#0:

Jag har själv ständigt sådana upplevelser och tänker att alla människor har det ibland.

Det får en så klart att fundera om allt det där kan vara slump eller om det finns ett universellt fält som vi får informationer och tankar ifrån. Den kända psykologen C.G. Jung förklarar sånt här med syncronicitetsprincipen. Om du googlar på ordet "synkronicitätsprincip" hittar du information och ser att det har skrivits böcker om det, så vi är nog inte dom första som funderar. 😊

Det finns teorier och somliga tror på dessa, fast ingen vet sanningen. Jag föredrar att inte tro, utan att betrakta det här som ett av livets mysterium, som jag själv försöker att forska ut, utan att ha förväntningar att själv hitta sanningen.

#1: Jag kan verkligen rekommendera boken "Att välja glädjen" av Deepak Chopra. Den handlar om den synkronicitet du beskriver. Slutsålt överallt men finns begagnat att köpa samt att låna på biblioteken.

#2:

Jag har inte läst boken, men författaren är väldigt känd och han har skrivit många bästsäljare.

Tack för svar, ska se om jag kan få tag på boken. Ämnet är minst sagt spännande! Hittade ett klipp med Chopra där han diskuterar ämnet.

Tog bara bort ett spaminlägg här ovan.

#4:

Men hur får man sin lottolapp att gå i synkron med lottodragningen? 😋

Somliga anser att tarot också fungerar efter synkronicitetsprincipen.

Men hur som helst, här finns en intressant text, som förklarar hur det fungerar. Jag översätter med google, utan att rätta till felen (text för lång):

https://www.psychovision.ch/einfuhrung-in-c-g-jungs-synchronizitatsprinzip/

Medan vi i dagens värld tillskriver alla händelser principen om kausalitet och frågar vilken orsak som leder till vilken effekt, C.G. Mot slutet av sitt liv insåg Jung att det finns en klass av händelser som inte är kausala, det vill säga att de inte har någon orsak. De är snarare riktade mot ett mål, det vill säga de leder in i en händelse som i sig inte har någon orsak. De motsvarar därför en ny skapelse. På ett religiöst språk har sådana kausalitetskränkande händelser alltid kallats mirakel. Den katolska kyrkan kallar principen bakom detta Guds försyn.

Om man observerar sina drömmar under en längre tid, blir man medveten om att det ofta händer yttre händelser som mycket liknar dröminnehållet. Det verkar som om den inre världen och den yttre världen sammanfaller. C.G. Jung har därför föreslagit att undersöka sådana relativt samtidiga interna och externa händelser för att se vilken mening som kan koppla dem. Han kallade principen bakom dessa händelser synkronicitet.

Jung tar med sina brev (vol. I, s. 487) en imponerande synkronicitetsupplevelse: ”Jag går till exempel en promenad med en patient i skogen. Hon berättar för mig hennes första dröm som gjorde ett outplånligt intryck på henne. Hon hade sett en spöksräv springa nerför trappan i hennes föräldrars hus. I det ögonblicket, mindre än fyrtio meter från oss, kommer en riktig räv ut under träden och går tyst framför oss i några minuter. Djuret beter sig som om det vore en partner i den mänskliga situationen. "

Enligt Jung skulle det vara fel och extremt farligt att se ett orsakssamband mellan de två händelserna och säga att den ena händelsen orsakade den andra. Detta skulle inte vara annat än ett återfall i medeltida magiskt kausalt tänkande. Vi måste snarare anta att de två händelserna inte är orsakssammanhängande utan förbundna med sunt förnuft. Det är viktigt att extrahera denna betydelse genom att använda symbolen ”räv” för tolkning. Tolkningen av denna synkronicitet skulle i grova drag innebära att drömmaren - symboliskt sett - måste låta sig styras mycket mer av sin "inre räv", det vill säga att hon måste hitta tillbaka till sin instinktiva list, som hon måste uppenbarligen vara för intellektuell Har tappat inställning.

Om man har upplevt många sådana synkroniseringar får man intrycket av att det finns en kunskap om framtiden dold i den, som överstiger vår medvetna kunskap. Det visar också att insidan, det vill säga drömvärlden eller det så kallade omedvetna, vet något om utsidan, men också utsidan, det livliga eller till och med det livlösa, något om det inre. C.G. Jung gjorde därför postulatet att det måste finnas en värld där inuti och utsidan, psyke och materia fortfarande är förenade i en oskiljbar enhet. Medeltiden kallade denna värld för den ovanliga mundusen, den ena världen. Detta måste föreställas som en potentiell värld från vilken nya skapelser utan orsak kan uppstå. Synkronicitetshändelser visar sedan den tidpunkt då denna potentiella värld vill inkarnera i den konkreta.

