Jag tror inte på reinkarnation, men jag kan ju gissa vad ett sådant fenomen skulle kunna ha som syfte :-). Här är tre förslag:

1. Att ge oss återkommande chanser att leva ett så gott liv att det gör att vi kvalificerar oss att ingå i världssjälen (Brahman) eller att uppgå i Nirvana.

2. Att livet självt aldrig upphör, och att själar inte kan slockna utan bara återföds i det oändliga - för att meningen med livet är livet självt.

3. Det finns inget syfte, det är bara så verkligheten förhåller sig.

/Stevo

Välkommen hit Stevo!!

mål? näe, inte för mig, delmål å kontinuerligt vidare.. utan slut… eller början… bara nu =)

Ok…

jag ser utvecklingen som en utveckling av medvetande!

Att kunna förstå och se och omsluta större o större helheter.

Vårt närmsta mål är att greppa och mästra det fysiska -astrala-mentala planet.

Iaf för de av oss som har sin "hemvist" i detta solsystem och har som delmål att nå in i Det stora vita broder-systerskapet. Det är ju rätt många av oss som "bara" är utlånade hit från andra planeter och solsystem.

Jag är inte så insatt i de "högre" syftena men tror att vi inkarnerar för att dels få kunskaper om olika saker så att vi kan bygga empati och andra positiva egenskaper. Sedan tror jag oxå att vi inkarnerar för att rena oss s.a.s. Jag tror att man bär med sig olika negativa spår från tidigare liv och livssituationer, vilka även sätter sig som cell- och känslominnen, och en av våra uppgifter är att ta itu med dessa och rensa ut dem ur våra olika kroppar. Vi ska alltså rena oss och liksom höja vår medvetandegrad och vår helhetssyn genom våra inkarnationer.

#5 Jag är väldigt oinsatt i dessa tankar men hur menar du att man kan bära med sig spår i sitt cellminne? Menar du att man på nåt sätts återföds med en del av sin fysiska materia? att även en cell eller flera kan följa med eller hur menar du?

#6 jag tar mig friheten att spinna på din fråga… hoppas att hoppfull svarar också…

När jag översatte "permanent atom" som hittas under kategorin "ord förklaringar" i forumet,

så skrivs det där att i den, dvs den permanenta atomen, där finns det lagrat den vibration som vi slutar inkarnationen med och den startar vi då nästa med… vibrationen = måste ju då vara lika med  de erfarenheter och den renhetsgrad och öppenhetsgrad mm vi uppnått det specifika livet, det är där vi startar nästa… så ju renare o öppnare  och ju fler positiva kvaliteter vi lyckats förvärva och praktiserar nästan per automatik det är de vi tar med

+ att de svagheter och negativa kvaliteter som uttrycks per automatik måste ju då givetvis också följa med…

karman, de handlingar som ska utjämnas tror jag mer vi fördelar ut över liven… annars tror jag vi skulle gå på knä….

men detta är intressanta saker… för om det stämmer, vilket jag tror så lönar det sig att jobba på sin  renhet o öppenhet dvs kärleksförmågan….

Ja så menade jag med! Jag tror även att vi lagrar minnen i våra celler under varje inkarnation som vi behöver jobba på att frigöra. Jag tror exempelvis att sjukdomar som ärvs i familjer, utan att vara fysiologiskt ärftliga (som högt blodtryck o likn.) handlar om cellminnen som förs vidare genom känslomässiga arv. Vi lever och agerar så pass likt våra föräldrar så att vi även drar på oss liknande cellminnen, vilkea i sin tur utvecklas till sjukdomar mm.

Jag tror därför att det är superviktigt att jobba med att inte överta sina föräldrars negativa känslomässiga mönster utan kämpa fram egna, positiva. Jag tror även att det är väldigt viktigt att rena sig från gamla negativa cellminnen, exempelvis genom resanterapi eller liknande former av rening och rensning.

Det är inte så intressant att veta exakt hur cellminnes sitter, om man inte forskar på medicinsk utrustning som kan behandla cellminnet direkt förstås. 

Jag upplever dock att det är ett bra begrepp att ha med sig och förhålla sig till när det gäller riktigt starka upplevelser… "det kändes i varje cell i min kropp".

#8 familje karma kallar jag det… och det kan man rena sig från, men inte lätt!

#9

Jaa,

det är däremot väldigt häftigt när man känner  under ljustjänster hur varenda liten cell i min kropp är med i ljusförmedlingen som sker under tjänsten!! Sådant gläder mig ofantligt!

Man kanske är olika i vad man tycker är viktigt. Jag tycker att det är en bra känsla att veta var i kroppen minnet har satt sig med.

Ja, familjemönster är nog nästan de mest uttalade mönster vi människor bär. De är oxå väldigt knepiga att bryta eftersom familjen ofta bjuder rejält med motstånd när man kliver utanför det invanda och familjära. Men jag tror att de är viktiga mönster att ta sig ur (när de är destruktiva)!