Hej förnuft!

Det är fina och förnuftiga tankar du kommer med och nog bör vi alla kanske ransaka oss själva litet bättre.

Som konstnär kan jag känna igen hur inspiration och känslor får mig att vilja uttrycka mig…jag skriver och försöker ge ord och bild åt mina djupaste erfarenheter…åt mina känslor…mina tankar…mitt egos behov, som triggas av kommunication, av utbyte kring ämnet i en tråd…

Kanske framkommer det inte på ett forum som det här om jag har fötterna på Jorden eller om jag svävar ut i det blå…

Säkert är att vi alla är på olika nivå med vår personlighet, med vår andlighet, med vår medvetenhet om vem och vad vi är.

Vad viktigt är, att vi alla bidrar till att skapa Den Nya Tiden här.

#0 Jag kan förstå ditt resonemang. Jag tycker själv många gånger att det här livet nedvärderas av många andliga sökare.

Hej förnuft!

Vilka är det du inte förstår?

Du skriver: "Det skrivs så lättvindigt om tidigare liv, att detta liv bara är en "passage" till något viktigare, att inget verkar betyda något förutom "alltet"."

Detta liv är inte bara en passage till något viktigare. Tvärtom! Det är här och nu som vi lever. Andlighet är inte en flyktväg. Livet på jorden är det som är vår utvecklingsväg och det innebär bl.a att vårda våra relationer och ta hand om det som kommer i vår väg.

Ibland får man glimtar av något annat som ger oss insikt om att det finns något mer än det vanliga fysiska livet. Något levande som är mer än känslor och tankar. Det är ibland skönt att få "prata" med andra som också har andra upplevelser än den materiella åskådningen delger.

Dessa delar av livet går parallellt och även i vartannat. Den delen av livet som man delar med omgivningen och försöker leva efter de förutsättningar som är närvarande och den delen av livet som är medveten om ett inre liv.

Som jag ser det så är det viktigt att praktisera de insikter man får. Att leva det andliga livet i vardagen. Det menar jag att man kan göra var som helst. Man behöver inte ett "andligt" arbete för att vara andlig i sitt arbete. Man kan försöka uttrycka själsenergierna genom sin personlighet under hela dagen i alla sammanhang.

Jag har inte något idé om hur många liv som jag kommer spendera på jorden. För mig är inte det så viktigt utan jag fokuserar på att leva livet här och nu.

Hej förnuft.

Intressanta tankar du kommer med.Vi alla är olika som person och våra livsvägar ter sig olika. Du har funnit din väg att vandra i livet som du är nöjd över.

Du formulerade sista raderna så bra.

#0

Du, jag förstår inte bara er, utan jag förstår nästan ingenting. Det är otroligt så lite jag egentligen förstår och det är helt okey. För det finns ingen gud som säger att jag måste förstå någonting, utan bara människor som säger att jag måste förstå någonting och det finns ingen gud som säger att jag måste göra någonting utan bara människor som säger det och det finns ingen gud som säger att jag måste kunna någonting utan bara människor. Så på så vis är allt helt i sin gudomliga ordning men kanske inte allt är i mänsklig ordning.

Vi måste inte förstå. Det räcker med att leva.

# 0 jag undrar om du menar i trådarna eller i artiklar.

Jag håller iaf helt med dig om att detta liv är magiskt och värt att vårda, en gåva, inget man ska ta lättvindigt på eller se som en väntan inför nästa liv etc. Upplever du att det är många som ser det så här inne ?

"Om man uppskattar enkelhet och livet; uppskatta livet vi har fått här och nu och ta emot det istället för att kämpa emot!? Fokusera på positiv gemenskap, och att hjälpa varandra i vardagen? Uppskatta allt som sker, och hjälpas åt att förbättra det som kan bli bättre här och nu?

DET är riktig andlig utveckling enligt mig, när man i vardagen ger minst lika mycket som man får genom livet, och kan uppskatta nuet, kan ser det fina i allt och alla även i dåliga tider, samtidigt som man gör det bästa av det vi har. Då kommer den verkligt positiva och naturliga andliga utvecklingen enligt mig."

Absolut!

Jag ska se om jag hittar en artikel som jag tror heter just andlighet i vardagen som handlar om detta.Jag puttar upp den till dig om jag hittar den.

Vår andliga utveckling ses ju inte i hur många timmar om dagen du mediterar, utan hur du förhåller dig till människor och händelser i ditt liv…tänker jag…

# 3 Man behöver inte ett "andligt" arbete för att vara andlig i sitt arbete. Man kan försöka uttrycka själsenergierna genom sin personlighet under hela dagen i alla sammanhang.

** **

Ja, det är lätt att trassla in sig i orden som delar oss och gör oss främmande.

Något jag ofta tänker på är hur vi lär oss övervärdera det gudomliga och undervärdera det mänskliga. Vi får alltför ofta höra att vi inte är tillräckligt bra, skall bli "bättre människor" osv. Bättre för vem? Varför dessa påhopp på oss själva?

#9: Bra frågor!

Någon som har svaren..?

#9 Jag blir gärna en bättre människa för andra, men även för min egen skull =)

Jag tror inte att det är ett påhopp mot sig sälv att sträva efter att bli bättre. Särskilt inte om målet är att bli snällare, trevligare mer förstående o.s.v (vilket för mig vad man bland annat strävar efter om man vill bli "en bättre människa").

Däremot skulle jag säga att det är ett påhopp mot jaget att söka lycka i materiella saker som så många gör (och dessutom tycker är helt normalt).
Genom att värdera det gudomliga tycker jag mig lättare kunna leva utan suget efter prylar och dessutom känner jag ett större värde när jag påminner mig om att jag är värdefull i åtminstone Guds ögon.

Jag undrar.. finns det något värde överhuvudtaget? Är inte värde något som vi själva skapar för att det är så svårt för oss att ta till oss den totala värdelösheten? Alltså att ingenting har något värde i sig?

/M

#12 eller att ALLT har ett värde i sig….

#13: Vad är värde? Jag menar om alla/allt har samma värde.. hur mycket är det värdet då?

Buddhas lära var "negativ"…nu kan jag inga detaljer…men han syftade till värdelösheten…tomheten…

Nidlo: :D Jo, för värde är väl förknippat med mängd… och var finns mängden om allt är ett?

Om allt är ett så är mängden = noll.