#0: Ja men visst. Och när vi reser från Stockholm till Malmö - så gör vi ju inte det egentligen. Det är bara vårt fokus som flyttas från Stockholm till Malmö. Eller hur?

#1: Det är bara i illusionen som vi förflyttar oss från A till B, precis som det också bara är i drömmen vi drömmer på natten som vi förflyttar oss från ett ställe till ett annat. Men vi är inte våra kroppar som förflyttar oss från A till B, utan till vår sanna natur är vi det högsta gudomliga som finns, som endast upplever sig ha kroppar som förflyttar sig från ställe till ställe. I vår sanna natur befinner vi oss bortom tid och rum. Utanför tid och rum finns inget ställe att förflytta sig till. Hela universum är bara en produkt ur det egna sinnet.

Men säg, om sajtens inriktning inte intresserar dig, som handlar om att befria sig från sina illusioner och om att upptäcka sin sanna natur, så undrar jag vad du gör här? Varför letar du inte reda på en sajt som befattar sig med det som du intresserar dig för?

#3: att varlden ar en Illusion kan var och en i djup meditation sjalva erfara.

Jag tror fullt och fast på att det är våra egna tankar
som skapar vår verklighet.
Där av uppstår ilussionen.
För våra tankar blir eller är våra ingrodda tro system.
Sånt vi blivit matade med.
Sånt vi har lärt in från andra och tagit för sanning.
Sånt som vi alla har mer eller mindre svårt att släppa taget om.

Ibland tänker jag att vi aldrig fullt ut kan känna en annan människa.
Det blir våra föreställningar, våra erfarenheter, våra drömmar, som skapar de personer vi möter.
Vi är inget annat egentligen än en berättelser i någon annans huvud.
Liksom andra blir en berättelse i vårt eget huvud.

När vi lärt oss att se igenom dessa konstruktioner
Då sker det magi på den egna insidan.

#6:

Ja, ungefär så ser jag också på saken och inte bara det. Det är också svårt att lära känna sig själv fullt ut. Alla människor förtränger saker de inte vill se på sig själva och är därför inte "hela". Dessa förträngda pertsonlighetsegenskaper kallas inom psykologin för "skuggan". Att bli medveten om dessa (integration av skuggan) är en del av peronlighetsutvecklingen, som också är en del av den andliga utvecklingen = att bli mer "hel" igen = att man inte projicerar det som var omedvetet (skuggan) på andra människor.

Föreställningarna som man har av andra människor består av en hel del "byggstenar". Det som du nämnde, t.ex. erfarenheterna och drömmarna beror på att människor tänker i form av arketypiska bilder. Erfarenheter med människor projiceras på andra människor, jämte den egna skuggan. Det blir en falsk bild på sig själv och på andra.

Att se andra och sig själv som det som man och de är, är en lång process, som man aldrig blir helt färdig med. Men ändå kan man komma närmare sanningen genom att arbeta på sin egen personlighetsutveckling.

#7: Ja, men precis. Fin sammanfattning 💚

#8:

Tack! 🙂

#6: Ja det var fint skrivet, så speglar vi oss sen i varandra 😊

#10: ja, vi gör ju det. Tack 🙂

Moralen fundamentet för mänskligt goda gärningar.
Medan omoralen utstrålas som mänsklig skamlighet.

Besvärande tankar kan endast modifieras på en
nivå högre än var dessa frambringades.

Ignorans, rädsla, fördömande ävenledes girighet.
Ingredienser i bedrövelsens geggamoja.

Adi den föräldrar löses plan likväl jagets plan även benämnd som själ.
Vår själ är den inre eviga kärnan i vår karaktär.
Den universella själen och den individuella själen är
oskiljbara likväl oskiljaktiga. Vårt jag eller vår själ varken
invandrar eller flyttar in i andra fysiska kroppar. I stället
tillverkar den ny kropp eller boning efter dess kausala
erfarenheter eller dess karmiska upplevelser.

Kärlek ett tillstånd där andras lycka är
avgörande för vårt eget välbefinnande.

Döm inte dagen efter skörden ni skördat. I stället
diskutera med den som planterade utsädet.

