Livet är och jag är den som bevittnar det. Så ser jag på det.

Mer om mig och min bakgrund finns i min presentation. (Klicka på min nick.)

Väl mött!

Vi frågar av en vilja att förstå, inte för att ställa dig mot väggen i ditt unika synsätt.

Igen, välkommen hit och dela med dig dina livsförståelser.

Att försöka förstå är väl själva syftet med att delta på ett forum? Att genom att sätta sig in i andras förståelse öka och vidga den egna. Att dela somliga tankar om andlighet och på andra andliga områden ha helt skilda tankar. Men att skapa förståelse är hela min fundamenstgrund, för utan förståelse blir man ju helt ensam och det kan aldrig blir fred och frid utan förståelse.

Har inte du förståelse med andra som har samma syn som du? Hur har du i så fall fått den? Utan att försöka förstå eller ifrågasätta? I så fall köper man väl något bara rakt av. (jag ifrågasätter inte, bara frågar)

Kanske har jag helt missförstått vad du försökte säga, i så fall ber jag om ursäkt, men så här uppfattar jag det. 

Dina frågor:

Vad är andlighet, vad är livet för er? är det en skola? är det sökande efter något som skall ersätta, är det svar på ett lidande? Eller är det en upplevelse? Andlighet för mig är livet som helhet, allt är andlighet, men detta är andlig utveckling och för mig kräver all utveckling ny kunskap och nya tanksätt.

Livet är på sätt och vis en skola, inte vill jag gå genom livet utan att lära mig något. Jag tror att jag är här för att lära, utveckla mig och förstå mera än jag gjorde när jag kom.

Sedan skriver du frågor som jag inte riktigt förstår, menar du om livet är ett sökande efter något som ska ersätta något annat? I så fall kanske det är så i viss mån, eller åtminstone förändra det jag var när jag kom. Är det ett svar på ett lidande får du gärna utveckla… Livet är nog en upplevelse, allt är ju en upplevelse, det är en del av vad livet är.

Riskfritt i mina ögon..

Uppskattar din inlägg,ska läsa igenom din fråga lite bättre sen o försöka känna efter vad jag vill svara..utifrån mej själv och min uppfattning,

Kram//W

#0,ok förstår din fråga och jag tycker den är välställd.

Axplock,

För mej handlar andlighet om att känna närvaro,lita till min intuition..lära mej prata med guiden…och med anhöriga på andra sidan,…känna närvaro,känna att jag "lever" mera fullt,…se det gudomliga så långt det går…meditera,heala..äter gärna ekologiskt,tänker naturnära…trivs i skogen o att vara ensam..et.c

För mej är det som en resa..en resa utan mål eller änd-hållplats

Här i forumet tar jag del i inlägg o artiklar för att hitta pusselbitar som passar mej o där jag befinner mej…just nu.

Jag är lika mkt. på häxor i fokus för där känner jag oxå att jag hör hemma..dom är underbara där "häxorna"..har ett väldigt härligt sätt att leva…såå,jag är nog lite av en sökare,som plockar det enligt mej det bästa av allt.

Finns inte i något "fack" utan gillar bäst att bara vara,vaara som jag är.

Så,nu vet du lite om mej :-)

//W

Min syn att se på saker är att det är allt det du frågar om , livet  är en skola, vi är här för att uppleva, att förstå varför vi måste lida, det finns en mening med allt som sker. Det kan vara svårt att ta del av vissa diskussioner när man söker för att man är osäker på vad man tror på. Om vi inte delger varandra får vi heller aldrig veta.

För mig är livet också en skola, en plats för utveckling.

Jag ser livet som att man går från klass till klass. Man kan liksom inte hoppa över t.ex. mellanstadiet, man måste ha alla klasser och steg med sig.

Detta tar många liv, alla har inte samma mål i just denna runda av inkarnationer.

Andligt är allt, för allt har en inneboende ande. För mig är det själen som utvecklar sig genom personligheten.

