#0: Viljan att vara något speciellt har bara den som inte sett hur speciella var och en av oss redan är 😊

Bra frågor du tar upp Condor och beteckningar eller etiketter tror jag kan handla både om ego men också för många att sätta ord på något som finns inom dom men ju äldre man blir så blir det mindre viktigt att ha ett ord en etikett på vem man är oavsett det är andligt eller något värdsligt.

Sen finns det olikheter även här en del måste hela livet ha med sig beteckningar, bekräftelser på vilka dom är där är vi bara olika som personer med individuella behov.

Just det andliga har blivit som en tävling i vem som vet mest och vem som kan föra den mest komplicerade läran och på så vis göda sitt eget ego. Alla mår vi bra av att få beröm så egot kan också behöva få sin dos men inom andligt så blir det så pyton i all den tid så många oseriösa poppat upp som svampar ur jorden dom senaste åren och förstör det rena som andlighet borde stå för.

Till dina frågor för dom är intressanta och jag ska svara på några hur jag tänker själv. Vi brukar se väldigt olika på saker och ting men i den här frågan och i konspirationsteorierna där ser jag att vi är inne på samma tankar.

Hur viktigt är det för dig att kalla dig "ljusarbetare"?

För många år sedan när jag kom med på forumen så såg jag något gott trodde jag och ordet ljusarbetare lät vänligt något som jag sedan fick erfara bara var tomma ord för när allt kom omkring om man det minsta gick utanför en grupps fyrkant så stötte plötsligt dom vänliga ljusarbetarna ut folk.

Där tog det stopp jag ville inte förknippas med något som utgav sig för att vara något den eller dom är det var kort och gott falskhet om du inte ägnade dig åt inbördes beundran både på forum eller i andra grupper och där fick jag många lärdomar att det äkta ljusarbetet inte syns det berättar inte men det gör egot och det gör behandling av människor som tänker utanför en grupps ramar.

Hur viktigt är det för dig att andra ser dig som en?

Den biten har jag vart befriad från, det har aldrig spelat nån roll och det viktigaste är att man själv vet att man gör så gott man kan sen vad andra ser, tycker och tänker det har ingen som helst betydelse.

Hur viktigt är det för dig att känna sig som något speciellt?

Det här var nog något som mer fanns med som ung och sen är vi alla speciella på vårt eget lilla vis vi har ett värde som människa det får vi inte glömma men blir vi uppblåsta med vårt och arrogant övermodig utåt mot andra människor då får vi bromsa in så vi inte sätter oss på andra och istället landa i vår egen trygghet för den tryggheten är vår egen den har inte andra med att göra.

Vad väger mer för dig, att människor blir hjälpta eller att det är du med ditt "ljusarbete" som hjälper människor?

Det viktigaste är att människor eller djur blir hjälpta sen om jag skulle ha något med det att göra eller inte har ingen som helst betydelse och inte heller ordet ljusarbetare för ska vi hjälpa andra så ska vi göra det villkorslöst utan några som helst förväntningar eller etiketter vi gör det från hjärtat och gör vi inte det så är det inte äkta om vi måste skina och synas med vår insats.

Hur viktiga är beteckningar för dig?

Kort och gott sen många år retar dom faktiskt upp mig men som yngre kändes det bra att kunna sätta ord på det jag gör andligt men jag vill inte placeras i något fack för jag gör mitt andra gör sitt.

Ju äldre man blir desto mindre betyder beteckningar eller etiketter på det man gör. Jag kan ibland använda ord om frågan om andligt kommer upp vilken inriktning jag har men med åren så blir det inte viktigt längre och jag talar idag inte mycket om det andliga med folk bortsett från forumen medan i min vardag har det ingen betydelse för jag vet ju själv vad jag gör, kan och behöver inte skriva andra på näsan om det för jag är lugn och trygg med mitt och behöver inte den bekräftelsen det har jag vuxit ifrån.

Hur mycket styrs du av egot och hur mycket av hjärtat?

Egot ja vilken liten lurig jävel man kan både älska den och hata den 😂

Jag uppfattar att egot är när andra måste uppskatta mig för att ge mig en knuff framåt och berömma mig och här är jag nog inte som alla andra att andra måste ge mig en knuff framåt men jag är mitt i det andliga en väldigt världslig person som uppskattar att ge mig själv saker som jag tycker om men jag behöver inte andras uppskattning allt jag behöver är att känna mig nöjd med mitt 😎

#0: Åh så rätt du har . Titlar är inget annat än titlar, det säger inget om personens faktiska kunskap, hur duktiga eller inte duktiga de är säger inte texten på papperet, det är bara en text. Detta är ju förstås min åsikt i det hela.

