Jag har erfarenhet av att minnas tidigare liv. Men har inte erfarit minnen från den åldern.

Möjligtvis skulle du kunna lösa upp blockeringar via meditation. Kanske går det att minnas via drömmar också.

Av vilken anledning vill du minnas tidig barndom? Om du har lust att berätta.

/Niklas

Det är för att kunna frigöra den blockerade energi från de minnen som finns från den åldern.

Frigöra energin kan jag bara göra genom att minnas dem i vaket medvetet tillstånd.

Drömmar ger mig vägledning om vad minnena handlar om, men det går inte att frigöra energi i drömmen. Jag måste minnas själva händelsen. Det räcker inte med att drömma om minnet för att frigöra energin.

Det skulle vara intressant att veta om det går att få tag på förträngda minnen via meditation och hur man gör för att lyckas med det.

Jag har väldigt lite erfarenhet ang. meditation. Kan man vara aktivt sökande med sitt medvetande när man mediterar för att få fram särskild information om något som t.ex. förträngda minnen?

Jag måste råda dej att prova regressionsterapi hos en seriös terapeut! Då går man tillbaka till barndomen eller tidigare liv för att återuppleva och förlösa gamla trauman och blockeringar.

Det är inte alltid tvunget att åter-uppleva blockeringen - men man får se orsaken och hjälp med att hela/läka detta!

Förutsättningen för att kunna göra detta - är att du kan gå ner i djup avslappning! Men det hjälper dej terapeuten med - genom en avslappningsövning först - och sedan en vägledd meditation.

Detta kan faktiskt vara mycket helande!

Med vänlig hälsning Amon

Jag är van vid att minnas förträngda minnen och frigöra energi på egen hand, men när jag kom till dessa minnen vid tidig ålder blev det tvärstopp. Jag har sen dess haft en ganska lång paus, men nu är jag redo att ta itu med minnena igen.

Fick nu en insikt om varför det blev tvärstopp. Det är bl.a. för att jag tror att jag inte ska klara av att minnas något från så tidig ålder. Jag får spinna vidare på det till att börja med och se om jag kommer något vart.

Enligt mina erfarenheter, på det sätt som jag gör det på, så behöver jag återuppleva hela minnet. Jag behöver se detaljer och känna de känslor som jag upplevde då för att jag ska kunna frigöra energin.

Hur får man hjälp med att hela/läka det på annat sätt? Gör terapeuten något särskilt så man kan hela/läka minnet/upplevelsen/känslorna?

Jag har lätt för att gå ner i djup avslappning så det skulle nog inte bli något problem

Ifall jag inte lyckas på egen hand låter det intressant med regressionsterapi, men bara om jag vet att jag kan få hjälp med minnen från den här tiden när jag var 0-3 år i det här livet.

Kan man bestämma det i förväg med terapeuten?

Vem/vilka är regressionsterapeuter är seriösa och bäst i Sverige? :)

Tack Niklas och Amon för era tips! 

Amon, är du regressionsterapeut?

Om jag inte kommer vidare på egen hand, kontaktar jag troligen dig i såna fall

Nu börjar det röra lite på sig :)

Har drömt samma dröm 2 nätter i rad, men drömmen inatt fortsatte handlingen och innehöll fler detaljer än i första drömmen.

Drömmen: visade att jag satt fast och att jag försökte komma loss och att jag var orolig och rädd och att jag klarade mig.

Senare under dagen när jag tänkte på drömmen kom minnet till mig som en blixt från klar himmel :)

Minnet: Jag var liten och ensam i en trappuppgång. Jag var nyfiken på om jag kunde få in mitt huvud mellan två "järngaller" som trappräcket bestod av.

Jag testade och fick genom huvudet, men det var inte lika kul och lätt att få ut huvudet igen. Jag satt fast med huvudet mellan gallren. Jag var orolig och rädd för att jag aldrig skulle komma loss och att jag skulle bli fast i trappan.

