jag tror jag fattar precis, och visst är det en tröst i livet… isynnerhet när livet drar iväg dit man kanske själv (personligheten) inte hade valt….

jag själv känner att livet tar vägen där jag inte är… hur lustigt nu än det låter….

Det känns viktigt att komma tillbaks till den meningen gång på gång. Vi är ju inte bara den personen som gör erfarenhet som människa utan också en själ och ande som fortfar att vara och som utgör det inre livet.

Det känns som att jag igen känner en trygghet i att det är erfarenheter som vi gör och att jag just nu inte måste ha så mycket kontroll över vilka erfarenheter som livet ger mig, utan mer växa ur det som livet ger mig.

Men jag vet att jag lätt kan glömma bort det så det är bra att bli påmind då och då om att vi är så mycket mer…

Jag känner också att det synsättet hjälper mig. Livet blev så mycket lättare när jag insåg detta.

Hej!

Javisst är det en ljusning att förnimma detta, i synnerhet för dem som idag har det svårt, som lider och har stora utmaningar.

Allt är temporärt, övergående.

Och vi har alltid andliga vänner med på vår färd genom livet…

Bönen är en stark kraft att räkna med, är min erfarenhet.

---

Allt gott till Dig

i den sköna sommarens tid…..

gm

--

LivsCoach och kursledare inom LawofAttraction/The Secret, m.m.

www.gmaaction.kulturservern.se

Visst är den trösterik,,,

Tack för den szirius

Jag är glad att fler upplever att denna mening går rakt in.Att påminna sig, gång på gång som Gaiaitri skriver.

Att tänka att det här är bara en av alla hållplatser på en lång, lång resa gör att allvaret kan släppa lite.Särskilt om man kanske har en tendens att vara lite sträng mot sig själv, och i stället våga vila i att man är den man är.Detta liv är såhär, och jag gör det bästa jag kan av det.

Inte minst behövligt för att acceptera fysiska och psykiska åkommor… som jag personligen kan snurra in mig i och göra motstånd emot i stället för att släppa.

Jag känner också en tröst i att det faktiskt är starka energier som rör sig nu, och det är fler som känner " övning" i att finna sin egen balans i allt det, jag är inte ensam.Så kram på er alla kamrater som går igenom stormar och stiltje i själen.Även det ska passera.Tids nog.

ja, dessa cykler av inaktivitet och aktivitet, kaos vs harmoni ja vår själ sänder oss genom mkt…..

hmm,jaa och att det kan vara månader av kaos och minuter av harmoni.Åt andra hållet, dvs långa perioder av harmoni, det kanske jag har haft nåt tidigare liv , eller kommer att få.Kanske redan i morgon - jag håller hoppet uppe.