Min tanke
Till varför många ser i enbart ljus och mörker, eller svart och vitt.
Allt beror på språket i sig och dess uppbyggnad.
Här i Sverige ser vi 1, 2 och flera och med andra ord så blir motsägelserna dem vi enklast ser.
Att då se ett mynt i 3 sidor blir komplicerat av den anledningen att det går utöver språkets egna gränser.
Går man sedan in på typ de baltiska språken så pratar man om 1, 2, 3 och flera vilket möjlig gör ytterligare ett synsätt, då passar inte bara det svarta och vita in utan då öppnas dörren för det gråa med och att då se myntet i 3 blir mycket enklare även att det kan vara svårt.
Själv nöjer jag mig inte bara med ett språk, för jag har märkt att inget nu befintligt språk räcker till, så jag kombinerar de så kallat moderna språken för att klara av att möta upp mot ett språk jag fått till mig, ett språk som jag ännu ej bemästrar på något vis, men där jag vet att 1, 2, 3 och upp till tusen inte är en omöjlighet.
Jag jobbar med flera saker i taget och när jag väl spräcker en barriär så gör jag det på många fronter.
Tror mig kunna tacka min ADHD för sättet att söka på, för genom den så kan jag med enkelhet hålla flera bollar i luften samtidigt.
Några av de saker jag söker igenom är religionerna (befintliga så som förgågna), mytologierna, lärorna om livet och att lära leva livet, jag söker genom nummerologin, vetenskap och forskning, histora, språk, teologier av olika slag, mystiken och genom det så kallat ockulta.
Allt försöker jag lägga i ett stort pussel, ett pussel som sakta men säkert har börjat ta form.
Förutom det ovanstående så jobbar jag otroligt mycket med mig själv, för att klara av att och för att få en balans i allt i 1.
Trazig, jag tror att för att kunna se saker ur fler perspektiv krävs det att man har kommit en bit på väg i sin andlighet, och med tanke på det du har upplevt är det inte konstigt att du kan ta till dig så mycket på en gång, kanske du har fått din ADHD för att kunna klara av allt detta på en gång, den känslan får jag in..
Jag förstår vad du pratar om när du beskriver de skiftningar du upplever, har varit där och är i detta nu en bit på väg i mitt pusslande för att se helheten, alla bitar måste med, och mitt sökande fortsätter..
Det är därför jag befinner mig här på forumen, det finns massor av information i artiklar och inlägg att pussla med…
#1 Jo, men tyvärr måste jag då säga att allt för många på ett ställe som detta ser sitt sökande som det rätta och många andras som fel, och det kan jag då tänka mig gör att väldigt många ställer in sitt sökande efter andras och på så vis kommer bort från sin egna stig.
Att döma andra utifrån sig själv kan inte vara ett bra sätt att hjälpa och vägleda andra, för att med slutna ögon visa vägen borde enligt mig vara som att låta en blind beskriva vägen för en som kan se.
Ex: Från punkt noll till toaleten. 3 steg åt höger, fyra steg raktfram förbi diskbänken, 1 steg över tröskeln ut i hallen, fyra steg åt vänster och slutligen 1 steg till åt vänster för att nå toa dörren.
Akta tvättmaskinen som står dumt innanför dörren men i övrigt 2 steg raktfram och vrid till höger för att sätta dig på stolen till vänster.
Vem har sagt att allas lägenheter eller hus ser lika dana ut?
Tänk om någon går in i väggen bara för att de efter att ha gått över tröskeln blir tillsagda att gå 4 steg åt vänster?
Så sant så, jag kan bara gå till mig själv i det avdeendet och faktum, jag tror inte blint på allt som skrivs här, men jag tar till mig det som känns i själen, och som ger mig en hint om en del i mitt pussel, det blir väldigt mycket sållande..
Att det finns människor här som tror blint på vad som skrivs, är ju upp till var och en, att ta till sig vad man behöver, kanske man ska bli förblindad då?