Jag tänkte, tänk om det inte finns någon som kan hjälpa mig att komma loss. Jag kände oro och hopplöshet. Det fick mig att försöka själv igen. Jag försökte skaka och bända på gallret som inte gick att rubba och jag lirkade med mitt huvud.

Till slut lyckades jag få ut huvudet igen. Jag kände mig lättad men var skakad över upplevelsen, öronen var röda och ömma. Jag lovade mig själv att aldrig mer vara så nyfiken.

Det förträngda minnet har påverkat mig omedvetet eftersom det fanns gömt i mitt undermedvetna. Jag har inte förstått varför jag har varit orolig, varför jag har känt rädsla och starkt motstånd och många gånger hindrat mig att testa och göra nya saker i livet.

Nu förstår jag varför :)

Vad härligt att du kan arbeta med dej själv på det här sättet - och att den här insikten kommer upp spontant både i drömmen - och i vaket tillstånd!

Förmodligen kommer dessa blockeringar att släppa helt - nu när du blivit medveten om dem och förstår orsaken bakom!

Ja, jag är bla regressionsterapeut, healer, massör och har kurser i meditation och astrologi. Se gärna min hemsida - länken finns på min personliga sajt. Det är alltid lika faschinerande att få uppleva hur blockeringar från en gammal förträngd upplevelse - kan förlösas och helas - genom att helt enkelt gå tillbaka till ursprungsupplevelsen!

#2

Man kan vara aktivt sökande under meditation. Men för det krävs ofta erfarenhet.

Vad jag funderar på, är om detta är nästa naturliga utvecklingssteg för dig. Upplever du det så? För om det är på så vis, så tror jag att det lättare kommer att komma till dig via meditation. Även via drömmarna.

När man mediterar, så kommer man ofta fram till nästa steg, spontant. Då krävs inte mycket medveten aktivitet.
Är det inte ens nästa steg, så kan man undersöka något i alla fall. Men då måste man vara erfaren. En oerfaren meditatör, är ofta för uppslukad av tankar, för att kunna gå djupare.
Är man erfaren, då kan man rikta sin uppmärksamhet mot något speciellt, som sina tidiga minnen.

Alltså, vad jag undrar är, om det med minnena är ditt nästa naturliga steg…?
Hur erfaren inom meditation är du? Kan du gå djupt in i meditationen, och upplever du ett starkt lugn?

/Niklas

#8 Ja, det är skönt och det är spännande varje gång :)

Har tittat på din hemsida :) Reikihealing höll jag på med under senare delen av 90-talet.

Det skulle vara intressant att testa regressionsterapi någon gång för att se hur det är. Får se om jag vågar mig på det vid något tillfälle :)

#9 Det låter intressant.

Det sätt jag nu arbetar på tar en hel del tid eftersom det blir så utspritt tidsmässigt. Om det går att göra det på samma sätt men på kortare tid med hjälp av meditation så vore det underbart :)

Jag har ca 7 års erfarenhet av dröm och minnesarbete. Minnesarbetet är det som jag ska prioritera nu i min andliga utveckling. Det är det som känns betydelsefullt just nu. Jag har haft ett långt uppehåll, men jag känner starkt att det är dags att fortsätta med minnena.

För att kunna göra det jag nu gör så krävs det att man är fokuserad annars går det inte. Så att fokusera på minnen och tyda mina drömmar är jag van vid och har erfarenhet om, men i vaket tillstånd.

Jag är i stort sett helt oerfaren när det gäller meditation. Det var länge sen jag testade att meditera, för ca 10 år sen. Då såg jag mest färger främst lila och blått och sen blev jag så avslappnad så jag somnade varje gång när jag försökte. Jag gav upp och tänkte att meditation var nog inget för mig. Mycket har ju hänt sen dess så resultatet skulle kanske se annorlunda ut nu?

Vill först fråga om du har tänkt på att man kan vara vaken i drömmarna? Medvetet drömmande.

En stor del i meditationen, är att kunna vara uppmärksam. Det är inte så stor skillnad på att vara uppmärksam och att vara fokuserad.
Uppmärksamhet är mjukare än fokusering.

