Andlig utveckling iFokus

Andlig utveckling

Etikettandligt-inspirerat-texter-dikter
Läst 178 ggr
FataMorgana
2

Närvaro och Transformation

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Det finns så många röster där ute som talar om vad vi måste göra för att förbättra oss själva. Vi hör om hur vi måste rena våra kroppar, göra oss av med våra begär och förändra våra tankemönster. Men allt detta är en missuppfattning. För det enda som verkligen behövs, det enda vi behöver öva på, är att vara medvetna i nuet.

Genom att gång på gång påminna oss om att vända uppmärksamheten tillbaka till våra kroppar, till det vi gör i stunden – känna doften av maten vi lagar, smaken av den när vi äter, marken under våra fötter – övar vi oss i att komma tillbaka till nuet. I samma ögonblick som vi gör det, försvinner de tankar som håller oss kvar i dåtiden eller i framtiden. Det är omöjligt att vara både här och där samtidigt.

Gradvis, nästan obemärkt, börjar en inre transformation ske. En dag märker vi att vi inte längre kämpar för att vara närvarande – vi bara är. Vi behöver inte längre påminna oss om att föra tillbaka vår uppmärksamhet till nuet, för det har blivit vår naturliga tillvaro. Medvetenheten har rotat sig i varje ögonblick, och tankarna som en gång ständigt drog oss bort har förlorat sin kraft.

I denna stillhet, i denna närvaro, sker något djupt. Det som vi trodde krävde ansträngning visar sig ha varit en illusion. Ingenting behöver göras, ingenting behöver förändras.

När vi bara är, försvinner vi. Droppen försvinner i havet, och havet i droppen. Det finns inget längre som håller isär oss från alltet – ingen barriär mellan oss och världen, ingen separation mellan den som ser och det som ses. Allt flyter samman i en enda existens, i ett enda varande, där det inte längre finns något att förändra, inget att förbättra, inget att hålla fast vid. När vi är fullständigt närvarande, finns ingen energi kvar för tankar, för analys, för kamp. Då bara är vi.

Då inser vi att det aldrig fanns något att nå, ingen strävan som behövdes. Det vi sökte har alltid varit här, men vi kunde inte erfara det så länge något i oss kämpade, så länge något i oss ville ha något annat än det som är. När denna totala acceptans infinner sig, denna förankring i nuet, blir hela vårt väsen som en flod som rinner av sig självt.

Och när detta har inträffat, händer allt det andra av sig självt – utan att vi behöver lyfta ett finger. Då är det inte längre vi som går – det är själva rörelsen som sker. Det är inte längre vi som andas – det är livet som andas genom oss. Det är inte längre vi som älskar – kärleken strömmar fritt, utan gränser, utan krav.

I denna tillvaro av gränslöshet, i denna totala närvaro, blir vi fria. Fria från oss själva, fria från alla föreställningar om vilka vi är och vad vi behöver göra. Fria från kampen att vara någon, att uppnå något, att förstå något. Vi är inte längre en kropp, en själ, en ande. Vi bara är – namnlösa, odefinierade, obegränsade.

Och vi inser att det enda som återstår, det enda som någonsin varit verkligt, är kärleken. Den kärlek som inte har något motiv, ingen riktning, inget behov. Den kärlek som bara är – som doften av blomman, som vinden genom skogen. När allting faller bort, när medvetenheten har blivit total, är det bara den som finns kvar.

Då blir livet en fest – en enda dans, en oändlig symfoni där varje steg, varje andetag, är genomsyrad av ren närvaro.

Så vi behöver inte göra något. Inte kämpa, inte förändra, inte förbättra. Det enda vi behöver göra är att vara här, helt och fullt. När vi ger oss själva till nuet, ger livet sig självt till oss. Och allt annat sker av sig självt.

Condor
2
#1

#0:

Det kanske är så att somliga tror att man måste göra "si eller så" för att bli "si eller så". Men egentligen är det så att man gör si eller så för att man har blivit si eller så. 😊

FataMorgana
1
#2

#1: Ja så är det nog 😊

Condor
2
#3

#2:

När jag själv hade min samadhi erfarenhet, ändrades allt av sig själv. Jag följde ingen väg där någon sa att jag måste göra si eller så. Jag gjorde ju ingenting utom att ge upp allt. pga en livskris.

Jag släppte taget om alla mina önskemål och planer. Det fanns varken vilja att sträva efter någonting eller vilja att ge upp strävandet. Allt hade förlorat sin viktighet.

