"För mig handlar det inte om att göra si eller så för att bli av med stress, utan att undersöka vad den kommer sig av. Hur blir man så störd?

Pema Dorjee tror att vi gör för mycket på samma gång, och att våra mentala förmågor inte klarar det. Ändå håller vi på så: Sysslar med det ena medan vi börjar med det andra. Det stjäl energi, säger han, till skillnad från när man fokuserar på det man gör precis just nu."

//…

"-?Det är så klart en bra sak att vara avspänd och att stilla sinnet, men det finns mer att göra. Sitt inte bara på en meditationskudde i timmar, utan gör något för medmänniskorna också.

För Pema Dorjee finns en ytterligare mening med att träna våra sinnen och tankar till att bli klarare, klokare och visare: Vi ska också bli mer medkännande och öka vår kärlek och omsorg. Och så ska vi bli mer toleranta, mer generösa."

Ett rastlöst sinne är ett stört sinne… Är det kanske så att det rastlösa sinnet hindrar oss från att utveckla hjärtats kvaliteter?

Det tror jag nog, och meditation hjälper oss att fokusera och att vara i hjärtats kvaliteter.

Problemet är väl också att många är inte lagda för meditation, så det är ju inte enkelt att bara införa det.

Men visst hade det varit trevligt om meditation var schemalagd i skolan.

# 2 det kommer mer och mer i skolorna ! Inte med namnet meditation, men olika avslappningsövningar till lugn musik, att känna in kroppsdelar, att ge varandra massage osv.( läste om en undersökning som visade att mobbing minskade när eleverna fick massera varandra en stund varje dag) I like it

Hur tänker du när du säger att många inte är lagda för meditation? Kan inte det vara just de som inte kan vara stilla i sinnet just de som behöver det mest För mig har det tagit TID att kunna slappna av…då det i början nästan gav mig panik.Ungefär som en spikmatta - reflexen säger "aj, usch -ta bort det!" men efter att ha övat ett tag så infinner sig en djup avslappning i stället.

Apropå stress: jag kan ibland börja stressa med kvällsbestyren för att hinna meditera, hahaha, hur stört är inte DET?.Tjoff så flyger man iväg i tiden, till nåt "sedan" i stället för att vara i nuet.Och blir stressad.

#1 ja,det här föll ju mig i smaken… Har mediterat dagligen i många år nu och kan nog med säkerhet säja att för mig har det inneburit en transformation på många sätt…Vi är ju alla barn i början, ju mer man utövar det desto större positiv effekt får det. Bättre men mindre sömn behöver man, mindre stress, mer fokusering/närvaro, bättre matvanor därför att man känner in vad och hur man äter. Hinner med mer därför att man väljer mer omsorgsfullt vad som är "viktigt". Ja, listan kan göras lång. Och visst kan det vara så att de som behöver det mest har svårast att börja men det hänger ihop med att personligheten sätter käppar i hjulet och protesterar. Vi som utövar påverkar genom vårt sätt att vara och kan på så sätt få med andra MEN inte förrän personen i fråga är redo för det, varken förr eller senare…

#3 Tänkte precis just som att en del inte vill eller inte ens har viljan att prova…

Det handlar ju lite om var man är på vägen också.

Att lära sig att meditera - är det att lära sig leva utan att i onödan göra sig tankeformer i auran ? Mår man bättre av att hålla auran ren och strålande ?

#6 jämför med en dator som efter ett tag blir "segare" för att det är för mycket lagrat på den. När man då "städar upp" i den så går den bättre. Samma sak med meditation, man tömmer "datorn" på allt ovidkommande och startar om i full vigör…