Som om illusionen vore verklig
Det är märkligt
hur människor kan säga
att den här världen inte är verklig.
Att den är en illusion.
En dröm.
Något tillfälligt.
Och samtidigt
behandla den
som om den vore helt verklig.
De säger att inget är på riktigt,
men deras tidigare liv är på riktigt.
De säger att egot är en illusion,
men tar deras självutveckling
på största allvar.
De säger att allt är maya,
men deras andliga uppdrag
är absolut sant
och måste fullföljas.
Det är något
som jag inte riktigt får att gå ihop.
Inte tanken på
att världen inte är verklig.
För det är också
min erfarenhet.
Det är inte det
som skaver.
Det som skaver
är att först kalla världen
en illusion
och sedan leva i den
som om den vore
absolut verklig.
Det blir som att någon säger:
“Det här är bara en dröm.”
…och i nästa andetag:
“Men i drömmen är jag en kung,
och det är väldigt viktigt
att jag fullbordar
mitt kungliga uppdrag.”
Det får mig att tänka på
ett YouTube-klipp
jag såg häromdagen.
Först sa en kvinna
att det här livet
är som en dröm.
Inte verkligt.
Och i nästa stund
sa hon
att om vi inte reder ut
våra konflikter här,
så kommer vi behöva
reda ut dem i nästa liv.
Och då tänker jag:
Men om det här livet
inte är verkligt,
hur skulle då
konflikterna vara det?
Hur skulle personerna
vara det?
Det är som att säga:
“I natt drömde jag
att jag hade en konflikt
med någon.
Och nu måste jag
möta samma person
i framtida drömmar
ända tills konflikten
är löst.”
Och det är det
jag inte får att gå ihop.
Att först kalla världen
en illusion.
Och sedan behandla illusionen
som om den vore verklig.
För om det här livet
inte är verkligt,
då kan inte "nästa liv"
vara verkligt heller.
Om jaget är en illusion,
då kan det inte heller
ha ett uppdrag.
Och ändå talar människor
om tidigare liv
som om de vore verkliga.
Om deras uppdrag
som om det vore verkligt.
Precis som om personen
i drömmen
fortfarande vore verklig.
Missförstå mig inte nu.
Jag menar inte
att vi inte ska lösa konflikter.
Att lösa dem
gör drömmen
lite behagligare
så länge den varar.
Men det förändrar inte
att det fortfarande
är en dröm.
En illusion.
Och att vakna upp
betyder bara
att vakna upp från drömmen.
Att se igenom illusionen
och inse
att inget av det vi upplever här
är verkligt.
Och när det väl är sett,
finns det ingen anledning
att behandla illusionen
som om den vore verklig.
#0:
Ja, det är ju väldigt motsägelsefullt. Men antagligen blir det så när de inte har haft den erfarenheten själv, utan bara upprepar vad de hört från andra.
#0:
Det du beskriver är det "helt vanliga" inom den pseudoandliga youtube-scenen. Vilseledda som leder andra vilse.
Att de inte själva ser motsägelsen visar att de inte har förstått det som de har hört av andra. Om man tror att man har ett "andligt uppdrag" rör man sig i gränsområdet mellan flum och vansinne.
#2:
Lustigt var det att jag hade läkarbesök nyss, där läkaren ställde mig ett antal frågor från ett "formulär". Där ingick frågor som "upplever du det som att du har ett särskilt uppdrag", "ser du dig bättre än en vanlig person" typ, "ser du det som att du har förmågor, eller superkrafter"……alltså allmänna frågor för att bedöma om jag har några psykotiska symtom eller liknande. Kanske dessa youtube coacher hade svarat ja på alla dessa frågor..?
#3:
😄😂🤣😅 Muahahahahahaha…….. 🤣🤣🤣
Och jag som nyss skrev "Om man tror att man har ett "andligt uppdrag" rör man sig i gränsområdet mellan flum och vansinne". 😊
Om läkaren ställer sådana frågor tolkar jag det som ett tecken på en bekräftelse till vad jag skrev.