Hhmmm var det svar tro?

#6 Ett vackert svar tycker jag,trevlig kväll 

#0 p.s oj,jag glömde säga att givetvis är människorna här på andliga oxå underbara…den där "kunskaps-konflikten" var nog inte illa ment..vill jag då tro…Sen vår värd,Mariann är en "fena" på att förse oss med bra artiklar o leta fram en massa läsvärda saker åt oss..fattar inte hur hon hinner kvinnan,men hon gör det bra!

//W

#0: För mig är livet inte någon skola, det finns inget syfte och ingen plan, och det är upp till var och en att ta sig igenom det utan att behöva vara alltför missnöjd när det är dags att gå.

http://roshi1.blogspot.com/ src="../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-cool.gif" alt="Cool" />

Tack!

# 11

Hur ser du livet?

Vore kul och  förstå mer omkring det….

det är ju det som är så härligt att kunna möta många olika vägar genom alla människor som delger sina förståelser…

#11 Ja hur ser du på livet?

Det vore mycket roligt att höra dina insikter och förståelser. Jag ser fram emot det!

Kram Maud

Livet för mig är enkelheten!
Enkelheten i att vara närvarande!
Enkelheten i att inte värdera, etikettera, fördömma.
Enkelheten i att inte göra motstånd till det som sker i nuet!

Jag ser och bevittnar.

Vad är andlighet, vad är livet för er? är det en skola? är det sökande efter något som skall ersätta, är det svar på ett lidande?
Eller är det en upplevelse?

För mig är andlighet att hitta och följa sin inre längtan.Hitta sitt hjärta, inre liv. En inre röst leder oss till andligt sökande, en inre törst efter liv. Inre liv.

Andlighet är att  Tänka, Tala och Lyssna genom hjärtat/själen.   

Andlighet är också att kunna se sig själv och världen från ett högre perspektiv, också att kunna se vilka känslor som styr oss Instinkter/kroppens överlevnad, Personlighet/ego eller Själ/hjärta.

Också att våga se motgångar som utveckling, att kunna se/ tro på ljuset när livet är mörkt.

Lite djupa tankar från mig…

Kram Camilla

"Också att våga se motgångar som utveckling"

Det här ett intressant frågeställning, egentligen inte relaterad till ditt inlägg Camilla, men det rinner ur mig bara..
Jag skapade tråden, så jag tar mig friheten att leda in den i en ny riktning.

Vad är utveckling?
Är det utveckling att vi från att slagit ihjäl varandra en och en med knölpåkar, till att vi i dag kan skjuta en metallklump över halva jordklotet och dräpa miljoner människor?

Jag tar mig friheten att svara.

Nej det är inte utveckling. Det är intelligens frånkopplad känsla och det är stenfarligt!

Att ha ett öppet hjärta och kunna känna medkänsla är ett tecken på att personligheten håller på att få en större Själskontakt. Intelligens utan känsla blir alltid lite oetiskt.

Så för min del ser jag till att bjuda in Själen till kontakt varje dag. Utifrån detta får jag ett mer värdefullt liv, värderar andras liv högre och ser med kärlek och klarhet på världen.

#17

Intressant fråga det, vad är utveckling…. det du nämner det är ju en teknisk utveckling iaf… av människor som inget hjärta har, vissa har kankse hjärta och tanken  kanske har varit för helhetens bästa.. men så kommer uppfinningarna i fel händer.

Det finns ju oftast en positiv och negativ användning av det mesta…

För mig är den "riktiga" utvecklingen den när hjärtchakrat utvecklas och det sker en utveckling i människan från att bli egoistiskt centrerad till att mer o mer se utanför sig själv och till helhetens bästa…

När kärlek till sin nästa praktiseras…

När förståelsen finns och acceptansen finns för andra människor. Medkänsla för andra… osv…

#14 mkt vackert!

