Jag råkade av misstag sätta ett kryss på en ruta som låste inlägget. Men nu är det upplåst igen.

#1: Jag kände en djup och uppgiven suck. När jag läste ditt fina inlägg.
Jag är en slarva!
Jag gör mat av bara farten. Utan några specifika goda och nyttiga tankar.
Den går absolut att äta.
Men min närvaro skulle absolut kunna bli mycket bättre.😇
Älskar att äta. Men att tillaga tar emot. Det ska ärligt erkännas.

Det är ganska ofta så med mig. När det gäller mig. Jag ser nått nu som jag inte är så himla stolt över faktiskt.
Tack!🙏

Mycket av det handlar om att ge bort min egen kraft - Det är ju egentligen väldigt sorgligt. Faktiskt!

Sen kom jag ihåg ett inlägg. Vet inte om det var här innifrån. Längesen är det ialla fall. Det var en japansk studie. (Tror jag) Där en forskare hade 2 burkar med kokt ris.
Den ena burken fick goda ord och kärlek till sitt innehåll.
Den andra burken fick elaka ord och avsky.
Den som fick avsky möglade efter någon dag.
Den andra höll sig i en vecka (tror jag att det var.) Tror det fanns på Youtube länk.

#2:

Intressant det där med studien. Jag googlde omkring och hittade en blogg av en fitness tränare som ställde in klippet sm du menade och som pga klippet själv prövade ut det och ställde in bilder.

Det är en sida på tyska, men jag översätter:

https://personalfitness-kassel.de/reisexperiment/

Nyligen vidarebefordrades jag en video på Messenger som visade ett experiment av den japanska vetenskapsmannen Emoto.

Videon visar att Emoto lade ris i tre glas, fyllde dem med vatten och pratade med dem varje dag: Han sa till det första glaset "Tack så mycket". Han sa "din idiot" till det andra glaset och ignorerade det tredje glaset.

Jag delar videon under min bloggartikel.

Så vi gick in i köket, tog tre glas och fyllde varje glas med en matsked ekologiskt basmatiris och lite vatten.

Från och med nu diskuterades vårt glas nr 1 flera gånger varje dag med positiva ord.

Glas nr 2 blev däremot rejält lidande. Jag erkänner, jag kände mig lite skyldig när jag sa till honom att jag hatade det och att det var en fullständig idiot.

Glas #3 ignorerades av oss alla.

Bara tre dagar in i vårt experiment dök de första förändringarna upp i ris #2 - riset vi kallade idiot och "hatade". Svarta och gula fläckar dök upp på dess yta.

Bara fyra dagar in i vårt experiment var fläckarna på ris #2 ännu mer märkbara. Ris #1 och #3 (”älskar dig”-riset och det ignorerade riset) var fortfarande ganska oförändrade. Bara några bubblande bubblor dök upp på dem båda.

Doften var också intressant: Ris nr 2 luktade betydligt starkare än de andra två.

En vecka in i vårt experiment såg och luktade ris #1 fortfarande bäst. Ris nr 2 avskydde oss verkligen för att vi förolämpade honom och det ignorerade riset började också sakta bilda mögel och lukta surt.

Tio dagar efter att vi startade vårt experiment avslutade vi det med ett tydligt resultat:

Ris #2, som vi berättade flera gånger om dagen att vi hatade det och att det var en komplett idiot, luktade surt och definitivt växte mögel.

Ris #3, som vi hade ignorerat hela tiden, luktade surt och växte också mögel, men inte lika mycket som ris #2.

Ris nr 1 luktade fortfarande behagligast, men det började också sakta bilda några mörka fläckar.

Slutsats:

Efter tio dagar av vårt experiment kan vi säga att riset har svarat på våra ord. De positiva orden hade en positiv effekt på ris nummer 1 och de negativa orden hade en tydligt märkbar effekt på ris nummer 2. Ris nummer 3, som vi struntade i från början, visade också en tydlig reaktion på det.