Viljan att kontrollera upphörde och ett tillstånd av acceptans och överlämnande blev kvar. Det var ett tillstånd där jag inte längre aktivt styrde mina handlingar, utan lät mig föras av en djupare strömning. Först då förstod jag vad som menas med att vara i flöde.

FataMorgana
1
#4

#3:

Jag tänker att det nog är just i denna tillvaro som du beskriver här, som i sin djupaste mening menas med att inget karma uppstår – när det inte längre finns något motstånd, inget klamrande, ingen sträva, ingen aktiv vilja att förändra eller styra. Att vara helt i nuet, utan att hålla fast vid tankar eller begär, innebär att man varken skapar lidande för sig själv eller andra 😊

  • Redigerat 2025-03-30 18:45 av FataMorgana
Condor
2
#5

#4:

Ja, det är buddhisternas syn på karma. Där handlar det inte om att återfödas och sen bli belönad eller straffad för det som man har gjort i ett tidigare liv.

Osho hade en liknande syn på saken. För Osho var karma ett verktyg för självförståelse och personlig utveckling, inte ett system av straff och belöning. Det handlade om att bli medveten om sina egna energiflöden och att lära sig att skapa en mer harmonisk och positiv resonans i livet. Han använde begreppet på ett sätt som skulle främja personlig frihet och befrielse, snarare än att begränsa eller kontrollera.

Det är mer realistiskt än det som vissa esoteriska läror säger, där det handlar om att återfödas och sen göra ett livskontrakt med en separerad gud för det nästa livet, där man antingen straffas eller belönas.

snowy00
2
#6

#0:

Det är till en början som att identifikationen med sinnesaktivitet har blivit så stark, att medvetandet "krymper" till att till 98 % endast omfatta just sinnesaktiviteten.

När sedan denna identifikation slappnar av, och löses upp för en stund, som en produkt av att den sinnesaktivitet som medvetandet identifierade sig med har avstannat helt, kommer medvetandet att inte längre till största del omfatta sinnesaktivitet, utan till 98 % omfatta tystnad i stället. Som att medvetandet åter igen blir medvetet om sig självt.

Det kan man kalla upplysning; att till största del (eller till att totalt omfatta) tystnad i stället för sinnesaktivitet…genom vardagens (och nattens) alla skeden, vara förankrat i Varat…det vara som alltid har funnits där, eftersom det är vad vi på djupet alla är.

Vi hade bara glömt av det, när sinnesaktiviteten "fascinerade" oss så pass mycket att vi inte kunde slita oss från den, utan hamnade i glömska. Glömska av oss själva, av det vi Är, har varit, och alltid kommer vara.

snowy00
2
#7

Tillägg:

Jag ser heller inte karma som straff och belöning, utan helt enkelt orsak och verkan. Det man sår får man skörda, och som man bäddar får man ligga…😊

Condor
2
#8

#7:

Precis! Det är inget annat än orsak och verkan. Ett exempel är, bär man med sig ilska, så är konsekvenserna att man blockerar energier, vilket kan leda till sjukdom, som t.ex. leverbesvär eller blodhögtryck. Det är det som Buddha menade med att det är som att dricka gift och förvänta att en annan dör. Kärlek däremot aktiverar energier och leder till bättre hälsa. Det är orsak och verkan.

Osho ansåg att karma inte är en vetenskaplig lag, utan snarare en mänsklig förhoppning. Enligt honom är existensen neutral och det finns ingen universell lag som garanterar att goda handlingar leder till goda konsekvenser eller att dåliga handlingar leder till dåliga konsekvenser.

Han menade också att lagen om karma endast gäller för den omedvetna människan. För en medveten person, som agerar med fullständig alerthet och spontanitet, skapas ingen karma eftersom handlingen är avslutad i det ögonblicket och lämnar inga spår.

snowy00
2
#9

#8:

Ja, om man har tagit hand om största delen av sitt mörker (som dolde sig i det undermedvetna, till största del) kanske man kan säga att mörker till största del inte "manifesterar" sig i ens liv längre. Det finns inget längre som dåliga skeenden kan "fastna i", och byggas vidare på. Klart att allt som sedan händer inte är positivt efter det, men man påverkas heller inte längre av det negativa på samma sätt. Det blir inte längre samma "onda cirkel".

