfarenhet att arrogans är den verklighet jag vaknade upp ur. Rädslan var stark inom mig. Mängder med känslor hade jag tryckt in i mig själv och tryckkokaren inom mig arbetade för högtryck. Att dölja för omgivning och svälja sina rädslor om och om igen.

Det här sättet att leva på skapar frustration. Det skapar behovet av att jag tror att separation existerar. Det skapar upplevelsen av att rätt och fel existerar. Det skapar tron att det finns bättre och sämre sätt att göra saker på.

Om du önskar möta dig själv på ett djupare plan samtidigt som du har modet att inse att det egentligen inte existerar någon strid annat än i ditt eget medvetande. Läs boken samtal med Gud. Där får du möta förståelsen av att det är det vi fått lära oss som andra upplevt som vi därefter gjort till vår egen sanning. Vi har tagit andra människors tankar och ideér om hur saker och ting fungerar. Sedan har vi pressat in dessa sanningar i oss och gjort dom till våra egna.

Steg ett i att växa är att inse att det andra förstått är just det andra förstått. Att vi sedan blivit itutade deras sanningen skapar detta övertryck inom så många av oss. Vi är inte andras sanningar, vi är inte kompatibla med andras begränsade uppfattningar om hur saker och ting fungerar.

Vi är den vi är, gillar vi inte detta, ta en titt inåt i dig själv och påbörja självsaneringen.

Gillar du det du ser, kanon.

Upptäcker du att du gillar det du ser samtidigt som omgivningen fortsätter agera som en konflikt istället för som ett ständigt pågående leende. Ta en djupare titt inåt i dig själv igen och ta reda på vad det är som skapar denna konfliktverklighet i din omgivning.

Kent Asp

kentasp.com
www.kentasp.com
www.MindKnowlogy.com

förändring är alltid en möjlighet

Yon
Yon 
2013-12-03, 20:25
#36

#34 Var uppmärksam på att jag inte dömer någon i detta fall. Jag är bara lite fundersam..

Gällande kritik finns det olika sätt att vara kritisk på, och av olika anledningar (för att sätta dit någon och visa att man själv har rätt, eller för att göra saker och ting tydliga i syfte att utveckla sin kunskap). Kritik kräver ofta att man är enormt ödmjuk och nogran, för att kunna erkänna för sig själv att man kanske har missuppfattat vad den andre menar, eller att man själv kanske har omedvetna antaganden i det man själv skriver. Kritik kräver också att att man är väldigt noga med att exakt förklara vad man menar, så att det INTE kan tolkas på fler än ett sätt.

[sara888dormina]
2013-12-03, 20:28
#37

#35

är så att jag på sista tiden har fått en enorm starkt drivkraft mot andliga vet faktiskt inte varför, och klart att jag blir stressad som om jag inte ska hinna fram i detta liv, och jag vet att ja har några tunga laster som ja försöker kämpa emot, och jag tar åt mig all kritik för att kunna hitta mina negativa sidor,

Yon
Yon 
2013-12-03, 20:30
#38

#37 Intressant reflektion…

Jag ska dock inte diskutera det mer i denna tråd. Vi får respektera de andra och diskutera det som tråden handlar om… Men skapa gärna en ny tråd om du har vidare funderingar…

Yon
Yon 
2013-12-03, 20:32
#39

#37

Oj, jag trodde svaret var till mig… men ändå, skapa gärna en ny tråd om du vill diskutera det där vidare, så får du mer utrymme.

allhealing
2013-12-03, 21:07
#40

Jag tycker absolut att ni inte ska lägga locket på. Jag har själv befunnit mig i det inledande sökande skedet och då är det väldigt lätt att känna sig i konflikt med sin omgivning. Detta är ett naturligt steg i det andliga uppvaknandet. Att inte vilja vara sin omgivning till last. Det är ett missförstånd att tro att man är sin omgivning till last när det man söker är just kontakt med sin omgivning. Även om den kontakten inledningsvis är allt annat än friktionsfri.

Våga kliva fel. Det är det som är grejen. Gör det på ditt sätt. Ingen annan vet din väg. Du har din resa. Detta är inte riktat till någon specifikt i tråden. Detta är riktat till den som önskar resa sin egen resa. Att döma må vara den väg vi kommer från. Att hela livet vandra den vägen är inte nödvändigt. Någonstans längs vägen är det ok att ställa ner den resväskan.

