Att veta vad man vill.
Att veta vad man vill kan verkligen vara ett riktigt dilemma. Det finns dagar då jag är helt övertygad om vilken väg jag borde gå … och det finns dagar då jag känner den totala motsatsen. Till ex: Jag älskar djur, vill gärna ha 2-3 hundar och några katter (har en hund och tre marsvin idag), men samtidigt känner jag motsatsen inom mig. Dvs att jag inte borde ha husdjur eftersom jag har enorma behov av frihet och inte vill känna mig bunden.
Samma ex kan man säga om barn. Vill jätte gärna ha ett till barn (har en son idag), verkligen längtar efter ett, men motsatsen är den samma som i föregående exempel. Dvs att få vara fri. Problemet är att jag känner lika starkt för båda önskningarna.
Ytterligare ett ex är mitt boende. Vill helst bo utanför en storstad, kanske i en by och ha en villa med tomt … men samtidigt suktar jag efter en lägenhet i centrala stockholm.
Kan man ha önskningar som är mer motsatsen till varandra än så?
Det gör mig väldigt förvirrad och nedstämd .. vet just nu inte alls hur det ska sluta och jag känner mig bara rastlös.
Någon som har/har haft liknande dilemman? Hur har ni i så fall löst dem?
Jag känner igen mig det är så svårt att bestämma sig vad man egentligen vill. Vet nog inte själv vad jag vill är såå vilsen :( hoppas också på nån bra tips!
Jag kan också känna att om jag inte haft detta dilemma hade jag kommit mycket längre i livet än vad jag gjort hittills. Mitt problem är ju också att jag vill testa allt, eller så mycket som möjligt. Jag vill liksom följa den utstakade vägen samtidigt som jag vill även gå alla avgreningar som avviker från "huvudvägen" i livet, bara för att testa dem. 

Min personliga tolkning av det ni skriver är mycket större än "vad vill jag egentligen"
ska försöka förklara hur jag menar
När man står mellan olika val och inte vet vilken väg man ska ta, väljer man oftast ingen av dom, det är lättare, tryggare och bekvämare,
Du vet vad du har, behöver inte gå utanför din såkallad trygghets box.
så fort du ska välja en väg, tillåter du dig själv till att göra den till två val och på det sättet försvåra för dig själv.
ex, jag vill bo i ett hus på landet, men jag vill ju oxå ha ett lägenhet i stan, vad vill jag egentligen, äsch jag vet inte, så går man så dag in och dag ut och ingenting händer, för jag vet ju inte, ena dagen är ena önskan större och andra dagen är den andra större.
Men vad händer om du istället tänkter, jag vill ha ett hus på landet.
gör inget annat val i den frågan utan istället ställer dig fler frågor,
varför vill jag ha ett hus på landet?
vad är det som gör att jag vill ha ett hus på landet?
hur skulle jag må om jag har ett hus på landet?
vad skulle det innebära om jag har ett hus på landet?
osv osv.. Tills du tömt dig själv på frågor.
Är du 100% ärlig i dina frågor och svar och vågar säga dom till dig själv, då kommer du att tillslut bestämma dig för ett nej eller ja.. men det krävs 100% ärlighet till dig själv och att du inte blandar in flera val i den frågan.
jag kan ge er en kort beskrivning av ett val som jag själv va tvungen att göra för några år sedan. detta val va bland det tuffaste jag gjort och det krävdes enorm styrka och ärlighet från mig själv
Jag levde ihop med en man i 15 år, allt rullade på, vi bråkade aldrig, vi hade det helt ok på det känslomässiga planet, ekonomi va bra, ja allt va helt okej, men ändå va det något inom mig som skrek NEJ jag vill inte, jag är värd mer, jag vill inte ha det okej.. Men vaddå, jag hade det ju helt okej, varför va jag inte nöjd, det fanns ju dom som hade det mycket värre.. och så här höll jag på i 5 år, fram och tillbaka, men gjorde ingenting åt det..