Men som Osho sade är allt egentligen neutralt. Det är vårat sinne som tolkar och färgar existensen i positivt och negativt.

Condor
2
#10

#9:

Just det! Det är bara sinnet och förståndet som klassar saker som bra eller dåliga. Bortom sinnet är alllt neutralt. Jag minns när vi en gång diskuterade om Putin. Jag minns inte på vilken sajt det var och vilka som deltog. Men jag minns att det var på tal om frågan om man skulle döda Putin om man hade chansen. Då var det någon person som skrev att hen inte skulle göra det, för det skullle leda till dåligt karma. Personen klassade det som något dåligt, som leder till dålig karma med dåliga konsekvenser.

Men en annan syn på saken är, att om man är beredd att offra sitt karma för att rädda tusentals människor, är det inte en bra sak? Är det inte egoistiskt att avstå från att rädda tusentals människor bara för sitt eget karmas skull?

Inom kristen tro sägs det ju att Gud offrade sin son, fast det var ju inget offer på riktigt, för han kom ju enligt deras tro direkt i himlen. Offret var bara det jordiska livet. Men om det skulle vara så som dom som tror på den esoteriska versionen av karma, inklusive reinkarnation, säger, i så fall skulle man offra mycket mer än det jordiska livet om man offrar sitt karma. Är det inte höjden av osjälviskhet att offra sitt karma för att rädda liv?

Så vad är nu bra och dåligt och vem är det som avgör om det är bra eller dåligt?

Sen till det andra som du skrev i början. Mörker är ju det som är omedvetet och inom psykolopgin finns det exempel på hur det som är omedvetet manifesterar sig i ens liv. Det som man förtränger av sig själv stannar kvar i undermedvetandet och det leder till man projicerar dessa egna egenskaper och beteenden på andra människor.

snowy00
2
#11

#10:

Det är ingen enkel sak att säga vad som är gott och ont. Att stjäla är fel, men är det fel att stjäla mat om det var enda utvägen för att överleva? Allt är inte så svart och vitt, så att det går att dela in i helt gott, och helt ont. Men jag tror huvudsaken är att man lever medvetet, och även medvetenheten om att själv göra fel ibland.😊

Condor
2
#12

#11:

Lagen skulle också straffa den som stjäler mat för att överleva. Men jag skulle inte göra det. Däremot skulle jag straffa dom som blir rika på andras bekostnad, fast de håller sig till lagen, t.ex. vissa politiker eller ägare av vissa företag. Det finns orättvisor som det inte finns lagar mot. T.ex. i Fata Morganas tidigare jobb var hon en slav. Mycket jobb och stress plus att hennes rygg blev så dålig att hon blev opererad. Allt detta för en liten slant som endast räcker för att överleva, men inte för att leva. Dom som förslavar folk för att bli ännu rikare skulle jag snarare straffa än en som stjäler mat för att överleva.

Det är just medvetheten som du menar, som ligger bakom handlingarna som jag (och Osho) kallar karma. Inte handlingarna i och för sig. Handlingarna är bara ett uttryck av medvetheten. Vem som blir rik på andras bekostnad har ett lågt level av medvethet.

Ett exempel är vad som har hänt många i Österrike. Att de kör in i en gata där de inte hittar en parkeringsplats och när de vänder, hamnar framhjulen eller bakhjulen på en privat infart eller parkeringsplats. Ägaraen ställer upp en kamera som fotograferar alla bilar som vänder där. Sen får de ett brev av ägarens advokat där det står, att om de betalar 500 euro kan de undgå att bli stämda. Det finns företag som är specialiserade på sånt här. Men det är lagligt och för det mesta vinner skurkarna rättegången om offret inte betalar.

Den karmiska konsekvensen av deras medvetande är att de inte lever på riktigt. De lever bara energierna ur deras 3 nedra chakras, precis som de flesta djuren. Bland djuren handlar det bara om att överleva, att äta, att föröka sig och ha makt. Somliga djur kan också känna medkänsla, t.ex. elefanter och hundar = att leva energier ur hjärtchakrat. Men det finns gott om människor som inte ens kommer så långt som en elefant eller hund och aldrig lever ut energier ur högre chakras. Det är "levande döda". De kommer inte att bli lyckliga, hur mycket pengar som de än har.

snowy00
2
#13

#12:

Ja, det kan jag skriva under på, att det är som du här säger. Lagar är långt ifrån "perfekta"… I ett "upplyst samhälle" (vad nu det är) skulle inte lagar behövas, eftersom alla spontant levde ur hjärtat. Lagar är i många fall nödvändiga här i denna människoskapade värld, men de är också skapade av människor med varierande grad av medvetenhet.

  • Redigerat 2025-03-31 14:55 av snowy00
Condor
2
#14

#13:

Ja, tänk om alla människor skulle leva utifrån hjärtat, då skulle lagar och straff vara onödiga.

Condor
2
#15

#13:

Nu kom jag attt tänka på en till sak, vad som gäller att stjäla mat för att överleva. Mataffärerna kastar ju bort mat som inte går att sälja längre. Sen finns det fattiga människor som letar efter något ätbart i mataffärernas soptunnor. Jag har läst om sådana som blev åtalade för stöld för att de gjorde det. Jag skulle i stället straffa dom som straffar dessa fattiga människor. Lagar är inte lika med rättvisa.

snowy00
2
#16

#15:

Nej, det låter inte alls rättvist. Det ställe där jag hämtade en matkasse en gång (fast har inte gjort det igen efter det) får mat från mataffärer som ändå skulle ha slängt maten, och sen delar de ut den maten gratis till vem som helst som behöver det. Mycket bättre än att straffa folk för att de behöver äta…

Condor
2
#17

Här är ett exempel på vad jag menade i mitt inlägg 12. En kvinna for med sin 91 åriga mor som satt i rullstol till en kyrkogård i Wien. Eftersom det var den 1. November, fanns det ont om prkeringsplatser. Men eftersom det var söndag, tänkte hon att det inte är ett problem att ställa bilen på en affärs parkeringsplats. Affären hade ju stängd. Hon parkerde där i 21 minuter. Ett par månader senare kom ett brev från en advokat där det stod att hon kan undgå att bli stämde om hon betalar 395 euro.

Sen fick hon reda på att minst 2.000 bilförare hamnade i den fällan. 395 euro x 2.000 = 790.000,- euro vinst för ingenting.

snowy00
2
#18

#17:

Här tror jag tack och lov att folk sällan stämmer varandra. Parkerar man fel så får man böta några hundralappar, om någon upptäcker det…

Condor
2
#19

#18:

Om man blir straffad av polisen för felparkering, betalar man här heller inte mer än 30-50 euro. Men polisen bryr sig inte om vem som parkerar på ett privat område, utan det är ägaren som säger att "du störde min ägdom och om du inte betalar frivilligt stämmer jag dig". Det är en affärsmodell som många har blivit rika på.

snowy00
2
#20

#19:

Okej, ja jag vet ju inte om det är skillnad på privat område eller offentligt område här också.. Inte omöjligt att det är så.🤔🤔🤔

Frågade chatgpt och i "värsta fall" kan markägaren visst begära skadestånd här.


"Om du felparkerar på ett privat område i Sverige, kan markägaren eller den som har nyttjanderätt till området vidta åtgärder enligt lag. Här är vad som kan hända:

  1. Kontrollavgift:
    – Om området är skyltat med parkeringsregler och markägaren har anlitat ett parkeringsbolag, kan en kontrollavgift (p-bot) utfärdas.
    – Beloppet för kontrollavgifter regleras av lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering (SFS 1984:318).

  2. Flyttning av fordon:
    – Om fordonet utgör en trafikfara eller blockerar utryckningsvägar kan det flyttas enligt lagen om flyttning av fordon i vissa fall (SFS 1982:129).
    – Kommunen eller Polisen kan besluta om flyttning.

  3. Ordningsbot (Polisen):
    – Om området klassas som allmän plats och parkering bryter mot trafikförordningen kan Polisen eller kommunala parkeringsvakter utfärda en ordningsbot.

  4. Juridiska åtgärder:
    – Om du upprepade gånger parkerar olovligt kan markägaren i vissa fall vidta civilrättsliga åtgärder, exempelvis genom att kräva skadestånd.

För att undvika problem är det bäst att alltid läsa skyltningen och följa de parkeringsregler som gäller för området."

Condor
1
#21

#20:

Här hos oss heter det "Besitzstörung", dvs. man stör ägarens egendom. Blir man stämd och förlorar rättegången, måste man betala kostnaderna för rättegången och den andras advokat. Därför betalar många hellre 395 euro än att riskera att det blir ännu dyrare.

snowy00
1
#22

#21:

Förstår.