Att bli vägledd av vad andra säger, är ju ett eget ansvar, men att det kan gå fel ibland förvånar mig inte…. det handlar om självdistans då..var är jag mitt i allt detta?Hur kan jag relatera det i mitt liv?
Min väg är inte din väg…men vi kanske går en bit tillsammans på den..
#3 Hänger med på dina tankar, men nu efter att ha hunnit läsa en hel del i trådarna om det andliga både här, på häxor och inne på övernaturligt så verkar det vara ett enormt dömande.
Det verkar bara finnas en väg som är den rätta och det är den ljusa, jag säger inte att den vägen är fel, men det finns ju så många andra vägar.
Varför bara gå åt höger?
För mig blir det som att gå i en cirkel, och vad sker när cirkeln sluts?
Vågar man då gå utanför sitt sökande, eller binder man sig att söka djupare i den cirkeln man redan skapat?
Nej, håller med, man bör se och gå åt alla håll o vinklar, även respektera andras insikter och åsikter även om det är mörkt ( negativt) för det är ju i det vi växer, enligt min åsikt då…
Själv är jag mycket på Existens och läser teosofi/esoterik, finns bra saker att gotta sig i där också..
Det är en del som mitt hjärta har funnit är en sanning för mig, men inte stoppar jag där…man bör söka överallt som du säger..
Vad beträffar de andra sajterna, har jag lämnat dom helt, för det ger mig ingenting längre, det krävs lite djupare litteratur för att fånga mitt intresse…
då jag är healer, arbetar jag mycket med mina klienter och finner stor feedback i deras utveckling, det ger otroligt med energi, och varje människa har ju sin egna upplevelse, eftersom vi är unika, vilket gör att jag får ta del av olika uppfattningar om känslor av andlighet..
Jag känner en fantastisk ynnest att få ta del av detta..det gör att jag också i det hittar många pusselbitar och lär mig nytt varje gång..
#5 Jag förstår inte varför man ska se godhet i ljus och ondska i mörker?
Vad är det som skrämmer folk så mycket när lampan är släkt?
Men jag har en ganska rolig hypotes i ämnet:)
Vi går bakåt så långt som till Salomons nyckel, där Svärd och bägare bildar ett hexagram.
Svärdet är ljust och står för mannen, bägaren är mörk och står för kvinnan.
Genom hela den så kallat ljusa religionen som innefattar en snäll Gud och 2 profeter vid namn Jesus och Mohamed beroende på ut vilken vinkel man läser om den.
Går man på den kristna vinkeln så förklarar hexagrammet mer än väl den så kallat fruktade häxjakten som drog fram genom europa och som var som värst under 1500 - 1700 talet.
Präster och munkars kvinnohat kulminerade under den tiden, och om man då läser Salomons nyckel ordagrant och rent symboliskt så förstår jag faktiskt att präster och högt uppsatta ämbetsmän inom kyrkan fick den där snedvridna synen på kvinnan.
De hade ju svart på vitt att kvinnan var av ondo skapad, och om hon nu var det så kunde hon ju inte vara bättre än mannen och det var med all säkerhet hon som drog mannen i fördärvet av synd.
Hon var ju mörk, och eller rentutav svart och om man nu då läste både de hebreiska texterna och de som då nyligen översatts så var det ett ganska naturligt synsett.
Det roliga i kråksången är enligt mig att synsettet lever kvar, men gömt bakom finare ord, så visst vill ni sätta mannen i första rummet och lyfta upp han till skyarna så tackar inte jag nej iaf.
Om vi nu utgår från det ovan och ser hur folk dömer här på iFokus så bevisar det att man ska vara man framför kvinna, för enligt väldigt många så är det helt fel att vara kvinna och om man läser genomgående så är det snudd på farligt att vara kvinna.