Resultatet i din meditation, kommer att spegla din nuvarande status, i den mening hur du förhåller dig till saker idag. Många verkar tro, att eftersom de inte är "bra på att meditera" när de testar, gör att de inte "kan meditera". Det är fel! =)
Meditation är att lära sig. Du lär dig att hantera avslappning, utan att somna, i den mening att din medvetenhet somnar. Du såg färger. Lägg inte fokus på färgerna. Fokuset för dig, ska ligga i att lära dig uppmärksamhet, vilket leder till ökad medvetenhet.
Genom den ökade medvetenheten, så kommer du att gradvis utvecklas efter en naturlig trappa. You see? =)
Första trappsteget, andra trappsteget, och så vidare.

Så för att få ut något av meditationen, behöver du skaffa sig erfarenhet. Genom att meditera. Det är mycket möjligt, att du kommer ha lättare att meditera nu, än för 10 år sedan.
Som du skriver: mycket har ju hänt sedan dess.
PROVA!!
Se vad som händer. meditation är mycket kraftfullt, som verktyg.

Om inte annat så kommer meditationen att göra ditt övriga minnesarbete lättare. Utan tvekan.. =)

#12 Jag har haft många drömmar som jag är medveten i och vet saker i drömmen, men jag har inte vaknat i drömmen.

Jag har haft många drömmar som har försökt att väcka mig i drömmen, men min rädsla hindrar mig från att vakna i drömmen.

Jag vet när jag vaknar vilka drömmar det är som har försökt att väcka mig i drömmen och vilka drömmar som inte gör det.

Jag förstår skillnaden på uppmärksamhet och fokusering. Istället för att fokusera ska man alltså vara uppmärksam när man mediterar.

Ja, jag får prova :)

Tack! :)

För min del mediterar jag så fort jag är i nuet vilket jag försöker vara hela tiden. Allt kan vara en meditation om du väljer det. Meditation är bara ett ord.

Innan jag somnar säger jag till mig själv.

-Jag väljer att komma ihåg mina drömmar.

Kommer jag ihåg dom är det meningen annars var det inte meningen.

Med ljus

/Jesper

#14

Du skrev:

"Allt kan vara en meditation om du väljer det. Meditation är bara ett ord."

Kloka ord.

Nu har jag testat lite, men avbröt för att jag blev osäker och rädd

När jag slappnade av såg jag först naturbilder i svartvitt, sen kom jag till en fors, jag följde med forsen ett tag, när jag plötsligt insåg att forsen var en tunnel som jag färdades fort i istället. När jag insåg det förstod jag att jag var på väg någonstans som jag inte visste var jag skulle hamna och då blev jag rädd och avbröt.

Nu till min frågor:

Skulle jag fortsatt "resan"?

Är det vanligt vid meditation att man upplever det så som jag gjorde?

Jag har hört talas om liknande. Den personen blev också rädd och avbröt.
Det är mänskligt =)

Vid meditation kan man uppleva olika saker. Man släpper då ofta på olika spänningar. Detta kan leda till sådana upplevelser.

Man ska inte tvinga sig till något. Det är okej att avbryta om det känns obehagligt.
Om detta är något som ska ske för dig, så kommer det nog upprepas tills du har fått se vad du ska få se.

Mitt tips är att fortsätta meditera. För varje gång kommer du att våga släppa efter lite mer.
Det är inget farligt, det du upplever. Men kan verka skrämmande till en början.

Tack!

Ingen som helst fara =)

Tredje gången gillt. Du hade rätt Niklas, meditation kommer att göra mitt minnesarbete mycket lättare, det förstår jag nu :)

Idag lyckades jag se ett helt minne som jag tidigare bara har sett glimtar av och då har jag inte förstått att dessa glimtar har varit från ett och samma minne, och inte heller har jag förstått hur det minnet påverkade mig eftersom jag inte såg helheten.

