Kumarerna
(Sanskrit) Kumarerna är "flammans herrar" eller "eldens söner". De utgör en andehierarki, som på vid en tidpunkt kom till Jorden för att leda männsklighetens utveckling.
Andevetenskapen upplyser om att det skedde i lemurisk tid. De 4 kumarerna ankom från Venus (där utvecklingen är längre fram än här) till Jorden i männsklighetens 4. runda i mitten av den 3. rotrasen (Lemurien) för att grundlägga den andliga hierarkin på Jorden och överta klotets inre styrelse.
De kom tillsammans med 30 hjälpare, som alla var mäktiga väsen av olika grader. Det omtalas i regel bara 4 kumarer, nämnligen den översta bland dessa mäktiga väsen - Sanat Kumara - och hans 3 bröder eller discipler, Sanaka, Sananda och Sanatana Kumara.
Några gånger nämns det sju. De tre andra är Jata, Vadhu och Panchashikha Kumara. Sanat Kumara lever på Jorden vid det mystiska Shamballa vid Gobi, även om han varken har en permanent fysisk kropp eller vad vi kallar överfysiska kroppar. Han skapar sina kroppar med "kriyashakti".

Han är överhuvud för den andliga hierarkien, som kallas Det Stora Vide Broderskapet, som består av mästare och deras invigda discipler. Från Venus medförde kumarerne bl.a. fröet till vetet och till bina.
I den hinduistiska gudaläran används ordet kumara, som ordagrant betyder "jungfruliga ynglingar", också om Brahmas sju Söner, som nekade "att skapa", dvs. forplanta sin art, och som därför "fortsatte att vara yogier."
Den symboliska skepnaden, som omtales i Biblen som Melkisadek, kan vara identisk med Sanat Kumara.

Hämtat från Kentaurnet