Oj, det var ett nytt sätt att se det på från min sida, jag har väldigt svårt att skilja manligt/kvinnligt, då jag ser alla som "människor", vi har alla samma grundläggande behov och det är utifrån det jag lever helt och fullt i att vi står bredvid varandra…
Sedan ser jag det som nyanser i varje person, om en person är mörk eller ljus, har med balansen att göra, och det är den jag vill återställa, som vågen ungefär, lika mycket av varje, vi behöver de bägge delarna för att klara av att leva på jorden.. för att kunna utföra det vi är ämnade för…
Intressant med den tolkningen av Solomons nyckel.. inte konstigt då att det ser ut som det gör i samhället…men jag vet att det synsättet håller på att förändras mycket bland ungdomar idag, ser bara på min egna dotter 21 år, hon tänker inte alls som vi…alla Är lika, en självklarhet för henne och hennes vänner…
Så tiderna förändras och människan utvecklas ( tack o lov) jag har många unga personer som klienter, och det är stor skillnad på att arbeta med dom och se deras synsätt…även känslomässigt…
Men jag kan hålla med om att många dömmer väldigt mycket på forumen utifrån sitt egna synsätt, den objektivitet som behövs, fattas oftast.
#7 Jo, samhället förändras, men se bara på kyrkan hur långsam den är.
För fortfarande så är inte kvinnan fullt accepterad som präst i alla kyrkor, och inte nog med det, då beslutar kyrkan att de dessutom ska viga homusexuella som enligt bibeln är fel (inget dömande där va?).
Okej, men om du ser mörker i en person ser du då en god människa eller en ond?
Min tanke ang ondskan som finns inom det så kallat andliga är att vi skapar den själva genom vårat ego, ett ego som i mångt om mycket behövs för att VI ska hitta rätt och våga gå vår egna väg.
Ondskan enligt mig kommer först in i andligheten när vi dömer andra och det spelar ingen roll om personen är ljus eller mörk utan som sagt beror på personen i fråga och dess handlingar.
Ex: Knutby, finns det något bättre exempel?
Djupt religiösa som går över gränsen i trons namn och säger att deras handlingar gjordes i Jesu namn.
Det borde ju ligga nära till hand och inte är väl kristendomen en mörk religion, utan den blir det genom personers handlingar om man nu ska dela upp mörker och ljus i gott och ont.
Jag tror ingen här i forumet skulle vilja kalla den kristna Guden för mörk och eller ond, inte med tanke på att det är genom den Gudens änglar många verkar arbeta.
Och om jag inte missbedömt helt uppåt väggarna så är det den formen av ljus alla verkar skicka till dem som ber om hjälp.
Ja, ett mer objektivt seende behövs, men hur går man till väga för att uppnå det då?
Min tanke ang ondskan som finns inom det så kallat andliga är att vi skapar den själva genom vårat ego, ett ego som i mångt om mycket behövs för att VI ska hitta rätt och våga gå vår egna väg.
Precis så tänker jag, det är vi själva som skapar det negativa, men det behövs för att vi ska växa..
Kan bara hålla med om det övriga du skriver, kyrkan tex.
Att se det mörka i en människa är bara hinder som ska överbryggas med insikter om att släppa taget, om att överhuvudtaget arbeta med sig själv…
Hur vi ska få människor att bli mer objektiva?
Jag tror på upplysning, att delge min upplevelse skapar ringar på vattnet, sedan krävs det en stor dos tålamod och förståelse för att alla inte har samma insikt som jag har…Ödmjukhet inför andras okunskap, det är det som gör att jag kan fortsätta att delge..
#9 Jag tror det kan bli svårt, för att dina ringar ska kunna bli flera så krävs det att många som sysslat med detta hela livet börjar tänka på nya sätt, att de slutar ruta in sig i bara mörker och ljus, och dess utom i rätt eller fel.
För hur kan en annan människa som inte söker som typ mig veta om mitt sätt är rätt eller fel för mig?