Allting vi gör är val. När vi i det andliga uppvaknandets inledande skede väljer att inte längre existera genom andras val. När vi istället väljer att släppa dessa valen ett val i taget. När vi sakta närmar oss vår inre kärna. När vi sakta vågar börja tänka tanken att tänk om det finns någonting mera inom mig som har en än större potential än det andra sagt åt mig är den absoluta sanningen. Tänk om det faktiskt finns någonting mer.

Det är först då vi vågar ställa oss frågan. Är jag lika viktigt som alla andra? Är jag lika värdefull? Är rädslan jag burit inom mig inte sprungen ur mig själv? Är rädslan ett från omgivningen inlärt beteende?

Om jag inte längre använder mig av rädslan som bränsle i mitt liv. Vad ska jag då använda mig av?

Kent Asp

kentasp.com
www.kentasp.com
www.MindKnowlogy.com

förändring är alltid en möjlighet

Yon
Yon 
2013-12-03, 21:17
#41

#40

"Jag tycker absolut att ni inte ska lägga locket på. Jag har själv befunnit mig i det inledande sökande skedet och då är det väldigt lätt att känna sig i konflikt med sin omgivning. Detta är ett naturligt steg i det andliga uppvaknandet. Att inte vilja vara sin omgivning till last. Det är ett missförstånd att tro att man är sin omgivning till last när det man söker är just kontakt med sin omgivning. Även om den kontakten inledningsvis är allt annat än friktionsfri."

Bra skrivet! :)

Wassago
2013-12-03, 22:12
#42

"Om jag inte längre använder mig av rädslan som bränsle i mitt liv. Vad ska jag då använda mig av?" Kärlek! :)

Medarbetare på Reptiler iFokus

mogfarm
2013-12-04, 12:53
#43

Väldigt intressant att läsa om din upplevelse Wassago. Jag hade en liknande upplevelse på 80-talet. Den var inte så detaljerad och tydlig som din men den har påverkat hela mitt liv. Jag hade däremot inte kunnat sätta ord på det själv. Efter det kom jag i kontakt med Martinus kosmologi som beskriver hur allt fungerar med ord jag har kunnat ta till mig. Då har jag kunnat förstå mig själv och den upplevelsen bättre. Jag har själv en inre visshet om detta men hade inte kunnat förklara något av det utan att jag kan det i viss mån om jag använder Martinus begrepp.

Wassago
2013-12-05, 15:47
#44

Nu Marishi har jag läst din text ett par gånger…Min engelska är inte perfekt så jag lämnar öppet för att jag kan ha gjort vissa misstolkningar!! :) Men först måste jag säga att den som skrivit detta har kommit mycket långt på sin väg! :) Sen OM jag förstått korrekt så går det lite hand i hand med det jag skrivit ovan i mitt inlägg, 

"Jag inser med bestörtning att det svaret jag fått fram skulle vara helt meningslöst för alla.. Svaret som nyss nästan hade stått som i neon på pappret, så flammande och så rätt, helt plötsligt så inser jag att svaret i samma stund jag fått fram det inte är det viktiga.. Svaret är fullkomligt meningslöst för de som skulle få höra det.. För det är bara den som ställt frågan och ställt den korrekt som kan förstå dess totala innebörd… Även om jag talade om svaret för alla och även OM dom trodde mej så skulle dom inte ha någon som helst nytta av det svaret. För först måste man veta vad frågan egentligen är och vad frågan har för innebörd… förstår man inte det ja då har heller inte svaret någon som helst innebörd för den personen .."  Sen vill jag ju då hävda utifrån det jag kallar min sanna födelse (Vilket inte på något vis medför att jag skulle vara perfekt eller felfri, och för den som läst noga så står det till och med i slutet att jag inte är någon lärare utan en dålig elev på sin höjd). Att dom frågeställningar han säger är omöjliga att besvara är en sanning med modifikation..Som med frågan som människan ställt i årtusenden "Vad är meningen med livet"… Frågan går inte att besvara då frågans grundstruktur är felställd.. Ändrar du frågeställningen till "Vad är meningen med liv" så börjar vi närma oss en möjlighet att besvara den frågan… Men jag vill bryta ner den ytterligare en gång… å säga "Vad är meningen med liv i kroppsform"..DÅ kan den besvaras… Sen återigen om jag förstått nyanseringarna iom min dåliga engelska så har han ju rätt då han som jag uppfattar frågan "vem är jag" och att den inte går att besvara beror på att han medvetet el omedvetet inte inser att kroppen vi lever i inte är synonymt med vilka "vem" vi är… Jag är Individen Ingo…Och det är i den individen jag genomgått ett antal prövningar som är till för att Jaget (eller som många föredrar att kalla själen) skall kunna ta till sej de kunskaper som skall ge Jaget de erfarenheter och perspektiv Jaget behöver på sin väg mot sin sanna födelse… det är efter din sanna födelse du uppkommit till den nivå som står precis över den lägsta formen av liv, liv i kroppsform alltså…Du har kommit dithän i din utveckling att de lägre lärorna du behöver besitta redan sitter och du kan gå vidare i din utveckling i icke kroppsform…. Hoppas det gett dej svar på lite grann vad den texten säger mej…  känner åxå att den bottnar lite i den esoteriska läran men även med LOA!