#2:

Ja, det är nog så som du skriver, att ju mognare som man blir och ju mer som man utvecklas, ju mindre spelar beteckningar en roll. Nån gång på den andliga vägen kommer tiden för alla som man borde reflektera över de där frågorna.

#3:
Jag delar din åsikt i alla fall. 😊

Hur viktigt är det för dig att kalla dig "ljusarbetare"?

När jag som mest sökte svar på vem och vad jag är, fann jag att ljusbärare, ljusbringare är något jag med mitt positiva sinne varit ända sedan jag landade här på Tellus, Vintergatan, universum… 1966. Men inget jag har stämplat i pannan och heller inget behov av att ha stämplat i pannan.

Hur viktigt är det för dig att andra ser dig som en?

Som sagt, jag är inte född med en godkändstämpel i ändan eller i pannan, för jag är inte godkänd, jag är den jag är, med medfött handikapp, bruten nacke, ett otal gånger urluxerade höftleder och höftbyten. Jag är ett måndagsexemplar, även om jag är född på en torsdag.

Hur viktigt är det för dig att känna sig som något speciellt?

Se ovan…

*Vad väger mer för dig, att människor blir hjälpta eller att det är du med ditt "ljusarbete" som hjälper människor? *

Jag är en vän, oavsett om jag känner personen eller ej. Känner jag eller får höra att personen har växt eller blivit hjälpt av att jag är en vän, växer jag själv och känner att jag blir hjälpt som människa.

*Hur viktiga är beteckningar för dig? *

Jag är inget märkesfreak… :)

Hur mycket styrs du av egot och hur mycket av hjärtat?

Tyvärr alldeles för mycket hjärta och glömmer oftast mig själv, vilket gör att jag blir lidande. Något jag jobbar på.

#6

Ja det är ju heller inte bra att bry sig för mycket om andra och för lite om sig själv. Man måste på något sätt hitta den gyllene medelvägen, så att man inte går under själv.

#6:

Håller med Fata Morgana. Man kan jämföra det med om man sitter i ett flygplan med ett par barn som man tar hand om och plötsligt blir det ett problem som gör att man måste ta på sig syremask. Vem tar man på masken först? Svaret är "sig själv" för annars har man ingen luft för att kunna hjälpa barnen.

Men även utan "godkänd stämpel" är du godkänd, för du är en gudomlig skapelse precis som alla andra. Det som gud har skapat kan vi människor inte bedöma som "icke godkänt".

#6: Det där om att vara ett "måndagsexemplar" som du skrev om, påminner mig om ett stycke ur en text som Osho skrev en gång som jag har översatt till svenska. Jag citerar det stycket här:

Vi är redan gudomliga, vi är redan perfekta som vi är. Ingen förbättring behövs, inte den minsta förbättring. Gud har aldrig skapat någon ofullkommen. Även om du stöter på en ofullkomlig person, kommer du att se att han är perfekt i hans ofullkomlighet. Gud gör aldrig någonting ofullkomligt.

Jag har hört talas om en Zen-mästare, som heter Bokuju, som berättade för sina elever om denna sanning att allt är perfekt. En man stod upp, en urgammal man med en puckelrygg och sa: "Och vad är det med mig, jag är puckelryggad, vad säger du till mig?" Bokuju svarade: "Jag har aldrig sett en sådan fullkommen puckelryggad i mitt liv." https://andligutveckling.ifokus.se/discussion/1509358/oshos-upplysning-(den-langa-versionen)

"Låt oss fråga oss hur det kan vara skadligt att älska alla som om de vore en? Om du älskar alla lika, vilken förlust kan då någon lida, inbegripet den som du väljer att göra speciell? Det enda som går förlorat är speciellheten. Detta är den syn på livet du inte kan tänka dig framkalla, inte heller glädjas åt när den kommer. Men detta är vad du måste börja föreställa dig, om du har en önskan att acceptera kärlekens ankomst i stället för att avvisa den än en gång. Ty din vägran att ge upp speciellheten är ditt förnekande av Kristus i dig och ett förnekande av själva kärleken." (En kurs i kärlek K:14.31)

#10

Är "En kurs i kärlek" samma som "En kurs i mirakler"? Det är iallafall ingen bok (inga böcker) som jag skulle ha läst, men fina citat är det som du kommer med iallafall.