I alla fall är det vad de där youtube coacherna tror. Undrar vilken diagnos läkaren hade ställt, om du skulle ha sagt att du är en utomjording som är här för att hjälpa människorna att stiga upp till den femte dimensionen? 😄
#1:
Ja, alltså det är inget fel med att inte ha haft den erfarenheten själv.
Men att upprepa ord man inte förstått innebörden av,
och samtidigt sprida en blandning av helt olika läror, ja
då blir det verkligen galet.
Det får mig att tänka på den där kvinnan i YouTube-klippet som jag skrev om.
Först säger hon att mänsklighetens existens börjar med syndafallet, som i kristendomen. Sedan påstår hon att vi är här för att fullfölja en massa uppdrag och uppgifter, som i new age. Och till sist reinkarnerar vi som i hinduismen. Allt i samma andetag. Och däremellan heter det att allt är ett och att ingen separation finns, att ingen död finns osv… dvs lite nondualitet. Det är som att hon försöker pussla ihop flera olika världsbilder och sedan kalla det för sanning.
- Redigerat 2026-05-11 17:21 av FataMorgana
#4:
Ja, det du skrev fick mig att göra den kopplingen också, hehehe…..😂
Det "värsta" är att mitt i en djup psykos så kan man faktiskt få sådana föreställningar om sig själv, som du beskriver…
#5:
Nä, så klart är det inget fel med att inte ha haft erfarenheten själv.😊
- Redigerat 2026-05-11 20:03 av [snowy00]
#6:
Dom där youtube coacherna måste ju vara i en ständig djup psykos. Undrar hur det är med deras tusentals följare?
#7:
Ja, man kan ju verkligen undra…
#8:
Kanske jag borde skriva ett eget inlägg om "andliga uppdrag", för det finns så mycket att skriva om och den här tråden handlar ju om att behandla illusionen som om den vore verklig.
#9:
Det vore intressant att läsa. Och jag ser att du redan har skrivit ett eget inlägg om det.😊👍
#10:
Japp! Det gick snabbt va? 😊
#11:
Ja, det måste man säga.😄
Som om illusionen vore verklig
En passande rubrik. Tack för din text. Den är mycket tänkvärd och insiktsfull. 🌸
Och mina tankar stiger i helikopter perspektiv och jag anar illusionen i hela vår mänskliga existens uppbyggdnad och struktur.
Har inte ledordet varit under väldigt många år fake it till you make it
Bara för att människan intalar sig att det felvända är sanningen….. så är det inte sant.
Förr eller senare kommer h*n att uppleva att mattan hon står på Dras bort av insikter som förbisetts eller underkuvats.
Plötsligt ramlar de ner hejdlöst i det förut så trygga och självsäkra, fyrkantigs varandet.
Och kvar blir en rotlöshet inombords som endast stillas av den djupa sanningen från det egna hjärtat.
🩷
Nu låter jag kanske som *krösamaja* olycksbådande i text och ord. Men det kan inte hjälpas.
Vi har alla fått vår fria vilja sägs det och ändå så är det oändligt många av oss jordbor som misstror vår egen kraft och längtan och istället följer de som säger sig veta och kunna. Mer än någon annan.
Det kärleksfulla ljusets kraft som människan själv bygger upp på livets scen. Det falnar fort när människan vågar stå på sina egna ben och går sin egen väg istället för att hänfört stå där och beundra….
Vad det nu månne handla om.
Som om
Är inte alls det samma
som
Det som Är.
Skönmålandet maskerar och målar över.
Varandet är beständighetens ursprung. Den gör sig hörd.
Förr eller senare……….och den är en gåva.
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
- Redigerat 2026-05-13 20:12 av Stjärnskott
#13:
💚
#14: Tack! 🩷
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#13
Amen. 💜
#16: Tack 🩷
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#13:
Tack, och tack själv 😊
Det där med hur vi håller fast vid något som senare visar sig vara just sken… och hur insikter ibland drar undan det vi trodde var sant, det känner jag igen.
Ja, varandet gör sig hört förr eller senare. Fint beskrivet.