Det falska ljuset som skymmer vägen
Inom den pseudoandliga scenen stötar man ofta på människor som säger att de har någon sorts "andligt uppdrag" och att de är "utvalda" och sen ger dom sig beteckningar som ljusarbetare, ljuskrigare, utomjording, shaman och liknande, t.ex. att vara här för att höja jordens vibration. Ofta pratar dom om dimensioner, portaler, nya tider, uppstigning och liknande på deras youtube kanaler.
Men egentligen är det bara ett sätt att försöka ge sitt liv en (högre) mening som egot kan acceptera. Så kommer det sig att de bara byter ut sitt gamla ego mot ett nytt, mot ett som glittrar mer och som låter mer avancerat. Många människor använder “andliga uppdrag” som ett sätt att ge ett ganska tomt liv en känsla av betydelse. Om livet är tomt, vill man åtminstone vara högfrekvent.
Om man känner sig vilsen, osäker eller misslyckad är det mycket enklare att säga att man är någon som har blivit utvald för något högre. Egot älskar att vara speciell. Vem som verkligen har insikt behöver inte ge sig roller och behöver inte vara någon.
Det tråkiga i det hela är att dessa youtube coacher stänger dörrar för deras följare. Det är som att någon spärrar vägen till en vacker skog genom att sätta upp en tivoligrind med blinkande lampor och skrika “kom hit istället”.
Har man en gång fastnat i flumvärlden är det mycket svårare att hitta en äkta andlig väg och kanske upplysning än för människor som aldrig har intresserat sig för andlighet.
De som har fastnat i flumvärlden måste först avlära sig allt de lärt sig och släppa identiteter och uppdrag. Det är en stor chock för egot och inte många klarar det. Det är som att först behöva riva ett helt hus innan man kan börja bygga.
En person som aldrig varit inne i flumvärlden har inga falska föreställningar, har inget andligt ego att släppa loss, har inga “uppdrag” att försvara och är mer öppen för enkel, jordnära insikt. De kan direkt börja med meditation, närvaro, insikt och självreflektion.
En äkta väg leder till ett mindre ego och inte till ett större glittrande ego. En äkta väg leder till frihet, fri från behovet att bära masker, att vara någon, att glänsa och inte till att bygga upp en identitet som man måste försvara.
Falska gurus fyller sökare med falska idéer innan de hinner hitta något verkligt. De förvirrar sökare, skapar illusioner, bygger ego, säljer drömmar i stället för insikt. De erbjuder en flyktväg från livet till en fantasivärld där man är allt det där som egot vill vara.
Deras följare missar det som faktiskt är värdefullt, stillhet, självinsikt, psykologisk mognad, närvaro och verklig transformation. Dessa coacher skapar en falsk bild till allmänheten om vad andlighet handlar om. De som inte sväljer vad de säger med hull och hår kanske tror att andlighet är det som coacherna säljer.
Vem som verkligen går en andlig väg, går den i tystnad. Man vill ju heller inte dras över samma kam som dom som syns mest på youtube. 😊
#0:
Det är synd att andlighet får en falsk förpackning. Om man inte förklarar vad äkta andlighet är, så tror folk att det är den flummiga varianten, och då är det ofta bättre att inte säga något.(som du själv skriver)
Sen försvinner också viljan att vara någon (speciell) mer och mer, ju längre man går på den andliga vägen…man ser helt enkelt klart och tydligt att man inte är bättre eller sämre än någon annan. Man slutar att dela in andra i "andliga" och "icke andliga", eftersom att man har insett att alla är lika andliga vare sig de är medvetna om det eller inte.
Det är på något sätt en slags inre tomhet, eller frid kanske är ett bättre ord. Man har insett och accepterar saker för vad de är…och på den vägen kommer den inre friden till slut.😊
#1:
Ja, precis, vi är alla lika andliga, alla människor, alla djur och allt liv är resultatet av en och samma ande/själ/medvetande eller vad man ska kalla det för som det inte finns namn för.
Har man insett detta, försvinner begäret att vara något speciellt, för det finns inget som är speciellare än det som vi alla till vår sanna natur är. Det är bara egot som gärna vill vara speciellare än andra. Men om man har genomskådat illusionen, tar man det som egot säger inte för så viktigt längre.