Den som inget vet kan jämföras med en blind åskådare.
Intellektets seende är troligtvis enögt.
Galenskap är inget handikapp påstod politikern.
Päls djuren bryr sig inte om kulörerna på deras ytter rockar.
Vi bär varken ansvar för andras meningsfullhet eller meningslöshet.
Vi ansvarar endast för våra egna bragder.
Uppmuntra inte andra med era egna misstag.
Omöjligt att synkronisera allas åsikter.
Begränsa begären gör god bruk av det ni redan innehar.

#12:

Fundetra på följande:

Moral innebär ju bara att följa de värderingar och regler som är allmänt accepterade i ett samhälle. Om moral är fundamentet för goda gärningar, kommer dessa goda gärningar inte från hjärtat, utan från huvudet med syfte för att följa samhällets värderingar och regler.

Om kärlek bara vore ett tillstånd där andras lycka är avgörande för vårt eget välbefinnande, vore kärleksfulla handlingar förknippade med egoistiskt tänkande, dvs. man beteer sig kärlekfullt för sitt eget välbefinnandes skull. Hur kan det vara kärlek?

Om den universiella och den individuella själen är osklijaktiga, hur kan det då finnas en individuell själ? Är det inte snarare så att det är förståndet som har tänkt ut sig den individuella själen? Och hur skulle "jagets plan" kunna vara benämnd som själ?

Fundera lite på det där. 🙂

Kom just att tänka på det här inlägget, på vad jag skrev om att hela världen bara är en illusion, dvs Maya och på folks olika uppfattningar kring det. En av uppfattningarna när man talar om illusionen är det skulle vara livsfarligt att behandla världen som en illusion. Jag har inte hört det bara en gång, utan ett flertal gånger och det finns grupper av människor där ute som av någon anledning kämpar hårt med att ställa personer som Mooji och andra upplysta i dåligt ljus, med att sprida omkring sig av dessa uppfattningar.

De tror att man skiter i allt med ursäkten att ”det är ju ändå bara en illusion”, eller att man beter sig hur som helst med ursäkten att ”det är ju ändå bara egot som är en illusion som blir sårad, alltså kan jag bete mig mot andra hur som helst”. Uppfattningen att man inte skulle ringa ambulans eller söka hjälp om man skadar sig med ursäkten om att det bara är en illusion är också något dom ofta kommer med, men riktigt varifrån denna uppfattning kommer vet jag inte. Kanske de bara är avundsjuka på personer som på Mooji och därför vill skada dem eller sen har de missuppfattad något totalt, för insikten i att hela universum är en illusion gör en inte till det minsta likgiltig, utan tvärtom.

Man börjar älska världen och sina medmänniskor så mycket mer. För man inser att illusionen faktiskt är det enda man har och man vet att livet som människa på jorden är över alldeles för fort. I jämförelse med evigheten tar våra människoliv lika snabbt slut som en stjärna blinkar till på himlen. Vad som inte varar för evigt är inte realt och därför är den här världen inte real, men det är på samma gång det enda vi har och när man inser det kan man inget annat än att ta väl hand om illusionen och allt vad som finns i den. Och även om det bara är en illusion, så är vi ändå bundna till illusionen ända tills vi dör och erfar både smärta och glädje och allt vad som hör illusionen till. Faller du och slår dig tar det fortfarande ont och blir du sjuk behöver du fortfarande mediciner. Det är så som illusionen fungerar.

#14:

Jo, det kom upp en eller två trådar på ett annat forum (inte iFokus) där man kallade Mooji för "sex predator" (självklart argumenterade jag emot)…. Var folk får att alla andliga vägledare skulle vara sexgalningar, eller till och med pedofiler ifrån vet jag inte. Kanske är det ett fult drag som de tar till när de inte har mycket annat att komma med, och det är ett ganska effektivt sätt att smutskasta någon på. Tur att många verkar kunna ta sådana påståenden, tagna ur luften, med skepsis

#14:

Ett andligt uppvaknande (samadhi) innebär ju att man erfar att världen är en illusion. En icke uppvaknad kan inte förstå detta, eftersom detta ligger bortom förståndet. Förståndet gör sig föreställningar som inte motsvarar det som en uppvaknad har erfarit. En av dessa föreställningar är att det skulle vara "livsfarligt" att behandla världen som en illusion. Men grejen är ju den att man inte ska "behandla" världen som en sådan, utan bara VETA det och man ska behandla den som om den vore real.