En dag för ca 4 år sen fick jag möjligheten att gå en utbild via jobbet inom personligutveckling, detta skulle visa sig få enorma resultat på vad jag skulle göra med mina val.. jag fick verktygen till att veta hur jag skulle göra för att bestämma mig, va det lätt, nej, det va fruktansvärt svårt, va jag rädd, ja livrädd, men någonstans inom mig visste jag att jag måste göra ett val, för både min egen skull, mitt barn skull och även för min sambos skull
jag började då ställa frågor till mig själv och jag va totalt ärlig i både frågor och svaren, även om jag många gånger försökte hitta kryphål till att inte svara, men tillslut blev svaret. Nej jag verken kan eller vill leva kvar i detta förhållande. Ingen mår bra, vi gör det bara för att vi är vana att göra det, det är tryggt och bekvämt och dessutom är vi ju inte osams på något sätt..
Men både jag, min dotter och sambo va värda mer, vi behövde bryta upp för att ta oss vidare och utvecklas.. mår jag bra idag, ja fantasktiskt bra, mår min dotter bra, ja fantastikst bra och mitt ex mår han bra, ja han mår kanon
Har det varit lätt, nej absolut inte, det har varit väldigt jobbigt på alla plan, att bryta upp efter 15 år är inget man bara gör. men idag mår vi alla bra och reslutatet av detta val jag gjorde för 4 år sen kunde jag inte förutspå hur det skulle bli, men jag vågade vara ärlig mot mig själv och mot min familj och det har vi alla mått bra av.
Har detta gett ringar på vattnet, ja det kan ni lita på, idag hamnar jag mycket sällan mellan två val, jag gör valen. gör jag rätt val varje gång, nej absolut inte, lär jag mig något av det, japp jag lär mig massor.. för det är ju så här, om jag inte gör min egna val har jag inget att lära mig av..
mitt råd till alla människor, våga göra val, våga vara 100% ärlig mot dig själv.. du kommer bli förvånad över hur bra du kan må
Värme och kärlek till dig för det är du värd
//jagealltidglad
#0
Jag tror att man kan fundera på vilken del av en själv, som vill vad.
Vilken del av dig vill ha husdjur?
Vilken del vill vara fri?
Och så vidare.
Sedan kan man bestämma sig för vilken del av en själv man vill lyssna på.
/ Niklas

Jag förstår precis hur du/ni känner. Jag har hundratals saker jag vill göra och inte går de hand i hand heller!
Det jag gjorde härom veckan som ledde mig till insikt, var faktiskt att skriva av mig. Jag skrev om de viktigaste sakerna för mig i mitt liv. Och inte saker som att "ha ett hus"etc utan jag skrev ner saker som jag BEHÖVER/MÅSTE HA i mitt liv för att kunna vara helt lycklig.
Det krävs självrannsakan och självkännedom för att göra. Vem är jag? Hur fungerar jag i olika situationer och varför? När mår jag bra? När mår jag inte bra?
Det jag kom fram till i slutändan är två grundläggande delar jag kräver i mitt liv för att vara lycklig:
Det ena är att jobba på min självutveckling. Här ingår många saker, som meditation, trumresor, att nå insikter, komma i kontakt med andra andliga etc.
Det andra är att arbeta med att hjälpa djur. Detta kan också göras på olika sätt.
Båda dessa saker är redan delar av mitt liv. De är saker jag vet att jag aldrig tröttnar på, och de får mig att må bra i allmänhet. Får jag fortsätta göra detta så kommer mitt liv att vara givande.
Min vetskap om dessa grundpelare i mitt liv gör mina beslut så mycket lättare! De gör att jag förstår skillnaden mellan det jag vill göra för stunden (vilket oftast övergår till något jag inte vill göra längre sen) och det jag vet att jag vill göra på riktigt.
Lycka till!