Hehehe, vad var det du gjorde då? Eller borde jag veta det

Man blir ju liksom trött ibland på att " simma mot strömmen" vilket det känns som man gör i livet många gånger.

den bild som poppade upp i huvudet när jag sa till mig själv att det är jobbigt att simma mot strömmen var ju just laxtrappan och att lax är en ädel fisk… alltså är jag ädel och då blir ju det genast lite roligare eller hur… iaf för egot  ;)

men eftersom alla simmar mot strömmen är ju alla ädelfiskar!

Så när vi upplever att vi i mot strömmen så ska vi se oss som ädla…

jaja jag svamlar igen *suck*

Hahaha, ja det är ju ett bra sätt att tänka för att stödja sig själv. Simma på och tänk på vilka starka muskler och vilken uthållighet man får av att simma motströms!

man blir en Scwartzenegger! *asgarv*

Hur gör ni andra när ni måste muntra upp er själva? Tips?

Eller ni behöver inte det kanske

Klart man behöver!

Det beror lite på vad det gäller, men så här i forumvärlden där det ju ofta handlar om att man lite bitskt (gärna med käkca smileysar efter)blir pratad med som om man inte kan/vet tillräckligt för att uttala sig (trots att människor inte har en aning om vem man är och vad man faktiskt kan och vet) så brukar jag ta avstånd och låta det vila. Istället pratar jag med människor som känner mig och vet vem jag är så att jag inte dras ner i andras ego-utlägg för att få känna sig duktiga och bättre.

Att bryta är viktigt, byta plats, byta luft, inte sitta kvar och lyssna/läsa. Det är superviktigt för mig.

Ska väl då erkännas att jag aldrig tidigare "uppmuntrat" mig med en sådan bild  den bara dök upp från ingenstans…  men garvade gjorde jag länge efter den…

grunnar över om den kom från min inre backinggroup… det kan minnsan komma humor  därifrån…

Hemma när livet går "trögt" kan vi fira med liten bakelse… dvs vi försöker alltid hitta något som går att fira mitt i "eländet"…

Hm, det kanske man skulle införa. Fast då jag tycker livet kan vara ganska trögt ganska ofta är väl risken att man skulle rulla fram efter ett tag

  joo lite överviktig är man ju… om det betyder att mitt liv går otroligt trögt, eller om det beror på lathet… låter jag vara osagt

Hahahaha… men jag är oxå överviktig trots att jag inte firar med bakelser… eller mat… eller annat ätbart. Så fira på du! Vikten är ju knappast livsavgörande heller.

Nej!!Man ska inte simma mot strömmen…bara "go with the flow"

Jo jag vet att många följer minsta motståndets lag… men livet/själen vill annat ibland.

Kan inte se Nelson Mandela, Martin Luther King, Aung San Sui Kui mfl följa "minsta motståndets lag", de gick för all del efter the flow, men flowet kom inifrån, från själen och kan då många gånger betyda motstånd och offer…

Att följa personlighetens flow är att följa minsta motståndets lag, inte något fel i det, men jag söker själens flow.

#12 Som sagt en egen tolkning av vad du läser och får stå för dig..

#13 Så sant så sant!

#12 Måste bara också komentera att jag skrattar gott av din liknelse..Att du jämför dig med Mandela och MLK…

Helt underbart!!

Fortsätt simma,fortsätt simma…

Då har du missförstått mitt inlägg, mina motstånd är inte i jämförelse med deras, det som de fick och får möta. Mina små triviala motstånd går inte att jämföras med deras inte på "samma dag" än gång.

Men de är mina förebilder.

För mig låter det riktigt som Mariann beskriver det.
När jag granskar mitt eget liv och de flöden jag följt respektive motverkat, kan jag  se skillnaden mellan flöden från personligheten jämfört med de själsinitierade.
Lärdomarna har varit och är fortfarande många.

Min erfarenhet är att flöden grundade i personlighetens behov alltid har blivit fel förr eller senare, och själens signaler har blivit allt tydligare efter hand.

Missförstå helst inte nu. Det är viktigt att följa båda delarna. Hur ska man annars lära sig att känna igen energikvaliteterna? Att veta på vilka grunder man gör sina val.

Om man alltid, under hela sitt liv, varit själsstyrd, och alltid varit i själens flöde, är det förstås annorlunda. Men då har man å andra sidan säkert (min tro) en naturlig kunskap om de här mekanismerna ändå, eftersom man lärt sig i tidigare inkarnationer.

Man kan väl också mena olika saker med uttrycket go with the flow.
Att ta vara på en positiv energiström, ett krafttillskott eller sammanträffanden som gynnar ens intention, är en sak. Då håller jag helt med.

Men om flödet handlar om illusion är det nog bättre att simma mot strömmen.

