Att stanna kvar i kärleken
Det talas om platser
där villkorslös kärlek ska råda,
om himlar och helveten,
om högre världar, andra dimensioner.
Men i en himmel
där bara de rättfärdiga får plats
kan kärleken inte vara villkorslös.
Och en värld
man måste vara “redo” för
kan aldrig rymma det som älskar allt.
Jesusgestalten symboliserar något annat:
inte en som steg upp,
utan en som steg ner.
Han satt bland dem ingen ville se.
Gick till de utstötta.
Åt med dem som kallades ovärdiga.
Förlät utan krav.
Visade att kärlek inte är belöning,
utan närvaro.
Kärlekens källa finns inte utanför oss.
Vi är själva den källan.
Den gudomliga närvaron.
Essensen som älskar villkorslöst.
Inte något vi får.
Inte något vi når.
Det är något vi är
och som uttrycker sig genom oss.
När vi stannar här
hos de fattiga, de sjuka, de sörjande,
då blir den levande i oss.
Att lämna det mänskliga
är att lämna kärleken själv.
Kärlekens natur är att möta,
inte fly.
Att omfatta allt som är.
Den söker inte förändring,
inte perfektion.
Det är att se det fullkomliga
i det som världen kallar ofullkomligt.
Villkorslös kärlek handlar inte om
att bli ren, färdig, upplyst, redo.
Den handlar om att stanna kvar
och älska även det
som ännu inte kan älska tillbaka.
Fin tänkvärd text 🩷
Kärlekens natur är att möta - Inte fly.
🙏
Att kliva ner till - Inte kliva upp till
💕
Att tillåta varat
💚
Våga stanna kvar
🧡
Tillåta livet
🩵
Pröva sina vingar
🙏
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#1:
Tack 💛 Ja precis, det handlar ju om att våga stanna här, i livet, med allt som är.
#0:
Vilkorslös kärlek är om förståndet inte bedömer vad som är älskvärt och vad som inte är det. Med andra ord, om förståndet håller tyst, då kan vår sanna natur träda fram, den vilkorslösa kärleken. Den är som solen. Den skiner för alla.
Ja, vi är på något sätt Kärlek. Det är egentligen inget vi har. Den kärlek som vi har, är en varm, men övergående känsla. Villkorslös kärlek går aldrig över. Den kan bara döljas, av sinnets hypnotiserande tanke-, och känslotillstånd. Den är helt enkelt ren tystnad, varande, närvaro, klarhet, och stillhet…💙
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Lustigt nog dök denna video upp i min YT. Precis på ämnet vi har diskuterat här… Och medan jag lyssnade på den, så var det något som släppte och lättade kring hjärtområdet hos mig. Jag tror jag i alla fall började släppa tanken kring behovet av att hitta en partner…jag kände att det är okej att vara "ensam"…
Att även om jag inte ens finner en passande partner "i detta liv", så är allt okej och som det ska vara.
Som att släppa tanken på att tolka (icke-tolkande) gav en inre lättnad, och frid, gav att släppa tanken på att "behöva" hitta en partner samma lättnad och frid.
Det är alltså inte känslan av kärlek jag behöver hitta. Det är bara att låta den inre Kärleken kännas till…lugnet, klarheten…friden. Den äkta kärleken (med stort K).😊❤️
Tack FataMorgana, att du tog upp ämnet här i tråden.
- Redigerat 2025-11-12 10:38 av [snowy00]
#6:
Tack själv för videon 😊 Ska se på den under helgen. Alan Watts har verkligen så mycket klokt att säga. Fint hur hans ord kan väcka sådana insikter 🤗
#7:
Ingen fara. Och ja, jag ska nog lyssna till den igen också, tycker verkligen om den.
Du får gärna säga vad du själv tänker om den när du har lyssnat på den..😉 Men det är förstås inget måste.
Men skulle säga att det ändå var dina ord i den här tråden + Alan Watts ord i videon som gav mig den insikten.🤗
#8: Ja jag ska göra det, dvs lyssna på den under helgen och sen berättar jag här svad jag tänker om det 😊 återkommer också till andra trådar under helgen sen när jag har mer tid.
#9:
👍