Att tackla Medusa :)
Hej. Lägger in en tänkvärd text…
"How does this monster – also known as the Superego, the Judge, the Inner Critic, or the Top Dog – keep control?
We can experience the monster by just watching this moment and noticing what we are experiencing. You can try it now: Perhaps it is the way you are sitting, or the feeling of the magazine in your hands, or the letters you see on the page, or the light, or the sounds around you. Whatever it is, you might notice that there is a comment attached to your experience: I like it, I don’t, it’s nice, it’s not, it feels good…or any other judgment, evaluation, or comparison. The monster is in action: It never leaves us alone. It is always there to elaborate on “what is.”
We deal with one judgment and make some space, and then another comes up. We erase one prejudice and then a new comparison arises. In the myth of Medusa, when the hero cuts one snake from the head, another one immediately grows back. Perhaps, like in the myth, we can only be free if we cut off the head. And yet, we don’t do it. Actually, we do all that we can to not take notice of the judge. Why? Survival is the simple answer. We are convinced, in our deepest core, that we cannot survive without it…. "
Vem som vill läsa hela texten kan göra det här: http://www.integralbeing.com/en/articles
Jag är vittnet, är den som observerar, utan att ta ställning. Jag är vän med livet och trygg med att allt sker som det skall. Jag ser det komma, ser det försvinna, det som byggs och bryts ner. Jag tillåter det vara vad det är, det nuVarande tillståndet.
Även då jag inte har förmågan att vara opartisk, oberoende, obunden, vet jag att det kommer, vad det orsakas av…vet att det lämnar och återgår.
I see the monster and make my choice…
Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn
Men om du är vittnet, vem är det då som tar ställning? Finns monstret verkligen på riktigt? Kanske är det bara jag som är monstret :)
"I see the monster and make my choice…"
Finns det ens ett monster att se?
Ser jag något monster tar jag ställning…bedömer utan att döma. Vet att det är min egen skapelse. Skapar sällan några monster numer.
Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn
Medusa är en intressant bild av hur det finns tankeformer som begränsar vårt sinne. Det kritiska och dömmande som kommer från det separativa tänkandet.
Man kan också lysa igenom de separativa tankeformerna med själens ljus och så upplösa illusioner.
Det finns också tankeformer som emanerar från själens visdom. Dessa former byggs på det lägre mentala planet när de tar sig konkret uttryck (tex tal eller skrift) och efterhand kan de därmed färgas av det separativa tänkandet om inte själens ljus förblir närvarande.
Så länge som jag inte ser ett monster vet jag inte hur jag ska göra för att ta ställning. Så därför kan jag nog inte riktigt förstå hur du menar här Peter. Men jag vet att när jag tar ställning att det bara är jag som tar ställning och därför tänker jag att det är jag som är monstret.
Hur gör man då Gaiatri? "Man kan också lysa igenom de separativa tankeformerna med själens ljus och så upplösa illusioner."
Monster kan vara små och ganska harmlöst obemärkta…Redan i din fråga om att ta ställning gömmer sig kanske ett litet monster?! När du ser och tar ställning att det är du själv som är monstret…Det är då och så att det inte längre är där…eller?
Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn
Det är överhuvud taget aldrig ett monster där Peter, ingenstans ser jag ett monster.
![[Nidlo.]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Fann mitt egot s monster inom och utom mig.
Shakti!
Så bra!…tror jag? För hur kan det vara, att det "överhuvud taget aldrig" är något monster där, när du tar ställning och tänker att "det är jag som är monstret"?
Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn
Peter, vad tjafsar du om här egentligen?!
Låt Shakti ha sitt monster eller inte!
Nidlo! Jag tjafsar inte med dig och inte med Shakti, som själv har svaren i monsterfrågan!
Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn
Peter. Eftersom jag inte ser några monster någonstans utan bara mig själv så tänker jag att det är jag som är monstret i full action när jag tar ställning om saker och ting eller när jag tycker att något är bra eller dåligt.
Det var ungefär så jag tänkte att du menade… Så bra att vi fick klarat ut det!
Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn
Hm, kanske var mitt monster i full action…och inte såg att ingen tjafsade!
Hahaha, härliga insikter här om monster
Starta ny diskussion