På vägen vi vandrar
Kanske handlar det inte
alls om vem som har mest,
kan bäst och vet bäst,
Får man ta hunden med sig in i himmelen
H. Anderssons goa stämma ramlar in i tankens rum.
Och strax efter stormar Attack in och vrålar: Ooooa hela natten oooa hela dan oooa hela natten skrämma slag på halva stan…..🎤
De unga och hungrigas
revolution.
Barn av sin tid strävar
efter att
bli upptäckta.
Människans önskan
att bli sedd och älskad
för det hen är..
Man kan äga.
Äga guld och silver.
Men inte en människa
Inte en människas känslor.
Ännu en av sångerskornas
mirakler.
Närmare bestämt Millas.
Nåja.
Nä, man får ju inte ta någonting
med sig här ifrån.
När den dagen kommer.
Inte ens kroppen.
Allt lämnas kvar.
Är det inte bra märkligt ändå?
Här går vi omkring och strävar
och kämpar, och vänder ut och in
på oss själva.
För att behaga andra.
Iallafall är vi många som faller
offer för livets outtalade illusion.
Vilse i pannkakan
Innan vi hittar rätt.
Om vi någonsin gör det?
Allt vi har är vår lånade tid.
Vi äger verkligen inte någonting,
har aldrig gjort och kommer
aldrig att göra.
Mer än erfarenheterna vi får
som verktyg att använda
oss av i denna ögonblicks sekund
på jordens golv.
Lale sjöng:
Jag var här
Jag var här
en stund på jorden.
Mitt i livet står döden.
Stolt och närvarande
utmanar den
den levande
omgivningen
med sin blotta
närvaro.
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#0
Nu blev jag full i skratt igen, av din humoristiska inslag i din text.😅
Men håller med dig till fullo i det du skriver. 🙂
![[snowy00]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
#0:
Fint!
Nej, vi äger ingenting, "allt har vi på lån" ungefär som Thomas Di Leva sade/sjöng för länge sen…inte ens vår kropp, vårat sinne, våra tankar, eller känslor äger vi. Hur kunde vi äga..? När bara Varat finns..😊 Att äga är helt enkelt illusion..
#1: Tack. Det gör mig glad. Vill ju inte vara allt för dyster…. 😘😇
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#2: Ja.
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#3
Tvärtom dysterkvist där.🤗
#5: 🙂💚
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#0:
Det var sanna ord och jag tycket inte att det låter dystert, utan realistiskt.
#7: Tack….. 😊
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#7:
Jag håller med.
#9: Hur kunde vi äga..? När bara Varat finns..😊
Och Varat är allt som nu är…
Tänk så enkelt allt skulle te sig
om hjärnans inlärda villospår kunde släppataget om alla otaliga uppbyggda föreställningar……
Och tillåta sig vila där i 🌟
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#10:
Ja😊 det hade varit något. Om hjärnan ville vila där i… Men kanske skulle vi bli som en (lycksalig) "grönsak" då? Dvs, att vi varken kunde skaffa mat, och heller inte äta den…vi kanske skulle behöva bli omhändertagna av andra dygnet runt.. Även om lycksaligheten för oss var stor.🤔🤔🤔
#11: Ååååå, jösses… det önskar jag ju inte…. 😵
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#12:
Nä, precis..😵💫
#0:
Fint skrivet 😊
Javisst är det märkligt hur vi, trots att vi vet att vi inte kan ta med oss någonting, ändå fortsätter att klamra oss fast och fortsätter vilja bli sedda och hörda.
Vi människor är rätt märkliga 😄
#14: Jo, vi är ju det. Det är inte helt lätt att vara en människa bland människor. Bara den insikten kan ju få en att snubbla rakt ut i grubblerier om existensen…….
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
Nog är vi människor märkliga och komplicerade allt. Eller rättare sagt; våra tankar gör det ofta komplicerat..åtminstone om vi tar dem på för stort allvar…
Starta ny diskussion