Det första tanken som kom när jag hade läst historien var.
Den sista nattvarden.😀

#0:

En poäng jag ser är att mannen kunde njuta av livets goda trots att han var nära döden av tigrarna.
Men å andra sidan så kanske han var lite disträ, och följde sinnena dit dem pekade. Kanske var det till och med det som fick honom i knipa med tigrarna från första början😄

Det som kommer till mig när jag läser denna vishets historia är -

I nuets förskräckliga situationer - upphör tankarna
acceptansen sveper in och lugnet i sinnet blir ett faktum.

Ett medvetandet bäddar in….nuet i acceptans -

En del människor kallar detta tillstånd: att vara i chock…..

#1 + 2 och 3:

Tack för era tankar. Jag hittade historian på en sida med zen visheter och mina första tankar var "hur kunde mannen njuta av vindruvan när han hade döden framför sig?" Varför smakade den så gott?

Jag funderade på det och sen kom jag att tänka på ett inlägg om döden som jag själv skrev för 3 år sedan:

https://andligutveckling.ifokus.se/discussion/1503483/doden

Då gick det upp ett ljus för mig och saken var klar. Mannen hade accepterat sin död. Jag skrev själv i det nämnda inlägget att det är döden som gör livet till en medveten tid.

Människor tenderar till att placera döden på ett ställe i medvetandet där den inte stör, dvs. någonstans i framtiden. Så länge den befinner sig där, kan man leva som om man vore odödlig. Man lever inte medvetet. Vi vet inte när döden kommer och behöver inte se den i ögat. Därför tänker vi inte tillrräckligt på att uppskatta sakerna som finns, speciellt småsakerna som också skulle förtjäna uppmärksamhet.

Vi är som människor som sitter på bio med en påse popcorn i handen och äter popcornen utan att uppmärksamma den medan vi har vr uppmärsamhetå på filmen. Vi njuter inte riktigt av smaken. Vi kan ju gå på bio nästa helg också och äta popcorn medan vi ser på filmen. Samma kan vi göra om och om igen, vecka för vecka. Vi tänker aldrig på att det skulle kunna vara den sista påsen popcorn som vi äter.

Egentligen handlar dert inte om själva popcornen, utan popcornen står symboliskt för allt i livet som vi inte uppmärksammar. Vi skulle ha svårt att njuta av popcornen oom vi visste attt vi dör nästa minut, så som mannen med tigrarna, dvs. så länge vi inte accepterar döden medvetet. Men om vi inte tränger bort döden och accepterar den, skulle vi kunna leva mer medvetet och njuta av allt, inte bara popcornen.

Mannen i historian var antagligen en zen munk eller zen mästare som var medveten om sin död. Nog var han rädd för tigrarna, men han släppte taget totalt och accepterade sitt öde. Han var medveten om att det var hans sista vindruva. På så vis smakade vindruvan underbart. Om vi accepterar att vi är dödliga smakar alla vindruvor och popcorns underbart.

Jagh skrev också om döden i mitt inlägg att leva som en krigare och citerar ur det:

https://andligutveckling.ifokus.se/discussion/1509694/att-leva-som-en-krigare

Det första en krigare lägger in i sin egen beskrivning av världen är hans egen död. De flesta människor vet att de måste dö, men de tar inte med det i sin beskrivning av hur de uppfattar världen. De tänker inte på att allt de gör här på jorden är förgängligt och allt de förvärvar när det gäller egendom, kunskap och erfarenhet är förgängligt. De tänker inte heller på att allt detta kan raderas på en sekund. De vet om det, men detta vetande är placerat på ett ställe i medvetandet där den "inte stör". Döden betraktas som "framtid" och är därför inte riktigt verklig. Därmed förbiser de det faktum, att ingen makt på jorden kan garantera att de kommer att leva nästa minut.

En krigare är medveten om detta och eftersom han inte vet när han kommer att dö, utför han alla sina handlingar som om de vore hans sista på jorden. Som resultat har alla hans gärningar en "speciell kraft" och han utför dem med full uppmärksamhet.

Mannen i historian var i nuet och i nuet levde han fortfarande. Historian läs oss att leva livet så länge vi lever. Osho sa en gång att det inte är en fråga om det finns ett liv efter döden, utan om man lever före döden, dvs. om man lever medvetet.

#4:

Ja, det var djupa tankar om saken. Det är nog rätt tolkat😊

#5:

Den historian gav mig en hel del att fundera på. 😊

Ja, denna historia fastnade i mig också.
Det finns ett liknande citat som etsat sig fast i mig.
Du är din egen Gud, fast du är förvånad att vargflocken jagar dig över isen.

Samma liknelse är om tigrarna i denna historia som jagar en över stupet.

Den sista måltiden (vindruvan) segern sötma skingrade Illusionen / tigrarna, vargarna.

#7:

Ja, det finns många historier som uttrycker en och samma sak.

#8:
Ja, verkligen. 😀

Ps, kul med historier.