Min lilla älsklingskisse är sjuk!
Hej alla fina vänner!
Jag önskar ni kan tänka på min kisse som är sjuk!
Min älskling, min "bebis", min prinsessa Cattis som snart är 9 år tyvärr sjuk. Hon har ätit pencillin under flera veckor (nu avslutat) och nu äter hon istället kortison.
Hon har Grovtarmsinflammation som dom inte riktigt vet vart det kommer ifrån. Det kommer "inifrån" enligt provtagning & veterinären.
Hon var inlagd på vet.kliniken med dropp i dec. Dom utredde jättemycket o har haft uppföljning sen dess. Tyckte hon blev sämre igen nu i måndags så då ringde vi till vetrinären igen och fick en tid idag.
Min kära sambo Jocke åkte iväg och dom har idag tagit ännu mer prover som ska skickas till Tyskland. Vi kommer få svar i slutet av veckan. Prio 1 är nu att mata henne med speciell mat och verkligen se till att hon dricker och äter av detta. Även hålla koll på hur hon bajsar o hur det ser ut.
Veterinären hade frågat Jocke om vi ville fortsätta med behandling osv. i och med att det kanske inte går att rädda henne ändå eftersom hon är så pass dålig. Hon har gått ner i vikt väldigt fort och väger nu nästan halva sin kroppsvikt. (Cattis har alltid varit en liten knubbis på ca 4 kg) Inte nu längre… 
Är hon lika hängig imorron så kommer vi nog åka in med henne så hon får ligga kvar med dropp. Vi kämpar för henne så länge det bara det går!!! (så länge hon inte lider av smärtor o vet. rekommenderar annat) ? ? ? Min lilla följeslagare i snart 9 år! Hon bara måste bli bra!
Försöker tänka postivt och att det säkert kommer bli bra! Men det är svårt när jag ser att hon är så svag. Tårarna rinner och det gör ont i mitt hjärta. Djur ger en så mycket värme och kärlek!!
En stor önskan från mig är att ni gärna får sända min lilla skatt en tanke och värme från era hjärtan.
Tusen tack, var rädda om er & varandra!
Det är klart vi sänder henne massor med ljus och värme som kattmor till sex bedårande juveler förstår jag dig så väl hur jobbigt det är när djuren är sjuk.Har haft katt i nästan mitt hela liv och dom äldsta just nu blir 17 år i mars.För en vecka sedan opererades Mowglii 17 år och jag var orolig med sövning för en så gammal katt,nu går han med en strut runt huvudet så han inte klöser upp stygnen i huvudet.Så det är lite pyssel.
Senast jag förlorade en katt var februari 2010 Curry 6 år fick njurfel och som er gjorde jag allt i min makt för att rädda honom,det är ju det man gör för man älskar dom ju så enormt.Djur är starka och Cattis kan repa sig och när dom får rätt foder som tex Hills och Royal canin som veterinärer brukar rekomendera så får dom i sig alla näringsämnen dom behöver och får mer styrka att kunna repa sig.Hoppas allt går bra för henne,hon är jätte fin
Jag skickar varma tankar och kärlek till din katt…
(Jag tog bort det andra inlägget som var skrivet med nästan samma innehåll.) Hoppas det var ok.
Cicilia, jag förstår din frustration och sorg. Jag har gått igenom samma sak som du mer än en gång och det är det värsta jag vet. Första gången var med min första kisse och honom förlorade jag.
Min nuvarande hjärtesten, min stora kärlek, han har haft extremt svåra episoder där vi inte kunde hitta felet. Tillslut fick jag lära mig att släppa taget, tala med honom och berätta att jag förstår om han måste lämna mig men att jag gärna ser att han stannar kvar. Jag var tvungen att hitta styrkan, eftersom han kände av min oro och det gjorde honom sämre. Mirakel kan man kalla det, han repade sig och nu är han ganska bra. Jag är beredd på att han kan lämna när som helst, så jag njuter av var stund vi har när allt är bra och talar om var dag hur mkt jag älskar honom.
Jag ska sönda healing till din vän ikväll, lycka till. Och försök att vara stark och varm när du stödjer henne. Koncentrera dig på er kärlek och kom ihåg att döden inte är slutet!
Jag & Jonny(Siames) som sitter i mitt knä just nu skickar värmande tankar till din katt! Ljus & Kärlek!
Starta ny diskussion