Att ersätta medlidande med medkänsla. Att öva sig i att känna och tänka, att medkänsla är ett Kärleksfullt tillstånd. En möjlighet att acceptera att själen bakom personen har valt att utsätta sig för dessa omständigheter och svårigheter i livet.

Att försöka och ha uppmärksamhet på sina känslor och tankar. På hur du kan styra bort rädslorna när de kommer, så att de inte får dig att fastna i ältande. Det kräver din uppmärksamhet och det kan ta tid.

För mig är medlidande tomt och ganska destruktivt! Medan Kärlek och medkänsla är det sätt som gör att jag kan acceptera och se andras lidande och svårigheter för vad det är. En del av själens utveckling i livet.

Själen vet hur mycket lidande människan tål…

/ Peter

Precis som Peter säger, skillnaden mellan sympati och empati..

För om du sympatiserar, tar du snart slut,

vad gör du då för nytta?

Empati skapar ringar på vattnet och ger kraft tillbaka..förståelsen ger ödmjukhet i situationen..

Och, man får bara så mycket smärta som man klarar av att hantera..det i sig kan ju vara en prövning att ta sig igenom…

Tack för två riktigt bra svar. Medlidande blir ju som ni säger destruktivt då man själv också lider medan medkänsla blir en kärlekshandling.

Ska verkligen försöka se på mina egna känslor och rädslor vid dessa jobbiga tillfällen och tänka på det ni säger om att själen bara får den smärta den kan hantera. Vilket verkar vara mycket mycket mer än vad man kan tänka är möjligt i vissa fall.    Tack!

Lycka till Skogsfrost,

jag vet vilket enormt arbete du gör enbart genom att försöka..

För att lära sig att hantera svåra situationer är det bra att göra Hjärtmeditationer. Det som behövs är att kunna stanna kvar i hjärtat och vara centrerad där under situationen som sker. Det kan vara ganska svårt när man möter någon som har det svårt att vara kvar i hjärtat och det är lätt att energier från solarplexuscentret tar över och det medför att rädslor kan sättas igång.

Jag har jobbat aktivt med detta under flera år och upplever att vissa situationer fortfarande är svåra. Men jag lär mig mer och mer hur jag ska gå till väga för att fokusera mig i hjärtcentret och inte gå in i de känslor som strömmar från solarplexuscentret vare sig de kommer från mina reaktioner eller från de personerna jag jobbar med.

Att föra upp energier från solarplexuscentret till hjärtcentret är det många som arbetar med nu och det renar och transformerar de lägre känslorna vi har som tex rädslor. Medlidande är en del av det arbetet men behöver omsättas till medkänsla.

Tack Gaiatri när du säger det så är det precis så det känns. Rädslan slår till som en klump i solarplexus. Ska jag försöka slappna av i solarplexus och koncentrera mig på hjärtat ? Ibland har jag till och med börjat gråta i sådana här situationer och det gagnar ju ingen.

Vill ha min medkänsla kvar men inte styras av att det tar överhand på det här viset. Jag vill ju som yodhi skriver ge kraft tillbaka. Kram till er.