Andligt uppvaknande
Dessa tankar om ett andligt uppvaknande skrev jag ner i går på min Facebook-sida, som jag även ville dela med mig av här. Bilden har jag gjort med hjälp av KI. Den illustrerar inre frid och reflektion, vilket anknyter till budskapet om att uppvaknandet är en individuell och inre process.
Ett uppvaknande är alltid en högst individuell process och inget som sker i
kollektiv eller som händer åt många på en gång.
Ett uppvaknande sker alltid inifrån och kan inte delas med en annan person.
Ett uppvaknande gör oss inte medvetna om vad som händer och sker där ute i världen som t.ex., i politiken, utan uppvaknandet gör oss medvetna om oss själva.
Ett uppvaknande ger oss inte superkrafter, men insikt om den gudomliga kraften som redan finns inom oss alla.
Ett uppvaknande får oss inte att tro på onda och mörka makter, men att sluta tro.
Ett uppvaknande får oss inte att stiga i frekvens, men får oss att se hur alla redan nu består av den högsta frekvensen.
Ett uppvaknande tar oss inte till andra dimensioner, men får oss att se det gudomliga i vår dimension.
Ett uppvaknade får oss inte att se oss själva som mer vakna eller som mer spirituella än andra, men att sluta se oss själva som det.
Ett uppvaknande får oss inte att ta avstånd från våra nära och kära, men att älska dem ännu mer.
Ett uppvaknande får oss inte att kriga för fred, men att leva fredligt.
#0:
En mycket bra sammanfattning! Många föreställer sig ett uppvaknande som det som du skrev att det inte är, eftersom det sprids ut så i somliga new age kretsar av folk som inte vet vad ett uppvaknande är, men tror att dom är det.
![[snowy00]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
#0:
Jag säger som Condor.
Också detta kan jag relatera till lite extra just nu:
"Ett uppvaknade får oss inte att se oss själva som mer vakna eller som mer spirituella än andra, men att sluta se oss själva som det."
#2: Jag tror att många som går den andliga vägen, kan relatera till den ena eller andra punkten i olika perioder på sin väg. Missuppfattningar kommer och missuppfattningar går liksom och så har vi ju egot som dessutom vill ge själv lite beröm ibland för insikterna vi får och för erfarenheter som vi gör. Lätt hänt att vi börjar sväva i det blå och känner oss duktiga och speciella 😊 Men det är väl de stora utmaningarna på vägen, att det lära sig av det.
Det är en bra sammanfattning, kan bara hålla med.
Jag tänker också att det är lätt hänt, när man ser på erfarenheter.
Hur oerfaren man är, när man tror att man är erfaren.
Vilket tror jag många har sett och upplevt i livet.
Gör dig inga illusioner om någonting. man är inte mer
märkvärdigare än någon annan.
#4: Ja så är det, man är inte mer märkvärdig än någon annan (eller sen är vi alla lika märkvärdiga) För visst är vi människor konstiga som verkar ha ett tvingande behov av att göra oss själva och våra erfarenheter till någonting, ofta till något speciellt, eller i alla fall är det för mig så 😄
Ju mer jag tror mig förså
Ju mer inser jag
att jag inte begriper
det jag trott mig förstå.
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#3: Ja det kan verkligen vara en utmaning. Man kan lägga märke till subtila tankar ibland, om hur man är på det ena eller andra sättet (inte bara positiva). Ofta sådana som man knappt märker att man själv har.
Det där med att förstå eller tror sig förstå får mig att tänka på vad jag skrev i mitt inlägg "4 fiender på den andliga vägen":
https://andligutveckling.ifokus.se/discussion/1562758/4-fiender-pa-den-andliga-vagen
Fienden nummer 3 heter "klarheten" och nu citerar jag vad jag skrev:
Fiende nummer 3 är klarheten, kunskapen eller den skenbara kunskapen. Här handlar det inte om att erfarenheter och empirisk kunskap skulle vara fiender, utan snarare vägran att granska det som man vet, tror sig veta och personliga fördomar. Det kan lätt bli till skygglappar och man ifrågasätter inte den egna åsikten. Den här fienden påminner lite om C.G. Jungs arketyp "den vise gamle mannen".
Man besegrar fienden om man är medveten om förståndets begränsningar och är öppen för att granska sina egna åsikter eller vad man tror på. Det finns en zen vishet som säger "jag vet att jag inte vet". Alla människor föds som upplysta. Det finns ännu inget ego, inga tankar, inget förstånd, inga föreställningar och ingen empirisk kunskap utan bara "varandet", som att erfara samadhi i djup meditation. Det relativerar inte bara den egna kunskapen, utan all kunskap. Att inse detta avslutar segern över fienden.
Starta ny diskussion