En kurs i kärlek är en efterföljare till En kurs i mirakler, c:a 40 år efter. EKIM är värd att läsa, men många tycker att den är tung. EKIK är mer lätt-tillgänglig, och är djupt transformativ för den som söker sitt Sanna Själv och Gud. Läs om den på https://ekik.se .

Jag läste EKIM 1986, och den gjorde en övertygad ateist till troende. Jag har hjälpt till att översätta A Course of Love till EKIK, den gavs ut nov 2020.

#12: Ok, tack för informationen och för länken. Jag är själv väldigt dålig på att läsa böcker, så det är väl därför jag inte riktigt känner till dessa böcker så bra. Men annars har jag nog bara hört gott om dem eller rättare sagt om kursen i mirakel, den andra visste jag inte ens att fanns. Så det är säkert bra böcker 🙂

EKIM finns som ljudbok, och EKIK kommer ut som ljudbok under hösten. Samma inläsare, Paulina Fredrikson, som dessutom var huvudöversättare för EKIK.

Läs ett kort udrag, de sex första kapitlen i En kurs i kärlek: https://www.enkursikarlek.org/om-ekik/utdrag

#0:
Människor behöver överlag bli bättre på att försöka se intentionen bakom ord, metaforer och titlar och inte helt haka upp sig vad man själv refererar till orden. Titlar jag använder på mig själv är ofta flytande då jag använder dem för att försöka presentera mig, mina värderingar och arbetssätt för att just skapa en förväntan och en tydlighet. Därefter lägger jag tillit till att den som är ämnad att hjälpas av mig eller utvecklas med mig kommer vägledas av sin intuition framför de skrivna orden.

Roller jag kan kliva in i utifrån efterfrågan: Samtalsterapeut, energihanterare, helare, nordshaman, prästinna, völva, skrivcoach, livscoach etc. Behövs titlar, nja. Men ger dom en viss bild av vad jag jobbar med och är tränad inom?

Jag håller dock med om att titlar och diplom bara i sig själv är otillräckligt, det är därför intuitionen är så viktig när man väljer att söka sig till någon. Det är bra att komplettera titlar och metaforer med beskrivningar som förklarar vad dom betyder för utövaren, eftersom vi ofta tolkar saker olika.

/ Anna-Karin Urdkraft

#16:

Hej och välkommen till sajten! 😊

Titlar som man har och som man behöver för utövandet av sitt yrke är nödvändiga. Men det är ju ingenting som man själv ger sig, utan man får dom för att man har gjort en utbildning och kvalifierat sig för det.

Men beteckningar som "ljusbärare" och sånt är ju beteckningar som vissa själva ger sig, för att framställa sig själva som något speciellt.

#17: Och det är något som är väldigt fel, att kalla sig ljusbärare eller ljusbringare, när man själv fått höra det i alla år att man ÄR det, en glädjespridare, en trygghet, ett lyssnande öra som orkar samla på sig, mer och mer och mer, stötta och ge tips på hur man kan gå vidare och få hjälp i stället för att ta livet av sig, men inte sprider förtroenden vidare. Detta trots att man inte är utbildad kurator, eller psykolog. Utan helt enkelt finns där, ändå, som medmänniska.

<3

I så fall ber jag om ursäkt. :) Men jag tänker inte, ändra min hemsida för att det är fel. Måste jag det, kan jag ju alltid ändra det till glädjespridare då… :p

#18:

Jag hade inte varit på din hemsida, så jag hoppas att du inte tar det personligt. Jag hade egentligen dom i tankarna som i varje av deras videoklipps upprepade ggr. ger sig sådana beteckningar, för att vilja glänsa inför andra. Men jag var nu inne på din sida och läste att du ju bara använde dig av ordet i en rubrik där du skrev att du hjälper andra. Det är inte riktigt samma sak som det som de som jag hade i tankarna säger, t.ex. Lundberg som också sätter glorian på huvudet i somliga av hans klipps.

Det är en del av andliga vägen att reflektera över sig själv och varför man ger sig sådana beteckningar. Man kan också fundera på ursprunget av beteckningar. Exempel:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lucifer
"Lucifer (heb. hêlêl eller hêlêl ben shachar) är latin och betyder ljusbringare eller ljusbärare"

Men jag vet att människor som man hjälper ofta ger en fina beteckingar. T.ex. behandlade jag en tjej med Reiki en gång när hon hade ryggsmärtor och sen dess sa hon varje gång som hon såg mig "min ljusängel". Men jag har också blivit kallad för mindre fina saker, t.ex. "rövhål" nån gång i tiden och här på iFokus har jag fått läsa saker som att jag är en vetenskapsfanatiker, teknikfientlig och alla möjliga skällsord.

