.. och…

det känns som att vi kommer att träffas igen. Tyvärr… och därför kan jag nog aldrig gå vidare..

eller va fasiken vet jag.

Känns som att han är återkommande…

Jag tror att han tänker på mig med. Men jag tänker absolut inte söka upp honom. Nej.

Jag kanske har svarat på min egen fråga…

Borde kanske uppsöka en läkare :) suck…

Min första tanke var just att sök upp honom och se om det faktiskt fortfarande finns detta mellan er.

Men varför inte söka upp då?

Ps, skulle väl vara relationer.ifokus i såfall eller kanske beroende.ifokus  ( hoppas du inte tog illa upp)

Vet inte om du finner svar i det jag skriver.

Jag var tillsammans med en kille när jag var 16-18 år så där. En stor kärlek i mitt liv. Det gjorde ont när han träffade en annan.
Tiden läker inte alla sår men man kan gå vidare.
Han skaffade familj på sitt håll och jag lika dant.
Sen träffades vi igen 2005 och då märkte jag att alla känslor fanns kvar. Ändå hade jag varit gift 23 år. Sen skilde jag mej 2007 av andra orsaker än den här mannen.
Han har gått på sitt håll och haft en längtan till mej och en saknad precis som jag längtat efter honom.
Det här är inget vi kan eller vill förklara.
Nu har vi nån sorts särborelation.

Ser att Mariann hänvisar till Beroende.ifokus * fniss*

Kan bara hålla med, den här mannen är som en drog för mej, på ett bra sätt. Han lyfter hela mej och jag känner mej levande med honom.

jag är kär i en kille som jag aldrig kan få tror jag.det är ett år sen snart jag träffade honom.vi trräffade varandra på nätet.jag trodde verkligen på oss men ack nej.ja det gick för fort.vi har fortfarande kontakt.jag vet att han  tänker på mej o han vet om mina känslor.det är precis som om vi  är katter kring het gröt.jag har försökt att dejta andra killar men jämför hela tiden.jaja det löpser sej.det kanske inte var våran tid.han får väl bo i mitt hjärta resten av mitt liv.det bästa av allt är att han är oxå nykter alkoholist.jag hade inga problem att träffa killar när jag söp.jag blev dissad av en kille en gång bara för att jag inte dricker.borde inte det vara ett pluspoäng.ha en bra dag.kram sanna

Mariann: haha ja men det har du nog rätt i.. faktiskt sneglade jag på beroende i fokus, men sen tänkte jag att det är säkert många där som har allvarliga beroendeproblem med kanske alkohol osv.. så jag ville bespara dom mitt ufo-ämne :)

Relation i fokus.. varför i hela friden såg jag inte den tråden för . Ok , nu vet jag vart jag ska vända mig. Tack för tipset.. Nu vet jag till nästa gång!

Tror nog inte att jag vill söka upp honom.. skulle känna mig.. hmm desperat. Ödet får avgöra.

Mammzin: Jo jag finner oerhört mycket tröst i det du skrev, det var mycket betydelsefullt att läsa, så jag tackar dig för det! Är du lycklig idag? =)

Sanna: Ja det är nog bara sånt som ödet avgör, ha en bra dag du med, kram.

#5 jag menade det som skoj…. hoppas verkligen du tog det så.

Men även hos oss kan man bolla relationsproblem så det är lugnt. men kasnke ändå relationer iFokus kan hjälpa till eller att det finns saker att läsa där som kan ge råd.

men de har ju kanske inte synen om karma och dharma som finnes här inne

Visst kan det verka desperat att söka upp, men det kan ändå vara vägen, tänk om han går med liknande tankar och inte heller vill verka desperat?

Mariann: Haha ja klart jag tog det bra ;)) Men tror jag ändå hade passat in i den tråden haha.. :) Nä hade nog blivit utkickad lika fort hehe.

Ja… nej .. jag vet inte.

Får se, jag kanske gör nåt åt saken eller så förblir jag en ensamvarg livet ut.

kram

Aries!

Självklart är jag lycklig. Har ju väntat på den här kärleken i så många år känns det som.
Just nu är vi särbo för att det passar bäst med våra barn och jobb.
Nångång vill vi bo tillsammams också.

Mammzin, vad glad jag blir för din skull.

Vissa känslor försvinner aldrig.

Jag ser några likheter mellan oss, jag var också runt 15-16 och pågik till jag var 18 ungefär. Vi bestämde oss för att göra slut sista gången pga av att båda hade massa problem på varsitt håll. Så vi slutade höra av oss, Sen dess har jag flyttat runt mycket och träffat alla möjliga människor. Dejtat osv.. Men inget har känsts lika starkt som det Han och jag hade. Och nu har jag gjort den här jäkla långa resan … för att komma tillbaka till ruta 1.. håller på att flytta hem till min hemstad igen. (hmm..lönt?)

Så då hade ni inte setts eller haft någon kontakt alls under 23 år?

Och jag som tyckte att 10 år var länge!

Får jag fråga varför det tog slut mellan er ? Du behöver inte svara om du tycker det är för personligt. Jag förstår.

#8 såna historier är så magiska tycker jag…jag tänker genast karma.Och inget blir ju "fel", för utan dessa år åtskilda skulle ni inte få just de barn ni har..Så brukar jag tänka…

#5 du skriver att du inte vill söka upp honom, att ödet får bestämma.Men kanske är det DITT öde som får dig att hålla kvar honom i tankarna och som vill få dig att agera också?

Ibland kan allt även lossna "åt ett annat håll" när man ses igen.Man är expert på att minnas allt bra, men när man ses kan man känna att all gnista är borta.Att man närt en fantasidröm.Så har jag känt med gamla ex som jag mött.I tankarna har något kunna leva kvar, men i verkligheten har jag känt att oj, vad det här är över totalt.Och först DÅ har jag kunnat gå vidare helhjärtat.

ELLER så möts ni och känner att allt finns kvar.

Men jag litar på att du själv vet hur du ska gå tillväga.Tråkigt bara att gå omkring med olyckligt hjärta…

Önskar dig all lycka till!

Sök upp honom. Du kanske bara lever en gång!

Må så gott! /Ambrosia

Det bästa sättet att förvandla drömprinsar eller troll till vad de faktiskt är - är att ta ut dem i ljuset.

Varför inte kontakta och få reda på om det finns något mellan er istället för att bara låta tiden gå?(som så många andra redan skrivit…)

Jag hade en gång en väninna som levde kvar i ett förhållande fem år efter att hennes kärlek dött bara för att hon inte klarade göra slut. Hon började sova på soffan, var sur och grinig osv osv så till slut gjorde han slut vilket var syftet med hennes agerande. Men hon slapp säga orden. Hon ville inte såra honom…och vad trodde hon att fem års knasbeteende gjorde…?

I mitt huvud är det schysstare att ta ansvar för sin längtan/önskan/vilja oavsett om det gäller att vilja göra slut eller vilja att bli ihop. Ge dig själv möjligheten att finna ut vad där är :-)