Vad som är illusion i sammanhanget, till exempel som har ursprung i emotionala begär, kan bara var och en själv avgöra i samklang med sin själ, eller hur?

#17..

"Man kan väl också mena olika saker med uttrycket go with the flow.
Att ta vara på en positiv energiström, ett krafttillskott eller sammanträffanden som gynnar ens intention, är en sak. Då håller jag helt med."

Jag är intresserad av just synkronisering…

Däremot så tror jag att de uppgifterna som vidgar och utvecklar oftast kan innebära motstånd..ibland behövs ett tryck för att expandera;)

Man väljer nog själv innebörden av just go with the flow…

#18

Däremot så tror jag att de uppgifterna som vidgar och utvecklar oftast kan innebära motstånd..ibland behövs ett tryck för att expandera;)

Bra uttryckt!

jag har ofta upplevt det så att i mitt liv att det tester som jag blivit utsatt för rör motstånd, och jag har märkt att ju mer motstånd jag upplever ju viktigare är det att jag gör det. Det blir ju faktiskt bevisat efteråt.

Tex, man anmäler sig till en kurs lite motvilligt, kursen närmar sig man mår dåligt, man vill hoppa av.

Jag kämpar mig till att komma över motståndet och åker, sitter o gnäller hela vägen dit. 

Det sker saker på kursen i detta fallet som jag inte kunnat föreställa mig skulle hända. Saker som nästan varit livsavgörande mm.

Jag vet massor med människor som skulle tolkat det som " att då ska jag inte åka", då är det min intuiton som säger mig att detta inte är bra.

Så har egot vunnit ännu en "kamp".

Sådant har jag hört genom hela den tiden jag varit i beröring med sådana grupper.

Jag har nästan sedan starten (efteratt det hände första gången) sedan levt efter att "ju större motstånd ju viktigare för mig att göra det"… och det har hittillsdags aldrig slagit fel.

Så har min träning sett ut, andras ser givetvis annorlunda ut.

Jag förstår vad du menar!Men jag ser det inte som att det är intuitionen som säger att man tex inte ska åka på kurs..utan snarare rädslan..och rädsla är sambo med egot..

Att vidga sin själskanal är ibland skrämmande för människan………..Jag har tex varit med om att jag beställt tid för behandling,och kroppen skriker NEJ..Den vill ha sitt skydd kvar,kanske jobbar jag med något just då som kroppen känner är skrämmande..Jag går alltid ändå,därför att "förlösningen"blir så skön..

Men när jag menade go whit the flow är det mer med tanke på att man ibland tjurskalligt vägrar förändra saker som det är motstånd i..

Människor blir sjuka,av förhållanden,arbete,livssituationer som inte leder framåt längre..det är svårt att våga "go whit the flow"för de flesta…Jag tycker att många stannar i konflikter,tankebanor och förlegade roller alldeles för länge..

Sedan kan man ju titta på dem som går,hoppar alldesles för fort..De kanske inte vågar stanna kvar och jobba sig igenom saker och ting..

Jag kan ju lugnt konstatera att man inte kommer undan,varken med det ena eller andra mönstret..Det fixar ju liksom universum..

Att expandera är jobbigt..ett slitjobb..och det är mönster som dyker upp när man vill slippa..eller hur?

Man kan bli sjuk,välldigt praktiskt sätt att slippa på..

Jag är en fena på det…när jag var liten fick jag blåsor i hela munnen när jag skulle till tandläkaren!*skrattar*

Eftersom mönstren är olika för alla så får man själv komma på hur man gör när man vill "slippa"

Där har du helt rätt i mycket, sjuk är också ett sätt att slippa! Vi upplever det lika i detta sammanhang då ju!

Sedan är ju problemet att detta "flow" är olika för olika människor. Mitt flow är just att "go with the soul" även när det betyder motstånd.

Här kan jag verkligen inte instämma mer!! Jag håller fullt och fast med dig i detta!

Jag kan heller inte låta bli att fascineras över kroppens eller det undermedvetnas oerhört starka och uppfinningsrika protester. Det krävs mycket vilja och mod att fortsätta när man får så stort motstånd.

Det är ju just det som är det fiffiga i detta, man måste just uppbåda detta och den kraften man då hittar sätter sig som en permanent kraft och mod i själens egenskaper som man alltid senare kommer ha! Fiffigt va?

#24…

Go whit the flow"

Vet du vem jag tänker på?Jo..fisken Doris i filmen Nemo…

Om du inte har små barn kanske du inte sett den..men gör det..hyr eller köp den..hon står mitt i sin kraft och går med flödet..

"fortsätt simma,fortsätt simma"

Jodå den har vi sett, gulllig film den.

#26..Ja gulliga filmer kan ibland vara verkligen tänkvärda om man kan tolka in det man ser..