Skulle kunna tänka mig att han får sin lipizzaner när han går över på astralplanen.

#1 Kan man tolka detta som: 

En individ som gillar våld och häckar på biografer med våldsamma filmer, en som ägnar sig åt kampsport och militära "lekar" etc. etc. och kanske till och med är kriminell. Hamnar denne ofelbart i bryderier då?

Detta skulle också å förläggningen kunna innebära att det inte är tillräcklig att leva ett gott liv och vara hänsynsfull mot andra här på jorden. Har man mindre ljusa böjelser och tankar som man inte lever ut, så slår de lika väl tillbaks trots att man kanske inte gjort någon nämnvärt förnär i det fysiska, eller… ?

Det kan kanske vara så att om man har en böjelse som inte levs ut här kanske man gör det där, eller så kanske man inte gör det där heller eftersom man avstod här.

Tänker som så att om man tyglade böjelsen så skulle jag tro att man lärt sig läxan, ev får man en test nästa liv för att bekräfta detta.

Jag tror att jag förstår.

Jag förstår inte vad ni menar med böjelser . Tror mer att som man lever här får man fortsätta att leva där . Kom ihåg att astralvärlden är inget himmelrike i den bemärkelsen att man lever som en gud nene man lever som den levda människan som skall lära sig att fungera i total gemenskap, precis som den man ville vara i köttet , åtmindstone tror jag att astral andlighet fungerar så.

När detta sedan är klart och man uppgår till den mentala världen lämnande sin känslokropp , blir tillvaron mer himmelsk . Eftersom man fortfarande har sin livskropp som fungerande utseende blir detta en väldigt spännande tid då människan fungerar på sin inkarnatoriska högsta nnivå - kanske då med någon böjelse !

Hu…. Jag som så ofta önskar mig en öde ö. Bara tystnad få vara ifred och bara vara… I mina önsketankar är jag en eremit som slipper allt och alla…

Men… Jag är ju en social varelse som inte alls skulle trivas med detta… Jag önskar ju bara så för att det ofta blir för mycket med ett otroligt socialt krävande jobb, barn, vänner…

Är paradoxal till max… Får väl sluta tänka eremittankar…

#6 Nä sluta inte att önska, men "ta inte för dig större stycken än att de går att svälja".

#5 Böjelser. Tänk dig en sadist, vad kan tänkas hända med denne. Dels om den levt ut sina "behov"  och del om den "hållit tand för tunga" och uppfört sig.

Man får vad man förtjänar där, sedan kan man skap sig sin tillvaro. Hella 5:e Underplanet/Sommarlandet är uppbyggt av den sk. fria viljan..Klärvojant som vandrat omkring i detta plan har vittniat om ädelstenar som växer på träd, Slott som svävar i luften etc etc…Det är ju vad som nämns ovan människors banal fantasier som levs ut på detta känsloplan…Innna vi är redo för färden in i Mentalplanet och sedemera individualiteten (avhängandet av personligheten)..

#8 OK, men…

Upplever jag bara mitt eget? Eller får jag även se de andras tankar manifestera sig?

Här måste jag få återigen peka på artiklar Högre och Lägre psykism och Astralkroppen de är väldigt tydliga med även denna sak….

Vi får hoppas att döden och kapitlet om astralvärlden kommer inom en snar framtid, den verkar behövas …

# 10

OK, jag ska hålla mina skenande hästar och ge mig till tåls och läsa.

En (okunnig) fråga till innan jag läser: De som jag möter i de astrala världarna är de verkligen mina avlidna anhöriga eller är det av mig konstruerade projektioner?

Mitt svar blir nog  att det kan vara både och.

man blir ju mött sägs det av anhöriga, men ajg har svårt att se om tex min mormor som stod mig nära, redan är i inkarnation tex hur ska det då gå till? Eller i alla fall är så högt upp så att personlighetens kroppar är avlagda.

Ev skapar jag då en "mormor", jag vet inte.

Detta handlar mycket om om man själv är en avancerad människa dvs tex mentalt polariserad, den sorten lär inte stanna nått vidare alls på astralplanen. Utan de går snabbt vidare in på de högre mentala planen  och är skapande därifrån.