Nu när jag såg dessa glimtar bli ett helt minne fick jag också förståelse för hur det här minnet har påverkat mig och jag kunde frigöra energi från det här minnet, så nu känner jag mig lättad och fri :)

Tack för ditt goda råd! :)

Underbart, Glimtar! =)

Ja, meditation får en att se… Verkligen. Det kan vara en otrolig upplevelse. Speciellt om man inte är van.

Vad roligt förresten, att Glimtar, bara har sett glimtar av minnet tidigare

Gillar faktiskt ditt nick name.

Roligt att du uppmärksammade det 

Förträngda minnen kan även komma upp med hjälp av terapi.Har man väldigt svåra trauman bakom sig så kan det vara skönt att ha en person där som stöd. Lycka till.

#24 Det är ett väldigt bra råd, särskilt om man är nybörjare.

Som nybörjare kan man behöva stöd, någon att prata med, särskilt om man har haft ett traumatiskt liv.

Jag har arbetat länge med mina minnen och jag vet att jag klarar av det på egen hand vad som än dyker upp. Jag vet hur jag ska hantera det och jag vet vad jag behöver göra.

Tack! :)

Jag har insett att jag inte är någon nybörjare ang. "meditation".

Jag har tydligen "mediterat" tidigare. När jag gjorde det var syftet ett annat än minnesarbete och att meditera.

Jag insåg inte då att de "övningar" jag gjorde då var samma tillvägagångssätt som vid meditation. Därför upplevde jag helt andra saker som jag inte förknippar med meditation. Det förstår jag nu :)

Så kan det bli! Meditation är som någon tidigare skrev, bara ett ord. Man kan meditera hela tiden om man vill. Hela livet kan bli en meditation… :)

Skönt att få lite mer klarhet :)

NiklasEri, du verkar så erfaren av meditation. Hur lärde du dig att meditera? Har du gått kurser?

#29, Alwyn.

Jag har inte gått kurser i meditation. Började att läsa i några böcker, men efter ett tag gick det mer av sig själv.

Vad som krävs är ett intresse, och ett gott hjärta. Förmåga att kunna lyssna är viktigt.

Ett tips är att börja från grunden. Se det som en resa. En resa genom universum, mot ljuset… =)

Lycka till.

/Niklas

Ok, jag har mediterat ett tag och gör det ibland med toppenresultat. Men jag är van att göra trumresor och flyger lätt iväg på resor. Försökte meditera igårkväll och fick kämpa för att inte dra iväg på en shamanresa (vilket jag inte vill göra utan trumma). Ibland (oftast) när jag mediterar kommer intryck och filmsekvenser och specifika tankar som lär mig mycket.

Eftersom jag prakticerar shamanism en del är jag övertygad om att det jag får till mig kommer utifrån, inte innifrån. Men ibland blir jag förbryllad över skillnaden. Är där verkligen en skillnad och är skillnaden viktig? (är frågan jag ibland ställer till migsjälv)

Jag vet inte om det verkligen är meditation eller vad det är men som ni säger är ju meditation bara ett ord. Man kan göra mycket för att utvecklas som person, öka sin kunskap, få svar, öka förståelse, göra helandejobb etc. Hur var och en bär sig åt är ju upp till dem. Vad det kallas är mindre viktigt så länge det FUNGERAR.
Det känns som att jag bara skrapar på ytan dock. Alla dehär grejjorna kommer till mig och jag går inte så mkt in på djupet. Jag känner på mig att det finns massor av nivåer som jag aldrig varit i närheten av.

Vad anser ni om detta resonemang? Är det viktigt att veta hur saker och ting funkar, samt varifrån kunskapen kommer?

#31

Som jag skrev tidigare i denna tråd, så tror jag att det som spontant kommer till en, under meditationen, är ens nästa naturliga steg för utveckling. Så om du spontant flyger iväg på resor, så tror jag faktiskt att det är meningen.

Idag till exempel, fick jag uppleva ytterligare en bit av ett minne från ett tidigare liv, efter meditationen (då jag ligger på golvet, och tar det lugnt ett tag. Det är faktiskt ingen större skillnad från själva meditationen och att göra det, bara det att den tekniken har en annan mening.)
I alla fall, så tror jag att detta är mitt nästa naturliga steg för utveckling. Att utforska detta minne mera.
Det kan nog hända flera saker samtidigt som är en del av ens utveckling, men du/ni kanske förstår.