En dröm är ju också bara en illusion, men ändå är en fin dröm trevligare än en mardröm, för man upplever ju drömmen som om den vore real, precis som man upplever illusionen (maya) som om den vore real. Redan en mardröm som varar i ett par minuter kan vara hemsk. Men livets illusion varar i många år och om den är lika med en mardröm är den ännu hemskare.

#15:

Sådana historier sprids ut även om andra upplysta, t.ex. Sai Baba eller Osho. Somliga tror det, somliga inte. Men varför ska man tro? Det sprids så mycket goja.

#17:

Precis, det är hårda anklagelser att tro på om man inte vet. Och så lätt att hitta på något som inte alls stämmer😕

Var endast dig själv alla andra är redan ockuperade.

I bland är vi så smarta att vi inte själv
begriper orden vi uttalar.

Nästan alla av oss befinner sig i hängrännan
förutom de som vänt blickarna mot stjärnorna.

I fall vi inte begriper boken vi läst flera gånger finns
det då någon mening i att läsa överhuvudtaget.

Det är inte det vi läst som bestämmer vårt blivande
utan förståelsen av vad vi läst.

Böcker som kallas odödliga är böcker som
avslöjar världens egen skam.

Om sanningen inte är då saknas foglighet.

En drömmare finner sin väg via drömmars
ljusa uppenbarelse.

Sorgen uppdagas när morgonljuset belyser
den dagliga bedrövelsen.

Vårt yttre kan inte vara över elegant
eller över utbildad.

Går det att finna behag i någon
som behandlar oss ovärdigt.

De flesta av oss är som alla andra
våra tankar är någon annans åsikter.
Vårt och andras liv består av härmningar.
Vi upprepar vårt och andras lidelse.

Goda vänner försöker alltid att
manipulera oss framifrån.

Ni kommer att finna behag i gudlighet. Gud
kommer att framställa alla synder som ni
saknade mod till att förändra.

Ateisten vägrar att ta hissen till himmelen
på grund av att ateisten saknar övertygelse
om att det existerar vänner i skyarna.

Alla som endast lever efter deras tillgångar
genomgår våndans beroende på grund av
avsaknad av ingivelse.

Alla sanktifierade har ett förgånget samtidigt
som alla syndare har ett kommande.

När vi uppnått evig ungdomlighet är
förståelsen av allt uppfylld.

Erfarenheten är endast ett dopnamn
för begångna misstag.

Det existerar ingen nödvändighet att offra
liv som följd av sakers tingliga förgängelse.

Finn inte lyckan i andras utseende, förnämitet
eller i deras teatraliska agerande.

Det ovan nämnda är förprogrammeringar innebärande
att vi knäböjer inför intellektets egna irrläror
och dess egna villfarelser.

Först klura ut vem smutskastaren är
innan ni begår samma misstag.

#18:

Sen vet man som utomstående heller inte bakgrunden för sådana påståenden. Folk hittar ibland på saker pga ilska, avund och sånt.

Det existerar två realiteter illusion eller
icke illusion det är att upp till var och en
att tjäna under det osanna eller sanna.

Om man vi själv innehar påståenden
är vi då utomstående?

#23:

Utomstående är man om man inte känner personerna tillräckligt som det sprids historier om och heller inte vet vilka motiv som personerna som sprider ut historier har, att sprida ut dom.

Ingen utomstående kan bekräfta ifall någon
är upplyst. Den som upplevt själva skeendet
och dess innebörd förstår att något o-ordinärt
skett, något oförklarlig. Detta skeende är
porten till ernående av själv samladhet,
etthet eller samadhi.

Om vi antar att drömmar är illusoriska
då frågan vem kan bekräfta detta?
Drömmar saknar logik, rationalitet och
tidsmässighet är detta då ett illuminarium
eller mönster utan intellektets begripelse?
Det existerar en realitet bortom intellektet,
ideernas eller abstarktioners verklighet.
Dessa blir åtkomliga efter upplysningens
inträffande.

