Man skulle skapa en bubbla över sig, så man inte skulle dräneras.
Man skulle stänga sina chakran, så man är skyddad. och detta gick man på, tills man kom i bättre tankar.
Kan bara hålla med dig i dina ord.💚

#0: Klokt och insiktsfullt inlägg. Men så är det ju med dig 🌸

Jo då. Precis som Gråeld skriver så gick även jag på det under en tid. Stäng chakra och Bubbla mig och sen skulle man ju vara så där läskigt kärleksfull också 🙄… Det höll inte så länge. Det blev som en känslomässig bakfylla att lulla runt och spela nått man då inte var.

Det var väl då jag började se igenom lullandet och gullande till höger och vänster.

Detour- bara att börja om. Lära mig att läsa av mina egna spretiga kompass signaler….

Det här med gränsdragningar och vad det innebar……😓 Ansvaret jag hade för mitt väl och ve…. Rena rama korsfästningen känslomässigt. Borde då inte folk fatta själva?

Den insikten var så ap-jobbig för mig att svälja..😇..men vilken befrielse det blev när det landade…🩷

#0:

Bra skrivet.😊så enkelt, men också många gånger inte så lätt.
När det fastnar inom en, och tankarna går på…djupa sår som rivs upp inombords.
Men så är jaget.
Så funkar det.

Tills man inser…😊

Tack i alla fall för din text. Den bör praktiseras av de flesta (alla).

#1:

Ja precis 💚 Och allt det där bygger ju egentligen på samma idé. Att det finns ett ”jag” vars energi måste skyddas från ”andra”. När man börjar se igenom den föreställningen förändras också hela behovet av att skydda sig 😊

#2:

Tack! 💚 Ja, och det där med att ”spela nåt man inte är” är nog väldigt dränerande det med. Att hela tiden försöka vara kärleksfull, positiv och ”rätt” när något helt annat pågår inom en. Och ja, den där insikten om det egna ansvaret är verkligen inte alltid så behaglig 😅 Men som du säger, vilken befrielse när den väl landar 😊

#3:

Tack 😊 Ja, precis. Enkelt i teorin, men inte alltid lika lätt när något träffar ett gammalt sår och tankarna drar igång. Men som du säger, så fungerar jaget. Tills man börjar se igenom det. 💚

#0:

Ja, exakt! Dom skulle ju också kunna se på saken på så vis, att personerna som dom undviker visar dom var dom har sina obalanser och lära av det.

Jag måste tänka på Castanedas böcker, där Don Juan förklarar hur man hanterar "de små tyrannerna" för att det tydligt visar skillnaden mellan andlighet och flykt från livet.

Don Juan sa att små tyranner är den största gåvan en krigare kan få, eftersom de tvingar krigaren att utveckla kontroll, att inte reagera impulsivt, disciplin, att hålla sig till sin väg, tålamod, att uthärda utan att förlora energi, beslutsamhet, att fortsätta trots motstånd. Men det är ju det som dom som du menar flyr ifrån, utan att ens veta det.

#6:

Ja 💕 och tänker jag efter så minns även jag att man skulle "bubbla sig", och "skärma av". Men jag tror faktiskt jag aldrig följde de råden….det var nog ändå inget som resonerade med mig…😊