I exemplet ovan, i det ögonblick som räven dök upp i skogen, var det dags när den drabbade kvinnan kunde ta sig ur sin intellektualism och hitta tillbaka till sin instinktiva list. I det ögonblicket kommer Jung förmodligen att ha sagt något liknande till henne: ”Du ser, nu har räven, symbolen för instinktiv list, kommit in i hennes värld och vill leda henne genom sitt vidare liv. Så glöm alla dina ifs och buts, övervinn din intellektuella blockering och börja lita på din instinktiva visdom igen, vilket kommer att visa dig rätt väg. ”Genom erfarenheten och tolkningen av denna synkronicitet förändrades plötsligt klientens medvetande och detta imponerande händelsen blev en ny början som gav hennes liv en helt ny mening.

Ur fysisk synvinkel leder kausalitetsprincipen slutligen till så kallad entropi, dvs till universums värmedöd. Energiskillnaderna mellan olika delar fortsätter att minska tills det inte längre finns några skillnader; eftersom ingen mer energi kan flöda, slocknar allt liv.

Detsamma kan observeras i det psykiska livet. Människor som håller sig knutna till den kausalistiska världsbilden för länge börjar långsamt men säkert dö under denna livstid. De blir "levande döda". Det är därför superna - islams mystiker - säger det kloka ordet: ”Dö innan du dör!” Med detta menar de att en omorientering bör äga rum hos sådana människor, vilket får medvetandet att följa den synkronistiska snarare än den kausalistiska principen kommer att anslutas. Detta släppa det gamla och det beprövade, detta avstå från maktprincipen, ”Där det finns en vilja finns det också ett sätt!” Fungerar som en ungdomskälla. Sådana människor börjar ett andra liv baserat på principen om synkronicitet. Du börjar bli guidad av en slump och att använda drömmar som ett hjälpmedel för att lära dig att förstå vart livets vidare väg leder. I mycket kritiska ögonblick uppstår synkroniseringar som visar livets mål.

Erfarenheten har visat att sådana synkroniseringar har en negentropisk effekt, det vill säga att de bygger upp nya psykiska energifält, vilket i sin tur leder till nya livsmöjligheter. På så sätt växer människor som tar sina drömmar och synkroniciteter på allvar till ett nytt, djupt meningsfullt liv. Samtidigt har de emellertid övervunnit den dödande kausalistiska tidsåldern och har kommit in i den nya tidens tidsålder, som är på väg vid det nya årtusendets horisont.

#4: Den är verkligen bra, så läs den om du får tag i den. Den finns begagnad på Bokbörsen till exempel.

#3: När jag läser din kommentar inser jag att jag alldeles nyss fick ett meddelande från en bekant som ville visa en tavla hon köpt som föreställde en Kondor, bland annat. Apropå synkronicitet. Hade aldrig hört talas om fågeln tidigare :-)

#9:

Där ser du vad ett besök på sajten kan ha för en effekt. 😊 Kondorn är fågeln med den störta vingspann (ibland över 3 meter), som förekommer Sydamerika. För indianerna är kondorn den som äter döden utan att själv dö av den. Den som rensar bort det döda för att skapa plats för det nya.

#9: Oj, hade ingen aning :-) Mäktig fågel!

Vill bara säga tack för boktipset! Har läst klart boken och kan varmt rekommendera den för de som vill få ett intressant perspektiv på ämnet. Och precis som boken beskriver så satte dessa lustiga sammanträffanden igång igen nu när jag började fokusera och reflektera över dem. Boken tar även upp en meditationsteknik där man upprepar mantrat so hum, som varit otroligt användbart i mitt mediterande för att hålla fokus och minska tankeflödet.

#12:

Tack för att du berättar. Jag hittade en artikel om so-hum mantrat som jag länkar till ifall om någon annan här vill veta lite mer om det mantrat och eventuellt själv ha med det i sin meditation.

https://www.yogajournal.com/meditation/so-hum-contemplation-meditation/

#12: Vad bra! :-)

Ett till exempel på synkronicitet: I morse körde min sambo upp datorn och läste upp från nyheterna att det blir kalt nästa vecka och det ska till och med snöa i Wien. Jag svarade att det är bra att jag har tid hos bilverkstaden i morgon för att byta till vinterdäck. I samma ögonblick plingade min mobiltelefon till. Det kom ett meddelande från bilverkstaden att jag inte ska glömma däckbytet i morgon.

