Muren
Muren rämnade, händerna försökte envist hålla emot.
Den uppbyggda Illusionen om murens styrka, var som bortblåst.
Den nakna sanningen förvirrande sinnet,
Som envist vägrade ge upp.
Fri var ordet.
Fri från vad?, frågade sinnet upprört.
Än kunde hen inte släppa taget.
Fallet var för långt.
Gång på gång byggdes muren upp ihärdigt.
Men för varje gång, kom ljusglimtar fladdrandes förbi. I all tätare omfattning.
Till sist rämnade muren för sista gången.
Allt hen hade strävat efter, var bara en illusion.
Insåg hon tillsist, att komma till insikten kan ta sin tid.
- Redigerat 2025-11-05 11:38 av Gråeld
#0:
Ja, ju högre som man bygger muren, ju djupare blir fallet därifrån. Och när muren faller, ser man att man har byggt en illusion.
Är det vinbär på ditt foto?
#0:
Det är en vacker beskrivning av hur våra inre murar, våra illusioner och föreställningar, till slut måste ge vika för sanningen. Jag tycker du fångar det så bra och tydligt hur motståndet ofta är starkare än vi tror, och hur frihet ibland känns skrämmande innan vi vågar släppa taget. Ljuset som fladdrar förbi är små glimtar av insikter längs vägen. Vackert skrivet. Tack för det 😊
Tror att dom som bor på Jamaica hade varit väldigt glada om de haft en dryga 10 meter hög mur av extrem hög styrka som stått emot den fasansfulla orkanen Melissa i förra veckan med vindhastigheter motsvarande 300 km/h.
Min lilla egna sida som aldrig tycks bli klar www.karl-webmaster-johansson.top
#3:
Det hade dom kanske varit. Men nu handlar det här om helt andra murar 😄🙂
#1
Ja, röda vinbär är det.🙂
#2
Varsågod. 🙂
#0:
Fint skrivet 🙂 och vinbären ser goda ut.
Ibland måste kanske något "spricka" inom en för att muren ska falla. Egot kanske får sig "en snyting"… Och så klart kan det kännas.
#6
Tack, ja vinbären var goda.🙂
När mognaden infinner sig. Så upptäcks murarna.
#7:
Ja, så sant 🙂
Fint! Kan verkligen relatera…. 🦋
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#9
🙂