Allhealing, Jag kan bara instämma i det du skrivit!

Mogfarm, det är inte lätt att sätta ord på sådant här då det ju inte finns dom orden i den materiella världen…Det jag fick till mej går hand i hand med den Esoteriska läran, vilket jag själv tycker e rena rappakaljan att läsa då dom går in väldigt mycket på matrialvärlden och och detaljser.. för att nå upplysning…Jag arbetar parallellt samman med en esoteriker som enligt deras terminologi kallas för kasualjag det jag upplever som rappakalja.. Utdrag från ett stycke av den esoteriska läran kanske kan förklara våra skillnader lättare 

"Essentialjaget 1_Det hos kausaljaget, allsidigt orienterat i mänskliga världarna, allsidigt utbyggda kausalhöljet är av mycket stor betydelse för dem, som leva bland människorna för att befria dem från illusioner och fiktioner och hjälpa dem att orientera sig i verkligheten. Kausaljaget har därmed lättare att förmedla esoteriken till “oinvigda” än t.ex. essentialjag, vilkas gamla kausalhölje med allt dess faktainnehåll blivit upplöst och vilka leva i helt andra världar med helt annorlunda verklighetsuppfattning. Under det att kausaljaget är objektivt orienterat, lever essentialjaget i medvetenhetsaspekten (i egen och andras medvetenhet). Istället för att såsom kausaljaget betrakta materiella verkligheten och objektivt studera processerna, inhämtar essentialjaget vad det vill veta genom andras medvetenhet. Givetvis kan det (och bör) själv undersöka men vetandet är icke inskränkt till individuella utan vidgas till kollektiva vetandet, alltså en enorm expansion. Utom vad det själv vet, vet det också vad andra veta. Varje individ är i individuellt hänseende alltid en expert inom visst område. Det är denna expertis essentialjaget alltid kan anlita genom att identifiera sig med annans medvetenhet. Det är en blixtsnabb företeelse. 2_Essentialjaget rör sig med verkligheter i egen och andras medvetenhet. Det är påkostande att leva sig in i okunniga förstajagens illusivitet och fiktivitet för att i enlighet med dessas idiosynkrasier anpassa sin framställning så, att kunskapen kan bli rätt uppfattad. Essentialjaget såsom lärare tar sig därför an sådana lärjungar, vilkas mentalmedvetenhet kan uppfatta utan att behöva konkretisera ner idén till mest massiva molekylarslaget, där intellektet mödosamt steg för steg arbetar sig fram genom successiva slutledningsförfarandet. Det tar sig an sådana elever, som sträva efter att nå upp till intuitiva uppfattandet, där inga utredningar behövas utan det räcker med en vink. Det mentala “grovgörat” måste vara undangjort och lärjungen mentalt behärska de områden som behandlas. Detta förutsätter att lärjungen tillgodogjort sig alla i mänskligheten tillgängliga ideer på ifrågavarande kunskapsområde"

Blev ett långt inlägg men kanske skapade det några svar… annars försöker vi igen! :)

Medarbetare på Reptiler iFokus

Upp till toppen