Underbart❤️ Tror det är universums sätt att signalera att du är på rätt väg i livet. Jag vet inte hur det är för er men för mig brukar dessa lustiga sammanträffanden ske i samband med en vändpunkt, eller vid någon form av skifte i mitt liv.

#16:

Det var i alla fall rätt väg att byta till vinterdäck nu. 😊 Jag har inte iaktagit om dessa sammanträffande sker i samband med en vändpunkt, men det finns nog betydligt mer sådana sammanträffande i mitt liv än vändpunkter. Men det fanns en gång en vändpukt i mitt liv när jag samtidigt hade väldigt många av dessa sammanträffande.

Ett till lustigt sammanträffande:

Igår var det helgdag i Österrike, dvs. "de heliga 3 konungarna". Då är det tradition, precis som med påskhäxorna i Sverige, att barnen klär ut sig och knackar på dörrar.

Just nu tittade jag ut genom fönstret och såg ett gäng utklädda barn. Jag sa till Fata Morgana att dom väl är lite sent ute, för helgdagen var ju igår. Fata Morgana svarade, men bra att man vet det, ifall dom skulle ringa på vår dörr. Just i det ögonblicket ringde dom på vår dörr.

#0: Annorlunda uttryckt är synkronicitet "upplevelsen av två eller flera händelser som saknar synbart orsakssamband, eller som osannolikt kan förekomma tillsammans av en slump, ändå upplevs som förekommande tillsammans på ett meningsfullt sätt". Här kan det vara fråga om två personer som inte har träffats på många år, men som båda har velat hitta varandra och återuppta kontakten, och som av en händelse hamnar de båda på den där bussen i en främmande stad dit de har anlänt med varsitt tåg.

Det fanns en bok förr, minns inte vad den heter, som menade att såna här upplevelser var det första tecknet på att man börjar utvecklas andligt.

Skrev om en av mina drömmar som jag hade natten till igår.

"Min dröm den här natten var ganska trevlig. Jag minns att jag badade i havet med några tidigare vänner till mig och gick också längs stranden. Vi var på någon tropisk plats av någon anledning.

Jag tog bort en av mina vänner från sociala medier (tillsammans med andra vänner) när jag hade min senaste psykos. Jag antar att en del av mig ångrar det här, eftersom detta var vårt enda sätt att hålla kontakten.

Det finns några tankar om att jag kanske borde berätta för dem om varför jag tog bort dem, och kanske lägga till dem igen, men jag tror att jag låter det vara tills vidare. De är inte nära vänner, men vi arbetade med varandra dagligen i cirka 3,5 år, så jag har spenderat mycket tid med dem.

I drömmen såg jag också denna plats vid ett gammalt hus, bredvid havet som jag i drömmen hade besökt när jag var barn. Det kan bero på att jag har tänkt på en annan plats i mina drömmar som jag besöker ibland där…"

Det lustiga sammanträffandet här var att jag inte träffat, eller direkt pratat med någon av dessa vänner (arbetskamrater) på flera år, de har heller inte varit med i mina drömmar under den tiden. Men idag när jag besökte en butik här i staden… Gissa vem som dök upp helt plötsligt? En av vännerna i drömmen… (Han ingick i alla fall i den vänkretsen som var med i drömmen.)
Det kändes som att jag tänkte en hel del på dessa personer efter den väldigt klara och verkliga drömmen, fick honom att manifesteras framför mig idag. Nu kan det så klart ha varit ett lustigt sammanträffande (slump). Men undrar vad sannolikheten för en sådan sak är…😊

#20:

För en sannolikhetsberäkning saknas en hel del fakta. 😄 Men sannolikheten måste vara ganska låg, så frågan ställer sig så klart, att kan det verkligen vara slump?

#20: Kanske hämtade du informationer ur Akasha krönikan, som vi har talat om tidigare 😊

#22:

Det låter mer sannolikt än slumpen. Vem vet hur mycket i våra drömmar det är som kommer från akasha krönikan?

