Ingen som vill eller kan hjälpa mig?

Jag har talat med "någon" från andra sidan under några år.

_Denna "någon" har vägrat tala om vem han/hon är.
_

Denna har bara bett mig att lita mest på mig själv och att våga lyssna till de goda råd som kommer till mig.

Om det KÄNNS sant, är det sant.

Om det känns oäkta, så är det din egen fantasi eller något lägre väsen som dribblar med dig.

Lita på din intuition, din KÄNSLA.

Jag känner direkt när budskapen känns äkta.

Lycka till!

Oki så man behöver inte veta vem man kommunicerar med då. tack för att du svarade!

Det är inte helt lätt att urskilja vilka budskap som kommer från en källa som är ärlig och sann i dess intention. Detta är något som man själv måste lära sig att urskilja. Det finns mycket man kan komma i kontakt med och alla vägleder inte rätt.

Man kan tänka på att ens själ eller en vägledare på den inre sidan säger inte att du måste något. Du behöver inte bli tvingad till att göra något eller att välja något.

Vägledning eller information som man kan få är det bra om man inte helt identifierar sig med utan följer bara de råd som man känner är bra. Men man kan också komma i kontakt med illusioner som det är svårt att se igenom så därför är det svårt att se vad som är sant och det tar tid att lära sig.

Hej

För mig kommer meddelanden oftast i bilder och känslor, inte så mycket med ord.

Om hur man ska veta vilken avsikt eller intension som en energi har, kan man nästan känna. Känslan är oftast den som är riktig.

Det är ju svårt att beskriva, men när du uppfattar "nån" så känn om det känns bra, om inte stäng ute den..

hör av dig om du inte förstår eller vill veta nått mer

Tack så mycket för alla era svar.

Jag tror jag förstår vad ni menar.

Det jag känner är att jag precis som du glimmervind skriver, får känslor, bilder eller att någon tar min hand och skriver korta meningar vad som är budskapet. Väldigt korta men koncisa meningar. Och det är det jag haft svårt att ta till mig, att min hand helt plötsligt skriver något, jag blundar och ser ändå för mitt inre vad jag skriver om ni förstår min luddiga förklaring.

Men som sagt, då känns det som att jag är på rätt väg ialla fall.

Du kan utveckla den där "handskriften".

Med lite träning kan du till sist konversera och ställa frågor om allt mellan himmel och jord.

/Lena.

Lena, nu blir jag nyfiken:) Hur och på vilka sätt kan jag göra det?

Jag läste böckerna "Samtal med Gud" och tänkte att kan HAN så kan jag också! (Han samtalade med en röst/tanke som svarade inom honom).

Jag tog pennan och ställde mig själv en fråga och det första som poppade upp i huvudet skrev jag ned. Jag övade flera ggr och till sist flödade orden ut på pappret. Jag TÄNKTE inte ut svaren, jag bara NOTERADE det som kom.

Jag fattade ingenting… HUR VAR DET MÖJLIGT? 

I bland uppfattade jag fel och då var det som om pennan STYRDE över pappret och ändrade meningen till det som skulle vara.

4 stycken fulltecknade kollegieblock senare vet jag än i dag inte vem/vad som fått mig att skriva dessa texter.
Han/hon säger bara: "kalla mig vad du vill". Jag döpte rösten till Sebastian.

Numera skriver jag på datorn, för att ev. kunna ge ut en bok med dessa texter i ett senare skede.

Dessa texter är fyllda av stor visdom och kärlek som jag VET inte finns i min hjärna!!!
Vissa ord som nedtecknades fick jag gå och slå upp i lexikonet efteråt för att förstå vad som menades.

Det finns en lärare inom oss alla.

Frågan är bara: VÅGAR MAN LYSSNA???

Vackert, resande71, tack!

Oj shit. Ja men ställa en fråga har jag gjort och jag har fått lite varsel och sånt men för mig är det mer som att någons händer tar över mina händer när jag skriver på dator, samma med min hand när jag har penna och papper tillhands eller att någon "stjäl" mitt pekfinger och skriver med det om jag inte har en penna till hands.

Vet att en del tar emot texter och budskap via automatskrift och andra kanaliserar den.

Antar att jag kanaliserat mina texter och du lutar nog mer åt automatskriften eftersom dina händer styr mer än vad orden i tanken gör.

Öva på bara!

Du har inget att förlora.

Tack för uppmuntran! Jag lovar att jag ska öva flitigt:)

Skogshumblan.

Att kommunicera med någon (ande/annan livsform), via penna och papper (skrift/bilder) kan vara ett bra sätt om man har svårt att skilja orden från denna i tanken, och orden från sig själv, sitt ego. Tidigare försökte jag lära mig att urskilja mina guiders ord, från mitt eget tänkande. Vissa är svårare än andra, vissa guider talar tydligare. Eller deras mentala röst skiljer mer från ens egen. Nu mer, talar jag inte så ofta med guiderna på detta sätt, utan förstår dom på ett mer tyst sätt. Svårt att förklara, men nån sorts intuitiv kommunikation.

Tror det är bra att ha en viss distans till det som sägs. Inte följa precis allt man hör, utan mer lyssna… Känna efter. Fundera. Efter ett tag tror jag det går av sig själv, när man blir van.

Det går bra att fråga om du undrar över nåt.

/ Niklas

Du kanaliserar helt enkelt genom automatskrift. Vilket är härligt.

Du kan alltid börja med att ta in vitt energi. kokonga dig i vitt ljus. Det ger dig beskydd.

När du vill skriva, be om att få kontakt med högt stående väsen eller din andliga guid. Du kan även förmedla buskap från bortgångna.

Får du information om ond, bråd , död och andra elakheter råder jag dig till att be det väsendet gå… Får du en obehagskänsla gäller det detsamma. Det skall inte kännas obehagligt att kanalisera.

Jag har kunnat kanalisera genom skrift vid ett tillfälle. och det var till en kvinna i usa och jag skrev då på engelska. Det gäller helt enkelt att lära sig att LYSSNA när "någon " vill få kontakt med dig…

Det finns en bok som heter " automatskrift" har inte författaren i huvudet just nu. Jag har den i pocketform.. den är lite rosa/lila på framsidan.

jag kan även rekommendera "lär dig kanalisera" av sanaya roman….

Lycka till i din utveckling

Tack för er uppmuntran och råd Niklas och hm06.

Jag har fått varsel om död, men konstigt nog gav det mig lugn och ro i så jag ser med viss spänning fram emot att få se hur det blir med den saken för jag har fått ganska exakt tid på året när det blir samt omständigheterna runt. Har såklart behållt det för mig själv bortsett från att jag frågat en nära vän som kan det här lite mer än mig om hur jag skulle göra med det där och en nära vän som står mig nära fick veta för jag blev så kluven i känslan.

Skogshumblan.

Det är riktigt. Man kan få information om död, via sina guider. De kan vara otroligt hårda, men de menar väl, och jag tror att de ser saker ur ett större perspektiv. Därför kanske man själv inte alltid förstår, eller håller med. Att följa guidens ord, precis, funkar heller inte riktigt. Man måste följa sig själv också. Så det är inte så lätt. Men en bra sak är att få distans till det hela, och försöka göra val som känns bra, utifrån helheten.

Att du känner dig kluven i känslan, är inget konstigt. Det tyder på att något håller på att hända. En sorts utveckling.

/ Niklas

Just i detta dödsvarsel låg BARA omtanke för mig bakom kände jag då och vet jag nu. Det är lite för personligt och krångligt att förklara mer än så här men tack för ditt stöd igen. Uppskattar din omtanke verkligen.