Tänker att grunden, själva källan, essensen av alla religioner och livsåskådningar i stort är "sann" och riktig.
Så oavsett vad vi tror på eller vilken livsfilosofi vi har är de i grunden "Ett" och detsamma.
Det är "vi" människor som i vår okunnighet, vår begränsade helhetssyn, föreställer oss och bildar en egen uppfattning om läran och budskapet och vad vi tror det betyder. Andras uppfattning, samhällets och kulturens uppfattning, har också mycket större inflytande och påverkan på hur vi bildar vår "egna" uppfattning, än vi i regel är medvetna om. En intressant fråga vi kan ställa oss är: Hur kritisk är jag till min egen föreställning, min tro och livsåskådning?
Hur kan jag i mitt inre, min förnimmelse, känsla och tänkande uppfatta sanningen bakom? Grunden och essensen av det jag "tror på"?

Som jag ser det så är det i stillheten vi har inom oss som vi finner Helheten och grunden för vår tro. Det sägs av många, att vi har svaren och allt vi behöver inom oss.
Min uppfattning är att "vårt sökande" alltid, för eller senare kommer att utgå från och vara ett andligt, spirituellt, själsligt sökande, eller rättare sagt finnande.

Vi är alla "skolade" och har sen barnsben blivit itutade och tvingats på föreställningar. Så vana vid att söka bekräftelse och bevis för allt vi tänker och söker kunskap och förståelse för.
Allt detta söker vi ofta utanför oss själva, i böcker, i diskussioner och nu på Internet. Vi vill veta och förstå hur allt är och fungerar. Såklart är det också viktigt att ha en intellektuell förståelse och uppfattning!
Vad vi ofta glömmer, eller inte ser är att enbart intellektuell förståelse begränsar oss till att uppfatta endast en del, typ "halva sanningen". Den halvan måste kombineras med den andra halvan som är medvetenheten om Medvetandet, för att det som finns inom oss, och runt oss skall bli en Helhet och ge full förståelse. Bli till ett vetande om "sanningen" bakom budskapet för din tro och uppfattning, både materiellt och andligt. Om livet.