#25:

Men nu handlar det ju inte om upplysning, utan det handlar om hitorierna som sprids ut om dom.

#26:

"Om vi antar att drömmar är illusoriska då frågan vem kan bekräfta detta?"

Drömmar händer i huvudet. Behöver du en bekräftelse för det?

"Drömmar saknar logik, rationalitet och tidsmässighet är detta då ett illuminarium eller mönster utan intellektets begripelse?"

Drömmar upplevs i kronologisk följd. De börjar, har en fortsättning och de slutar, precis som allt som har logik, rationalitet och som tillhör illusionen/maya.

"Det existerar en realitet bortom intellektet, ideernas eller abstarktioners verklighet. Dessa blir åtkomliga efter upplysningens inträffande."

Ja, det är den "verkliga" realiteten, utan början och utan slut, som du talar om. Men för förståndet förblir den oåtkomlig, hur upplyst som någon än är, eftersom det inte är förståndet som blir upplyst.

#19:

"Var endast dig själv alla andra är redan ockuperade.

I bland är vi så smarta att vi inte själv
begriper orden vi uttalar."

Förstår du dina egna ord undrar jag ibland?

#29:

Nu kom jag att tänka på ett skoj program som jag såg på TV för ett par dagar. Det var en som härmade österrikes stora ex fotbolls stjärnor, som t.ex. Hans Krankl, Herbert Prohaska, Andreas Herzog och Toni Polster.

Han startade en dialog mellan dem med deras egna röster som han härmade och när Hans Krankl talade sa han "Hur ska jag veta vad jag tänker innan jag har hört vad jag säger". 😄

#30:

Hehe ja 😄 ibland tänker man nog inte förrän efter man pratat/skrivit.
Ibland tänker jag också "din gamla get" när goatmaya skriver något 😂😉 skämt åt sido…

#31:

😁 😄

Vi mänskliga väsen är utkristalliserade manifestationer ur den
värdsliga själens vibrerande innerlighet. Precis som vatten
droppen utkristalliserat sin innerlighet till snöstjärnor.

Alla innehar en gnagande känsla av ofullkomlighet
eller en djup längtansfullhet efter något annat.
Orsaken till detta är vårt dagliga begär likväl som
vårt dagliga lidande. Varken begären eller våndan
kan tillfredsställas av att ytterligare tillföra världsliga
ytterligheters upprepande sensationer.

Så gott som hela mänskligheten är fastkättrad
i dessa dagligt förekommande repriser.
Det existerar vägar att söka för att kunna
befria sig ur denna inskränkning.

Förvänta er inte att någon typ av helbrägdagörare
eller frälsare kommer att utföra mirakler åt oss.
Det är upp till oss själv ifall vi vill genomgå en
transformation eller inte.

De av oss far med självförnekelsen som
medpassagerare, borde ställa sig frågan?
Vem lärde oss självförnekelsen och borde
inte denne någon vidtaga åtgärder för att
tillrättalägga denna abnormitet.

Så länge vi agerar nedvärderande mot oss själv.
Så länge kommer vi aldrig att uppnå en bredare
författningsförmåga eller en bredare förståelse.

Författningsförmågan, begripelsen eller förståndet
är intellektet. Dess intelligens kan jämföras med
ett ständigt upprepande av inlärd institutionaliserad
skolundervisning eller alla dess tidigare upplevda
erfarenheter.

Denna författningsförmåga behöver
ytterligare utbildning i sinnesvetenskap.

Studera era egna psyken eller era egna sinnen.
Inne i psyket eller sinnet finner ni alla lösningar.

Psyket eller sinnet har inget med huvudet att göra.
Hjärnan kan sägas vara en fysisk hård-disk som
endast distribuerar ut information till resten av den
fysiska kroppen från de psykiska eller de sinnliga
ständigt pågående processerna.

Genom utökad författningsförmåga utvidgas
förståelsen. Författningsförmågan och förståelsen
bör vandra hand i hand.

#33:

Det här var fint skrivet:

Vi mänskliga väsen är utkristalliserade manifestationer ur den värdsliga själens vibrerande innerlighet. Precis som vatten droppen utkristalliserat sin innerlighet till snöstjärnor.r.

och en bra liknelse. Även resten av inlägget var bra.