Gud vårdar Gud
Samma virus slog till mot oss båda.
Han fick feber,
jag en rygg som skrek vid minsta rörelse.
En enda hostning räckte
för att sätta mig ur spel.
Det var han som rörde sig,
trots att kroppen brann.
Han som diskade,
lagade mat,
gick ut med soporna.
Han som lyfte det jag tappade,
hämtade det jag behövde,
sände mig Reiki
så ofta han kunde och orkade.
Jag låg där, mottagande,
utan kraft att ge tillbaka.
Och ändå var det inte obalans.
För i den stillheten finns ingen skuld,
ingen fördelning.
Bara kärlekens cirkel,
där Gud rör sig genom form,
genom handling och omsorg.
Det är Gud som vårdar Gud.
Inte som två,
utan som En
som tar hand om sig själv.
Det var Gud som sände
och Gud som tog emot,
genom två av sina kroppar,
för att vårda sin egen form.
Gud som diskade.
Gud som lagade mat.
Gud som lyfte det tappade,
som tog emot det givna.
Gud som vilade.
Gud som skötte hemmet.
Inte som många,
utan som En.
Gud är inte två,
inte många.
Gud är En som leker mångfald,
som klär sig i miljoner kroppar,
bara för att få röra vid sig själv.
I varje hand som vårdar,
i varje kropp som vilar,
i varje suck av lättnad,
i varje kärlekshandling,
är det Gud som känner igen sig själv.
#0:
Det där var så fint skrivet att jag blir riktigt rörd när jag läser dina rader. 🙂 Tack för dom!♥️
#1: 🤗❤️
Såå fina ord att läsa, från en betraktare. Ni två hör verkligen tillsammans. 💛💚
#0:
Ja, det var fint skrivet.🙂
#3:
Så fint sagt, tack 🤗 Jag tänker också ofta att vi kan se alla vi möter, familjemedlemmar, vänner och alla andra människor, som uttryck för samma Gud och behandla varandra som de gudomliga varelser vi faktiskt är. 😊💚
#4: Tack 😊
#5:
💚
(Hoppas ni båda mår lite bättre igen.)
#7: Det går framåt, om vi säger så 😊 Ryggen är bättre men inte helt bra än. Hostan är ganska jobbig än, men det blir bättre dag för dag. Och Condor tillfrisknar också långsamt 😊
#8:
Skönt ändå, att det går åt rätt håll.😊
#9: Ja, förr eller senare måste det ju göra det 😄
#10:
Ja😄 som tur är.
#11: Jag hoppas bara jag på måndag är tillräckligt frisk för att kunna gå tillbaka på jobb 😊
#0.
Vackert, varmt, kärleksfullt.
Väldigt fint och berörande skrivet.
🙏
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#13: Tack 😊 Blev inspirerad att skriva om det igår, när jag fick så dåligt samvete över hur mycket Condor gjort för mig under dagarna jag varit sjuk – trots att han själv varit så sjuk 💚
#14: Fint, jag tänkte på yin och yang under tiden jag läste dina fina rader.
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#15: Tack 🙏 Ja, jag kan förstå den kopplingen. Det finns ju en slags balans där, mellan det givande och det mottagande ☯️ om det nu var så du menade 😊
#16: Ja, jag tänkte nog så. Det magiska flödet som flödar fram. Fritt utan motstånd från något håll. Magi.
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#17: Ja, precis. Magin ligger i att låta det flöda, fritt, utan motstånd 🌊 ✨
#12:
Hoppas det🤗
Kanske du åtminstone kan ha home office, och i "värsta fall" kunna sluta lite tidigare, om det behövs?
Men det visar sig. Huvudsaken att ni snart mår bättre igen.
#19: Ja vi får se hur jag gör. Det är ju ändå några dagar kvar tills måndagen, så måendet kan ju förbättras mycket tills dess 😊