Utveckling är att kunna se till en större värld än bara sina egna behov och önskningar. 

Att kunna se sina egna handlingar utifrån andras perspektiv, utveckling är att ta ansvar för allt man gör. Att vilja se mera, vilja förstå mera.

Alltså är utveckling att leva i ett öppet hjärta! (som jag ser det)

Andlighet, ett ord och ämne som det sprakar om…var och en har väl sin syn på fenomenet antar jag.  Andlig…enligt synonymboken, ojsan det var mycket, indelat i flera avdelningar och det talas om motsatser, då kan det blir lite intressant!

Andlig----sinnlig, materiell/övernaturlig, okroppslig, transcendent, själens, platonsk

Andlig----fysisk, kroppsig, lekamlig, bokstavlig/psykisk, inre, mental, ideell

Andlig----jordisk, timlig, värdslig, köttslig/ledd av helig ande, inspirerad, religiös, gudfruktig, from

Andlig----profan, lekmanna/här har vi då prästvigd, kyrklig, klerikal, prelat.

När jag läser igenom det här så inser jag att jag är nog väldigt andlig i nästan allt jag tycker, känner, gör och är MEN det utesluter inte det andra och får väl inte göra det heller, då jag lever på jorden just nu och är faktisk en fysisk varelse.

Andlighet är nog jätteviktigt för oss alla och jag tror att det är upp till var och en att själv hitta sin form av andlighet men personligen så tycker jag att RESPEKT, TOLERANS är två mycket viktiga egenskaper i att just vara och agera andligt.

Ha en ljuvlig söndag..

Lady O

Välkommen Oona!!! Kul att du tar till orden :)

jag håller fullständigt med dig

respekt och tolerans…

Allt ÄR ju andligt, eftersom allt är Gud och innehar en ande  ;)

Jo, jag gör mina små inhopp här och var men ibland fastnar jag på en site och bara läser på de andra där jag är medlem…

Må gott och visst är det så…men Föredrar personligen Gudinna

*fniss* Jodå… jag säger ofta Fader - Moder - Gud

Gudomen har ju iaf för mig båda aspekterna av manligt kvinligt….

Det är ju mer kyrkans syn att Gud är en man… men så ÄR det ju inte.

Nej i mitt hjärta blir det Gudinna och är ju en utav hennes Prästinnor så jag tror inte att det skulle gå för mig att använda begreppet Gud som manligt….

Fader Moder…låter fint det.

Det finns ett talesätt   "My Goddess gave birth to your God" som används inom Gudinnedyrkare….kan man väl funder på om man vill.

Gudinna låter underbart också….  

Godess and God… God and Godess….. mmmmmmmm

Och jag säger Gud/Gudinnan/Allt-som-är…

Så ser det ut i mitt hjärta…

Ursprungets gudomlighet har sedan urminnes tider manifesterat gudomligheten genom en kvinna.
Det är sedan drygt 6000 f kr som de forna egyptierna formade om gudomligheten till en gud. och därmed manifesterade gud (Horus) till en man.

Sen om jag skall väva in mina egna insikter i dom här tankebanorna så är min gudomlighet min, Jag är den jag är!

All gudomlighet kommer ur mig själv, och all frälsning kommer ur mig själv.

Jag är den jag är.

Under en lång tid så innehöll mina affirmationer dom orden. Riktigt roligt att du uttrycker det så!

#29

Enligt den gamla sagoboken, Bibeln.

Så var det svaret Moses fick när han stod inför den brinnande busken och frågade vem "rösten" var.
Svaret han fick var just det.

Jag är den jag är!
5 ord som innehåller så oerhört mycket visdom att det nästan blir för mycket för lilla hjärnan att absorbera.

#30 *nickar instämmande*

Min mystiska upplevelse av att uttala orden Jag är den jag är! är svår att fånga i några enkla ord. Men jag ska försöka.

En kontakt med Allt-som-är.

Hemlängtan.

Bliss!