Nu skulle jag kunna göra så att jag ignorerar alla skällsord och solar mig med dom fina beteckningarna som jag har fått och är lycklig eller jag tar åt mig skällsorden och är olycklig. I så fall skulle andra människor kunna påverka om jag är lycklig eller olycklig med bara beteckningar som jag har fått. Men på den andliga vägen ska man bli oberoende av vad andra människor tycker och tänker och varken ta beröm eller kritik som så viktigt att det påverkar ens mående, för antingen kan man sola sitt ego eller bli ledsen pga beteckningar som andra ger en. Viktigt är hur man själv ser sig och att man lär att se sig objektivt.

Det var egentligen det som var syftet med mitt inlägg, att ge folk tillfälle att reflektera över sådana saker och komma till insikter som jag själv har kommit till.

Men som sagt…. jag tänker på det där med flisan och bjälken i ögat, svart o vitt, gnälla på andra… "jag är inte rasist, MEN…." och så vidare.

Och att inte dra alla över en kam, även om man försöker få det att låta som att man inte gör det.

Så ibland ska man kanske bara låta saker vara.

Annars kan man ju tro att det har med den svenska avundsjukan att göra, att andra får höra att de gör något fint utan vinning, och det vet jag att det INTE har. - Eller?

Nu är det brunch i "palatset på Södermalm"

#20:

Dig drar jag i alla fall inte över samma kam som Lundberg & Co. Dom gör ju ingenting för andra utom att vilseleda och manipulera folk.

Kan man inte helt enkelt göra saker för andra utan vinning och sen strunta i beteckningar? Det är ju gärningarna som är viktiga och inte beteckningarna i sig.

Är det inte så att vi alla har guds ljus inom oss, oavsett om vi gör saker för andra eller inte?

#21:
Guds Ljus, Själens Ljus, Kärleken, Önd. Oavsett vad man kallar det ser jag alla människor som ljusbärare med olika medvetandegrad och erfarenhet om vad detta innebär. Om någon skulle presentera sig till mig som Ljusbärare skulle jag bli glad över att dom insett detta och svara med "ja det är klart du är."

Sådana personer som du Condor refererar till tänker jag är rätt nykläckta i sin andlighet. Precis som när en 12åring börjar lära sig sarkasm och undertoner så kan det vara svårt att förstå att andra vetat detta hela tiden. Man vill sträcka på sig, berätta och fråga. Så snart de tar fler kliv in i det andliga kommer ödmjukheten med nya och större insikter. Det är inget att reta sig på, så länge de inte skadar någon. Man får ta dem i handen och vägleda dem eller acceptera vart dom är i sin utveckling. Om människor far illa däremot kan man behöva vara mer tydlig om vad som är okej.

Var hälsade ni vackra stjärnstoft, ljusvarelselser och vandrare i väven ;)

#22:

Ja, det är det sm jag menar. Vi alla har ljuset i oss och vi till och med ÄR ljuset.

Dom där nykläckta personerna, alltså Lundberg & Co, ger sig ju ut i världen för att vara andliga vägledare. Dom upprepar en massa saket som dom hör av andra eller har läst, utan att förstå. Man kan läsa att man är ljuset, men förstår gör man det först när man har erfarit det. Lundberg & Co skadar ju andra genom att vilseleda dom. Dom stänger dörrar för folk som tror på dom och sen sprider dom QAnons propaganda och manipulerar folk även politiskt.

#20: Själv ser jag det som att det inte handlar om att gnälla på andra, utan jag ser det mer som att det är min fulla rätt att kritisera folk som tagit på sig rollen att vägleda andra, utan att de har en aning om det andliga. Det är inte vad människor tror på privat som är problemet, utan till ett problem blir det om man utger sig för att vara en som vägleder andra och sen sprider ut saker som leder en i fel riktning.

För att ta Lundberg som exempel, så talar han ofta om andlig upplysning och högre medvetanden, samtidigt som han kallar sig själv för ljusarbetare och ritar glorior ovanför sitt eget huvud, tigger pengar av andra och kräver att andra ska behandla honom respektfullt och kärleksfullt. Men ser man på vad verkligt upplysta personer genom tiderna har sagt och lärt ut till andra, som t.ex på Buddhas läror, så lärde Buddha ut, att kritik och beröm bara är världsliga åsikter som inte kunde skaka om honom. Med andra ord avisade Buddha både beröm och kritik, för han visste att det är egot som glädjer sig vid beröm och egot som blir kränkt av kritik.

