Magica, du är bra underbar!…

Ibland när jag ser någon i ögonen, får jag rak kontakt. Som att det går lättsamt att hålla kvar blicken. På andra finns det något där… Något som skymmer.

Magica!!

Härligt ämne du tar upp.

Ögonen är själens spegel. För mig handlar detta om två saker. Dels det du beskriver i #0

Att vi ser på människors sätt att tala och värdera. Är blicken klar eller grumlig i sättet de uttrycker sig på?

Men även att vara uppmärksam på sig själv och sina egna tolkningar av det som sker i resonemanget inombords.

En annan del som faschinerar mig är  de där otroligt korta ögonblicken med människor, som jag inte känner utan möter på stan. Eller i stort sett var som helst.

Det är det där ögonblicket när ögonen fastnar i varandras och ett försiktigt leende som syns knappt märkbart. och känslan av igenkännande för en kort stund fyller varandet inombords.

När blickarna möts och någonting suger tag invändigt, som ett igenkännande från bortom????

Det är förvirrande men ändå så otroligt häftigt att uppleva.

Jag är nog en person som vandrar mellan att vara det tysta vittnet och en spralligt varande filur,,,,,,,,,,,,,

Niklas: Tack  Det är du också!

Rore: Tack. Jo, det är spännande att se människorna

Vänligen/Magica

Något jag även kommer att tänka på. Det är att man verkar kunna fånga människor med en blick… Den rätta blicken. Någon i ilska till exempel. Dock så kan det vara lite riskabelt att exprimentera med.. Om man misslyckas kan man ju få motsatt reaktion. Kanske ännu mer ilska.

Jag hade förmånen att få delta i en tantrisk övning häromdagen där vi satt och såg in i varandras ögon länge på ett speciellt sätt. Där och då så upplevde jag att jag verkligen såg den andra..det är en mycket kraftfull övning. Väldigt fint att få ha tagit del av.

Ja visst är det så att man ibland ser in i andras själ när man tittar dem i ögonen. Ögonen säger allt!

Vill bara säga att ni alla är toppen!

Några gånger har jag upplevt att smälta samman med personer på ett själsligt plan. Som att det är en slags förening… En återkoppling.

#5 Härligt. Jag har gjort liknande övningar som hjälpt mig att skifta perspektiv. De första gångerna när jag såg in i någons ögon på detta sätt så var det obekvämt och många tankar som for omkring om vad den andre tänkte eller vad jag tänkte om den andra. När jag sedan lyckades stanna kvar i mig själv och mitt inre så upplevde jag det som ett själsmöte. Jag såg den andra personen samtidigt som jag var förankrad i mig själv och därifrån gick jag till att uppleva det som att vi var samma och förenade. Det har hjälpt mig att kunna skifta till detta även i möten med andra i vardagen. Jag vet att det finns där även om jag inte alltid är mottaglig för den i personlighetens medvetande.

Så…vad ser ni i dessa ögon?

/L

#9

Ganska svårt med foto… Och är ofta svårt att förklara i ord. Men vissa saker kan man väl kanske se. Det är nog inte så ovanligt att kunna läsa ett ansikte på så vis.

Själv menar jag att blicken har en viss kraft. Det är ofta där en kontakt sker!

Så sant - man kan bli lite ledsen när man ser ögon som saknar liv. Det kan se ganska tomt ut i vissa.

Medan andra har väldig närvaro & ser/registrerar det de tittar på.

/L

…att registrera låter fel. Ser låter bättre :)

Kanske inte ens ser är rätt ord. De låter världen flöda in i seendet… Och låter en ta del av deras värld.