Annons:
Läst 1007 ggr
cholmqvist
2016-10-17 12:37

Anpassa sin själ efter jordelivet

Hej allesammans!

Det är mycket som snurrar i mitt huvud numera. Jag antar att jag håller på att vakna på ett själsligt vis. Jag har under de senaste åren förändrats drastiskt. Jag har svårt att förklara hur men jag känner mig mer jordad än någonsin. Jag känner att jag inte har speciellt mycket gemensamt med de i min egen ålder. Jag trivs bäst ensam och framförallt i naturen. Jag älskar att titta mot stjärnorna och känna att vi är en del av något mycket större. Jag känner en frihet när jag är ensam i bergen och reser världen över för att möta människor från olika kulturer. Det är då jag känner att jag lär mig något och uppfyller en funktion. 

Som  motsats till det så känner jag mig fången i mitt vardagliga liv. Jag känner ingen lycka eller harmoni  i själen när jag vaknar upp, går till jobbet och sedan kommer hem igen. Det känns som att jag ständigt väntar på något. 

Jag arbetar som vakt och jag känner nästan att jag motarbetar mig själv. När jag träffar människor i tuffa och svåra situationer så vill jag hjälpa dem, inte omhänderta dem. Jag försöker trots allt skapa ett band med de  jag möter i mitt arbetsliv, även i de negativa situationerna. Jag känner dock att det byggs upp en bitterhet inom mig när man får se samhällets baksida. Det går emot min andliga utveckling. Jag har arbetat med annat tidigare men även där kände jag att min själsliga utveckling hämmas. Jag känner mig inte hemma i detta samhälle. 

Hur gör ni för att förhålla er till vår verklighet? Har ni också fått kompromissa med er själva? Vilka yrken har ni valt i livet?

Annons:
Harvest Moon
2016-10-20 11:29
#1

Hej! Jag känner igen mig i mycket av det som du skriver om. Att känna sig fast eller stillastående i sitt liv kan ju vara tufft ibland. Men som jag ser det så finns det ingen stagnation. Ibland kan det till och med vara det som behövs för att man ska inse sin frustration och komma vidare. Vad är det du väntar på? Mänskligt lidande i allmänhet är för mig en återvändsgränd att dyka ner i. Det enda jag kommit fram till som funkar för mig är att gå vidare, och försöka må bra själv. Bättre att fokusera på sig själv.

Upp till toppen
Annons: