Inom esoteriken o teosofin benämns detta MONAD också

Dvs detta är vårt högsta andliga aspekt och därmed står monaden över själen.

Bra inlägg!

Äntligen ngn som förstår sig på att skilja på begreppen.

Mvh, T

Jag hade också uppskattat om man hade skiljt på begreppen!

I hela detta mitt liv har jag fram till att jag började studera esoterik använt ordet själ för att beteckna den innersta kärnan, essensen, det som utgår från den gudomliga källan och återvänder dit. Nu är jag i processen att omdefiniera saken, eftersom det är viktigt att använda rätt ord, rätt begrepp. Jag förstår att det jag benämnt själ är synonymt med monaden.

Skulle givetvis kunna fortsätta kalla monaden för själen eftersom det känns hemtamt och därför rätt för mig, men när vi samtalar om esoteriska och andliga spörsmål är det ju bra om vi är överens om vad vi talar om. Kropp, själ, ande och monad - olika aspekter, olika nivåer, olika kvaliteter i samma enhet.

Det viktiga är väl bland annat att inte anamma ett nytt sätt att definiera och formulera saker på, utan att ha fått en insikt, en inre förståelse för sammanhanget. Och det kan ju ta sin tid … särskilt när man sedan länge är van vid något annat i sin mentala värld.

#4 Exakt!

Ande för mig har alltid varit monad = vårt högsta andliga aspekt,, kan inte se det som annat, och har därför "problem" med "andarnas makt program" ;)

För mig har själ varit själ… men många säger ju även om "personligheten" själ… det är där jag inte hängt med

Uttryck som att:

jag mår bra i själen av detta…. min själ mår inte bra… osv..

För mig mår själen alltid bra, dvs den sjlä som befinner sig på de inre planen, företrädesvis det högre mentala eller Buddhiska.

men när man läser den ordförklaring som hänger ihop med "själen - det högre jaget", så får jag förståelse för den delen av själen som är i inkarnation och givetvis då kan må dåligt. Jag har bara aldrig sett eller förstått det så. Detta har jag tuggat på en tid och nu har jag fått en inre förståelse/insikter för det och därför kan anamma det bättre. Men jag inser att visst tar det tid att smälta nytt….  det fattas fortfarande nyanser i den förståelsen för mig, men jag litar på att de kommer varteftersom…

Ja, jag har också börjat förstå att själen existerar på olika plan, en del som är med/i/omkring oss som inkarnerade via kausalkroppen, och en del som finns kvar på en annan nivå som vårt högre Själv. Fler själsaspekter finns kanske också. Jag tycker teorin om parallella universa och därmed parallella inkarnationer är väldigt intressant.

Men då inställer sig också frågan: om den teorin stämmer, kan då monaden också existera på mer än en nivå/en inkarnation samtidigt?

Snurrig blir jag, av att tänka på det.

Ja detta med fler aspekter…

Ofta pratar man om ett inre ljusväsen, som då skulle vara aktiv (tror jag) eller om detta väsen är aktiv mellan inkarnationer…eller syftar man på en relativt högt utvecklad själ? jag tänker att en ung själ är ju i utveckling, medans en äldre själ, men för alla del ändå inte färdig, kanske är aktiv med sysslor på de inre planen, men då antar jag att det måste vara de högre mentala…  

jo jag håller med dig snurrig blir man…