Vill man, så kan man lära sig att styra (vilket inte är samma sak som att kontrollera i detta fall) energierna. Då kan man nog föra uppmärksamheten till något annat, och till exempel undvika att flyga iväg, som du gjorde.
Men för detta, så måste man vara ganska erfaren inom meditation. Det vill inte säga, att du inte kan träna på det redan nu. För det tror jag att du kan…

Du får nog bestämma dig, om du vill låta utvecklingen komma spontant till dig, eller om du vill medvetet styra den.
Jag gör lite både och, men för det mesta, faktiskt nästan jämt, så låter jag utvecklingen komma till mig spontant. För då vet jag att det blir i rätt ordning, och jag kommer att komma till varje sak förr eller senare i vilket fall.

Enligt mig, kommer allt inifrån. Även det som kommer utifrån. Något motsägelsefullt, men om du vill kan jag förklara närmare hur jag menar.

Men det är ju upp till dig hur du ser på det.
Om skillnaden är viktig? Jag vet inte. Är den det?
Är det skillnad på det som kommer inifrån, och utifrån? Det kan man fråga sig själv… =)

Jo, meditation är bara ett ord. Det finns något bakom ordet. Men ordet är bara ett ord…
Vad jag menar med meditation, är en teknik för att lära sig att se saker för det dom är. Detta leder till insikt, och ökad medvetenhet.
Men det är min förklaring av tekniken bakom ordet..
Som du skriver är det inte så viktigt vad man gör, eller vad det man gör, kallas. Så länge det är rätt… =)
Nu menar jag inte att man ska göra vad som helst, så länge det känns rätt. Vissa saker ska man definitivt undvika. Vissa saker får man bara inte göra… Men ni förstår kanske hur jag menar…

Kan det vara så att du kommer att gå djupare, när det är dags? Du kanske ska skrapa på ytan ett tag, tills du hittar rätt yta att gå djupare ned i?
Om du vill, så kan du ju medvetet försöka se lite längre in i dessa saker, där du skrapar på ytan. Ta en lite djupare titt. Nyfiket sticka ned huvudet en bit, under ytan. Så djupt det känns okej.

Man måste inte se under ytan på det man gör. I den mening, att man inte måste veta tekniken bakom allt. En bil kan vara en bil… Man måste inte veta hur bilen fungerar, under motorhuven, för att köra den. Men om man vill, så kan man öppna motorhuven på bilen, kika lite på alla delar som rör sig, för att kanske få lite större insikt.
Men som sagt. Man kan få ut lika mycket körglädje av bilen (=livet) utan att veta tekniken bakom allt man gör. Man kan se ytan, till och med ytan på det djupa, och vara totalt nöjd med det.
Vissa vill veta exakt hur allt fungerar. De blir aldrig nöjda.. =) De upplever inte körglädjen, för de ser alla delar röra sig. Vissa gör både och. Ser tekniken bakom, lite lagom, och njuter av åkturen samtidigt. Vissa nöjer sig med att bara köra, och njuta av färden.

Att se källan till kunskapen är bra. Men ren kunskap är sann kunskap. Den kunskap som är sann, vet man var den kommer från, och det finns inget tvivel att den är äkta.
Om man letar information på internet, granskar man ofta källan. Men kunskap och information är inte samma sak… =) Kunskap är sanning. Är den inte sann, då är det faktiskt inte kunskap. Att få kunskap, är att veta. Att veta är också att veta varifrån kunskapen till vetskapen kommer.
Så det hänger ihop. Jag tror inte att man kan veta, utan att veta varifrån det man vet, kommer. För då är det inte kunskap…
Kunskap kommer inifrån, enligt mig. Information, är inlärt. Det är rent intellektuellt…
Kunskap är hela varelsen.

/Niklas

Fint  :) detdär låter vettigt jag ska ta och fundera på det litegrann!