Sen pratar Lundberg också ofta om energier och har gjort videos där han lärde ut helt vanliga gymnastikövningar som han sa att skulle vara Qigong. Nu måste man veta, att inom Qigong har de olika positionerna syftet att få energierna att flyta, vad som inte fungerar med helt vanliga gymnastikövningar. Med andra ord vilseleder han folk.

För att utvecklas andligt är det viktigt att vi vågar konfrontera oss med våra svagheter och att vi vågar se in i oss själva och att vi reflekterar och funderar över vårt eget ego. Jag ser det alltså som så att det är väldigt viktigt, att vi vågar prata om och ta fram exempel på vad andlig utveckling handlar om och är och vad det inte handlar om vad det inte är.

Men som jag skrev i sajtpresentation är det inte kul att konfronteras med svagheter när man vill lysa. Det är inte kul att upptäcka hur mycket man gör för sig själv, men vi måste utsätta oss för allt detta för att utvecklas. För att komma till sin egen himmel måste man först gå igenom sitt eget helvete.

Därför är det viktigt att vi vågar ta fram exempel på vad egot är och hur det fungerar och hur egot så gärna vill se sig som mer speciell än andra. Nu syftar jag inte på dig Naturanden, för som Condor redan skrev använde du ju dig bara av beteckningen i rubriken och jag kan inte föreställa mig att du skulle gå omkring och kalla dig själv för allt möjligt som t.ex för ljusarbetare/ljusbärare stup i kvarten, samtidigt som du skulle gå omkring och kalla andra för lågfrekventa eller för sovande får och jag har inte heller intrycket av att du skulle gå omkring och rita glorior ovanför ditt eget huvud, utan för mig verkar du vara en mycket ödmjukare människa än så och att du har kommit mycket längre i din utveckling än så.

Tänker att om alla skulle använda sig av ordet lika sparsamt som du så skulle det inte vara ett problem. Men det som är ett problem är att det finns alldeles för många människor där ute som kallar sig för andliga vägledare, men som i stället för att hjälpa sina tittare åt rätt håll, så hjälper dom sina tittare till att polera upp sina egon ännu mer. Den andliga utvecklingen handlar ju inte om att bli någonting speciellt, utan snarare om att bli av med önskan om att få vara något speciellt. Eller med andra ord, till att upptäcka att man inte bär på det gudomliga ljuset mer än vad någon annan bär på det. På så sätt kan man säga att vi alla levande varelser är precis lika speciella. Men ingen är mer speciell än andra.

#24:

Jag vill tillägga något till det som du skrev. Här handlar det inte om flisor och bjälkor, utan kritik för att varna andra för bondfångare. Jag är säker på att såna som Lundberg är medvetna om att dom är totalt aningslösa och det som dom syftar på har ingenting med andlig vägledning att göra, utan med manipulation. Om man ger folk någonting overkligt att sträva efters, som uppstigning till en annan dimension, hänger man ut en morot som dinglar framför människors näsa. Man behöver bara göra som dom säger, t.ex. inte låta vaccinera sig, att tro på en djup stat som bara vill dem illa. Då kan man påverka människors politiska inställning och till och med få dom att tro att Trump och Putin är ljusarbetare som kämpar mot den djupa staten. Blir man politiskt manipulerad är den andliga vilseledningen bara en biverkning av det egentliga syftet. Sådana bjälkar har jag inte.

#24: Jag är ledsen om jag missförstod vad ni pratar om. Men jag såg bara att ni diskuterade ljusarbetare, ljusbärare, ljusbringare och etiketter…

Inte att ni diskuterade, Andersson, Pettersson och Lundström. Men där få ni faktiskt ta på er missförstånd själva, emellanåt. Innan ni drar alla "som kallar sig" ljusarbetare, ljusbärare, ljusbringare what so ever, över en kam. För som ni började, såg det faktiskt ut som att ni drog alla över en kam. Vill ni själva inte bli dömda efter en mall, ska ni inte döma alla andra efter en mall. Jag är då INGEN konspirationsteoretiker, men ljusabetare, ljusbärare och ljusbringare är jag. Vad ni än anser.

Då tar jag genast tillbaka mitt ifrågasättande. <3

#26:

Ingen fara 😊 Tycker att det är viktigt att vi vågar öppna våra munnar och vara ifrågasättande, så som jag också ifrågasätter alla dessa Andersson, Pettersson och Lundström 😄 (gillar din humor, du får mig alltid att le)