Ord är därför mer kraftfulla än vad många av oss inser. Min önskan är att vi pratar positivt med varandra. För varje ord har en effekt inte bara på riset, utan också på grannarna, barnen och människorna vi möter på gatan varje dag…

#2:

Jag vill tillägga, att före jag börjar att laga mat, uppfattar jag det också som ett jobb som jag helst inte vill göra. Men så fort jag börjar med att laga mat ändrar sig allt och jag lagar den med kärlek och full uppmärksamhet.

#3: Ja, så var det ju. Väldigt intressant iallafall.

#4: För flera år sedan blev jag tillsagd på jobbet att jag skulle baka lussebullar. Vi skulle ha ett Lucia firande för patienter och anhöriga.

Jag kände sån oro. Fick en tung känsla i hela magen. För jag kan verkligen inte baka. Bröd och bullar blev stenhårda, torra, tråkiga…..

Men men jag hade köksturen så det var bara att sätta igång. Jag minns att jag pratade för mig själv.
Jag bad till alla bortgångna brödbakande kvinnor, och andra goda krafter som skulle kunna tänkas bistå. Innan jag satte igång.

Dessa lussekatter blev verkligen fantastiskt goda och väldigt fina 🤗

Kände mig bönhörd 😇

#6:

Det var din egen energi som ändrade sig. Kanske man också skulle börja att prata med maten? 😊

Men hur som helst, ska vi nu börja att baka nya vaniljbågar så att vi har några till nyår. Dom älskar vi så mycket att dom säkert blir goda. 🙂

#7: Ja, det går så mycket bättre då. Kanske ens egna närvaro hamnar där den ska då🙂

#2: Det händer nog oss alla rätt så ofta skulle jag tro, att man upptäcker saker som man inte är så stolt över. Och det är ju egentligen rätt så bra, för så blir vi medvetna och ofta räcker det faktiskt, att bara bli medveten. Det är i alla fall det första steget till förändring tänker jag 🙂

Vad som gäller dina lussebullar, så hade jag nog blivit lika nervös som du. Jag kan verkligen inte baka. En gång försökte jag mig på att göra helt vanliga små rundbröd och de blev helt stenhårda 😄 Några enstaka chokladkakor är ungefär det enda som jag lyckats med och att göra vaniljbågar har jag förstås också lyckats att lära, tack vare Condor 😄

#9: Jo så är det ju. Vi ser det vi behöver se. När vi ser det 🙂

#0
Försöker så gott det går. Närproducerat, i form av bär som vi plockar själva.
Såsom lingon, blåbär och hallon. Ibland om man har tur att hitta hjortron.
Självklart havtornsbär c- vitaminrika, som man blandar i maten.😊
Även egen odlad potatis i viss mån. Egen fångad fisk, det händer att man syndar till ibland.
Men annars tänker jag inte så speciellt, förutom när man är på affären så kan man hitta kött som kommer ifrån nya Zeeland och Brasilien.😒
Ur miljösynpunkt välj så närproducerat som möjligt.

#0:

Jag gör som du, mest enkla, och endast vegetariska/veganska rätter. Men tycker det blir väldigt gott ändå, för jag älskar vegetariskt. Har gjort dessa rätter så mycket nu att jag inte tänker varken det ena eller det andra när jag lagar… Men ser oftast fram emot att äta det hehe.
Har alltid gillat att laga mat ändå, men så här till vardags får det gärna vara smidigt

När jag handlar tänker jag mest på priset just nu, för min inkomst är så pass låg. Men gärna köper jag ekologiskt om det är möjligt. Tänker på exempelvis bananer där man verkligen kunde se, och känna skillnaden på smaken mellan ekologiskt och inte. Hade jag råd hade jag nog endast köpt ekologiskt när det gick.

#9:

"att göra vaniljbågar har jag förstås också lyckats att lära, tack vare Condor"

Men jag letade bara fram receptet och så kommer jag ihåg hur min mor gjorde dom.

#12:

Ofta är de enklaste rätterna de godaste. 🙂

#11: Det är något som jag saknar här i Österrike, alla bär som man kan plocka i skogarna där uppe i norden hos er. Här i vår omgivning finns bara en massa åkrar och man ju vill inte riktigt sno böndernas morötter heller 😄

#15:

Inte i hela Österrike. Bara här som vi bor, där det inte finns mycket skog. För att plocka blåbär behöver man bara fara 1-2 timmar med bilen.