#0 Hej sabbesa! Jag tror inte att du inbillade dig något, du kände ju det du kände eller hur? Det är ofta så att man i efterhand börjar rationalisera kring upplevelser för att försöka förstå dem logiskt, och då kan man börja tvivla på sig själv och på om det verkligen hände.

Jag tycker inte det är särskilt konstigt att man kan känna det som du beskriver på en sån speciell plats som ett krematorium och kyrkogård. Det behöver inte betyda att det var "andar" du kände av, även om det kan ha varit det också, men det finns så mycket som vi kan uppleva.

Allting är energi på olika sätt även om vi inte alltid kan se de olika formerna av energi i vår fysiska värld (t ex så är ju även känslor och tankar energi som existerar även om vi inte ser dem, sas). Så det kan vara t ex väsen man känner av på vissa platser, eller kan det vara t ex människors känslor som liksom "sitter i väggarna".

Du kan ju tänka dig själv, hur många människor som har känt stor sorg och smärta på den plats du var på, alltså människor som sörjer de som gått vidare, kanske har många känt rädsla också inför döden och rädsla är en stark och påtaglig energi.

Sånt kan man känna som nästan en fysisk barriär, för känslor är kraftfulla energier och särskilt om de ansamlas på en plats med andra känslor av samma sort. Förstår du hur jag menar?

Jag tror jag förstår :) Tack så jättemycket för ditt svar! Känns skönt att veta att jag antagligen inte bara har inbillat mig :)

Hej

Ang detta med din pojkvän. Att han inte tycker du ska gräva i det.

Jag själv har varit väldigt aktiv i kyrkan och i frikyrkliga kretsar. Nu har jag en annan bild av saker efter man växer upp, men tron har jag ju kvar:)´

Jag tror nog han är rädd att om du ska söka i det " andra" andliga, att du ska komma ifrån Gud? De pratar mkt om att man inte ska söka kontakt med andar i kyrkan mm mm. Visst, det står lite i bibeln om det oxå. Men Jesus, Gud, Helige Ande är ju mkt övernaturligt och de har ju skapat hela alltet som finns, med olika slags änglar mm mm. Vi skapas med kropp själ och ANDE. Så inte konstigt att vi kan känna av det övernaturliga (lr naturliga egnt) i vår ande?

Den osynliga världen och denna är ju sammanflätat, vad jag har förståt.

Nu kom jag nog v mig lite, men du ska inte vara räda att söka, Han finns lltid med dig i allt du gör. Kyrkan vet inte allt, men det gör Gud..hoppas jag ;)¨Var inte rädd för att vara den du är och de gåvor du fått. Be att du får vägledning hur du kan använda dina gåvor mm. De finns ju där av en anledning.

Kortfattat, låt ingen förbjuda dig. "allting är tillåtet, men allt är inte nyttigt" "Sök så skall du finna" hehe

jaja, peace and love

Sabbesa - Det du beskriver är ungefär vad jag brukar känna när det handlar om kvarvarande energi eller platsminnen. Med andra ord, ställen där det har hänt något dramatiskt och energierna hänger kvar. Men det är bara energier, nån ande finns inte på plats. Men detta behöver inte betyda att du upplever det likadant….det kan vara andar som du kände av?

Småläning - Jag kom och tänka på en sak när det gäller religion. Att tro på spöken och att vi reinkarnerar är väl inget som religiösa personer köper?? (jag menar absolut inget illa….jag har full respekt för religion, men jag bara undrar lite hur du tänker om det?)

#4 hej hopp! Religion, nja det får du fråga dem om;) Jag själv vet att det finns andar och väsen (spöken om man vill det;) det är nog alla som tror medvetna om? Det borde dem vara om de är lite pålästa eller bara känt efter.

Jag har personligen ingen tro på just reinkarntion (lr vad d heter) inte som hinduism el budism( tror det är den religon va??) jag tror varje människa är unik och ingen kopia av en annan tidigare själ el ande. (jag är inte påläst på ämnet så, så ursäkte min okunskap)

Där emot har jag funderat på om minnen å så kan föras vidare från släkt så som dna, genetiskt fast i andligt dna? Jag vet att många kristna skulle avråda ifrån sånt tänkeri hehe. Alla är vi väl troende mer lr mindre på något?? Även du ju;)

Kan skriva hur mkt som helst om mina erfarenheter och tankar. Men jag gick med på sidan för att jag alltid dragits till det så kallade övernatuliga (som jag tycker är naturligt) läste tidigt i uppenbarelseboken när jag var ung, tyckte det var häftigt med alla änglar och skålar mm. vad som skulle hända, proftiskt. SOm att spå som kristna inte gillar… är i ett annat ord samma som profetera?? Är det inte det, fast tycker det är lite farligt oxå.

Men vill du snacka så maila el nåt! jag vill veta mer om allt som har med övernaturligt att göra, några erfarenheter som du kan dela mm?

#2 Varsågod. :-)

Småläning - okay, anledningen till att jag undrade var att jag har diskuterat detta med spöken med många religiösa människor och dom menar på att detta med spöken är emot tron…..vi kommer till himlen direkt och stannar inte kvar som spöken

#Aha ok, jo där är jag lite kluven…faktiskt. Men om man ska läsa bibeln så kommer man inte till himmeln direkt? Utan det är på den yttersta dagen som alla kommer upprykas? Men när man är död finns ju inte tiden, tror jag.

Men efter hand..

eller jag skickar pm ist , vill inte ta upp denna plats på tråden som inte handlar om det det ska.

#8 Det går ju också bra att starta ett nytt inlägg om du vill fortsätta diskussionen i en ny tråd.