Jag kallar mig inte medial, men visst vet jag bara saker osv. och det är fullständigt möjligt att beta av new age utan att bli medial, det är ju inte det som är utveckling egentligen även om det kan höra till. Men som det klassikt heter "man kan vara medial utan att vara andlig och man kan vara andlig utan att vara medial".

Inom andlig utveckling ligger inte fokus på att bli medial eller få upplevelser, utan snarare tvärtom. Fokus ligger på att öppna sig för själens värld och det högre mentala och buddhiska planet och verka därifrån på jorden. Att vara själ och samtidigt vara på jorden.

Det hindrar ju självklart inte att man via sin medialitet kan skapa en utveckling och hjälpa andra, självklart har fler sådana uppgifter. Men det är inte fokuset, det är inte det som är viktigast av allt.

Det viktiga här är att hitta sätt att öppna hjärtat eftersom det är dörren till de högre världarna, dvs de ovanför eller djupare in än astralvärlden och astralvärlden är ju illusionsplanet, varför fokusera på det?

det var vad jag tänkte på nu i alla fall. kan säkert fylla i mer efterhand

Hjärtat är också vägen till varandra, till det mänsklig planet, som vi nog ofta har en benägenhet att underskatta.

Jag har många mediala funktioner, men som Marianne säger , fokus ligger i att nå högre upp och att som inom esoteriken hitta ord på den känslan som man upplever, vilket man kan göra på AU.

Tack

#2

Jag ser inte hur medialitet på något sätt skulle vara inkompatibelt med kärlek och medkänsla. Det är väl snarare tvärtom som jag ser det. Att ju mer av det kollektiva medvetandet vi tillägnar oss, desto lättare att sätta sig in och förstå andra människor…Eller hur skall jag tolka ditt inlägg?

Jag menade  bara det jag skrev, kanske lite för snabbt, utan tankar på medialitet eller inte. Jag har egentligen inte tagit upp din fråga i #0, så jag förstår att det kan bli missuppfattat. Jag ville understryka det Mariann säger om hjärtat. Min egen uppfattning är att medialitet är en mänsklig utrustning, liksom syn, hörsel, lukt o smak o känsel. En förmåga som vi ibland glömmer att vi har och som är en stor hjälp när vi skall orientera oss i tillvaron, och jag menar definitivt inte att det skulle vara "inkompatibelt med kärlek och medkänsla." Tvärtom.

Ang medialitet så tror jag att alla människor är mediala mer eller mindre.

Nu har jag den senaste tiden läst om esoterik, teosofi och andlig utveckling och det har till stor del kännts som att "komma hem".

Jag har ärligt talat många gånger känt att mycket inom New age osv handlar om att söka snabba resultat. Att bli medial genom kurser, att meditera, göra andningsövningar osv för att bli mer medial, helst fortast möjligt. (Snälla halshugg mig inte nu ).

Då har jag ofta funderat på vad denna snabbt tillförskansade medialitet ska leda till? och vet man verkligen vad/vem man får kontakt med?

Jag har ett flertal gånger haft UKU upplevelser men detta är någonting jag undviker om jag kan. Jag upplever det varken som nyttigt eller lärorikt, men jag vet att många gör allt för att få dessa upplevelser.

Jag frågar mig igen, vad ska det leda tll?

När jag läst texter av bl.a Blavtsky så talas det ofta om olika typer av medium, bl.a astralt och medialt medium och att vara den "lägre" typen kan ibland leda till "skador" som kanta lång tid att läka.

Jag tror snarare på att man ska utvecklas i sin egen takt och tänka på hur man behandlar medmännsikor osv (ibland lättare sgt än gjort ) den andliga utvecklingen kommer tids nog.

Ett tillägg:

Ang att medialitet skulle vara inkompatibel med kärlek och medkänsla så behöver det inte alls vara så.

Men som jag ser det så är det många som fokuserar på fenomen och upplevelser och det verkar ibland nästan bli en tävling vem som kommit längst och då är det lätt att man tenderar att bli självisk och tappar fokus på kärlek och medkänsla osv (tror jag då).

Jag tror att medialitet är ett steg på vägen, men inte målet i sig varpå jag personligen inte vill fördjupa mig för mycket i detta.

Håller med om mycket, MalinL.

Mycket bra sagt MalinL i båda dina inlägg. Precis vad jag tänker också

Du blev alltså inte halshuggen, så det var bra att du övervann det som tydligen var en viss rädsla.

ps Den som håller med mig är smart - hm?

Håller också med MalinL,

det kan bli för mycket av andlig upplevelse ibland vad gäller "att göra", som healing osv…

Teosofi och esoterik är ju mer teoretiska ämnen, och har man som jag då upplevt väldigt många former av andlig utveckling, är detta ett bra sätt att landa i sig själv, så att säga, man får en annan slags förståelse av innehållet att ta till sig.

Det händer saker inom en när man läser,om man gör det med hjärtat finner man oftast ett svar, för det är ju det själen vill i slutändan.

Att man hamnar i esoteriken och får en Aha-upplevelse tolkar jag som att det då är meningen att du har uppnått det du sökte..

Jag pratar allmännt nu. Det är min uppfattning av vad man kan utröna från de flesta här inne..

#12;apropå esoterik mm.Hemliga Läran är faktiskt, bitvis, en mycket rolig bok. Den goda madamen hade nämligen en fantastisk förmåga att uttrycka sig skarpt vad beträffar dogamtiskt prästerskap och annat religiöst trams.

"Det händer saker inom en när man läser,om man gör det med hjärtat finner man oftast ett svar, för det är ju det själen vill i slutändan."

Så har jag upplevt det. Konstigt nog kan en så svårfångad text som HL ge hjälp att landa i den rent praktiska tillvaron med alla dess utmaningar och krav. Nu var det ett tag sedan jag läste i den, men vid en viss period brukade jag slå upp någon sida på måfå, läsa några rader och känna att jag kommit hem. Hjärtat fick frid, och livet återfick sitt sanna värde.

#10 Det var ju tur det.

# 13 Jo, jag har läst endel ur HL också,

mycke roligt står det i den, och som sagt, jag hittar hem i texterna, finner min plats i tillvaron…

En väldigt skön känsla, för upplevelsen blir harmonisk, inte som ofta kaotisk vid behandlingar etc.

# 14 Vad skönt att du känner att du kan vara öppen med vad du tycker i tråden, det är inte så ovanligt att  vi reagerar av våra texter, andlighet gör människan skör i det att bli bedömd, så uttryck det du vill ha sagt är min mening..