Måste få berätta om en dröm som jag hade här förleden. dröm o dröm, det var mellan sömn o vakenhet… ni vet…

Med tanke på vägval och tron hos somliga människor att alla ska ankomma "källan" från samma håll och samma väg….

Jag blev visad en bild, ett torg med fontän i mitten (i ROM, alla vägar bär till Rom).

Man kan ankomma Rom från många håll, öst, väst, norr, söder. De som kommer från väst åker lååånga stycken på havet. De som kommer från norr, kommer över alperna i många gånger sträng kyla. De som kommer från söder kommer ifrån torka och både till lands och sjöss. De som kommer från öst har kanske också kommit till lands och till sjöss.

När alla dessa männskor som vandrar vägen, sin egen väg, kommer de till Rom, de staden med alla hus, de går på smala, breda gator, de går mot mitten, detta torg med fontänen.

När de kommer ut på stora torget, ser de alla fontänen, den ser likadan ut från alla håll, den är rund. Men bakgrunden är lite olika. Men alla ser hus med fönster i  i olika färger och olika storlekar. Det har alla sett den senaste timmen iaf. Torgets markläggning är samma för alla som beträder torget och alla når fram till fontänen och kan dricka av det livgivande vattnet.

Min slutsats av denna dröm.. är att allas vägar är olika, vi går i kringelikrokar och har ingen aning om hur andras vägar ser ut… och har heller ingen åsikt om hur de ska se ut. Vilka hus de besöker på vägen och hur länge de stannar i dom. Vilken mat de äter, om det är i perioder ensidig kost, eller om det är ett rikemansbord men att otal av rätter.

Mycket ska smakas på och många olika sorters hus ska besökas, olika länge. Men eftersom alla vägar bär till Rom=Gud och Gud ser likadan ut för alla och sista biten är tydligen också lika iaf väldigt lika varandra så drar jag slutsatsen här att mot slutet av vägen är vägen  "EN VÄG", torget är ju en enda stor helhet!