Ja, det känns som låg sannolikhet.😄 och kanske var det ur akasha krönikan. Det var i vilket fall ett trevligt möte. (både i drömmen, och i "verkligheten"😉)

#24:

Hoppas att ni är vänner nu igen. 🙂

#25:

Ja, jag tror inte vi är ovänner, men jag har de fortfarande inte på sociala medier… Får se om jag skriver ett meddelande till någon av dem. Facebook och liknande har aldrig riktigt varit min grej egentligen. Men det kan ju vara ett bra sätt att hålla kontakten med en del.🙂

#26:

Kanske drömmen var en vink att visa dig hur trevligt som du kan ha det med dina vänner? Nuförtiden går så många kontakter över social media, att de fysiska kontakterna och aktiviteterna som man gör tillsammans minskar bland folk. Men för att "inte tappa bort varandra" är det förstås bra.

#27:

Det kan vara en sådan vink.🙂 Just nu träffar jag inte så värst mycket folk, och vänner fysiskt. Hade varit kul att göra det mer förstås.

#28:

Det här kan ju vara ett bra tillfälle att träffa sig med de gamla vännerna och göra något kul tilsammans. Det måste ju inte vara havet vid den här årstiden. 😉

#29:

Sant. Fast när jag tänker efter träffar jag folk fysiskt iaf två ggr/vecka. En gång på återhämtningsträffen, sedan när boendestöd kommer och vi promenerar eller så. Men "riktiga vänner" kanske jag träffar med någon månads mellanrum.🤔 Men blir säkert mer framöver.

Jag skrev iaf ett meddelande till en av de som var med i min dröm, men fick inget svar. Sånt är livet 🤷

#30:

Ja, man kan bara sträcka ut handen, men kan inte påverka om den tas emot.

Ett till lustigt sammanträffande. I lördags när Fata Morgana och jag var ute i naturen och promenerade, såg vi en skalbagge som vi aldrig hade sett förr eller läst/hört om förr. Vi var nyfikna vad det var och tog kort på den. Sen googlade vi och fick reda på att det var en svartblå oljebagge och att man inte ska röra den för att den är så giftig att den kan döda en människa.

Idag, 2 dagar senare, stod det i tidningen en rubrik "varning dödligt! Den här skalbaggen är mycket giftig":

https://www.heute.at/s/tiere-wildtiere-achtung-toedlich-dieser-kaefer-ist-hochgiftig-100266798

Min farbror gick sorgligt nog bort här om veckan. Någon dag innan detta hände hade jag en sån klar dröm av att träffa min farmor (som gick bort för länge sen). Hon har inte varit med i mina drömmar på flera år tror jag. Kanske ville drömmen säga mig något om vad som skulle hända snart?

#33: Ja vad vet man, somliga frågor får man aldrig svar på, men vad vore inte livet utan alla dessa mysterium? Jag beklagar sorgen förresten!

#34:

Tack!
Ja, livet är ett mysterium, som Condor skrev en gång för länge sen😊

Ett annat lustigt sammanträffande som jag kom att tänka på ligger långt tillbaka i tiden. Det var på 80-talet, när jag började att läsa Castanedas böcker. I de flesta böckerna var Castaneda tillsammans med Don Juan i Sonora öknen. Men i bok nummer 5 var dom för första gången i Mexiko City.

Castaneda berättade att när han promenerade på en gata som heter Paseo de la reforma, mötte han Don Juan helt överraskande. Sen gick dom till en park i närheten som heter Alameda;

https://en.wikipedia.org/wiki/Alameda_Central

Där fick Castaneda ett "tecken av kraften" som Don Juan kallade det. Dom bodde också 2 dagar i ett hotel precis i närheten, fast det hände först i bok nummer 6:

https://assets.pubpub.org/a6iwas5u/31608047174678.pdf

"We stayed at a hotel by the Alameda Park where don Juan
and I had once stayed. For two days we were perfect tourists. "

Hur som helst…… det var just efter att jag läste den femte boken som jag for på semester till Mexiko. Jag flög först till Mexiko City och mitt flygplan till Acapulco gick först nästa dag. Därför var jag tvungen att övernatta i Mexiko City. Mexiko City är en av världens största städer med 1.466 km² och 10 miljoner invånare. Jag bokade hotelet i förväg utan att bry mig om vilket hotel som det är, för det var ju bara för en natt.

Tja…… när jag kollade vilket hotel som det var som jag bokade, fick jag reda på att hotelet heter Hotel Ambassador och ligger bara ett par meter från Paseo de la Reforma och parken Alameda. Vilken slump. Men slumpen fortsätter. Jag såg inga andra hotel i närheten. Tydligen bodde jag i samma hotel som Castaneda och Don Juan. Kanske till och med i samma rum? Tänk hur många hotel som finns i en så stor stad och sen hamnade jag just där.