Igår såg jag en vetenskaplig dokumentation som handlade om en idé som växer i både fysik och filosofi: att information är en grundläggande byggsten i universum, lika viktig som materia och energi. All materia är ett uttryck av information och all materia interagerar med varandra.

Det finns teorier som talar för detta, t.ex. Claude Shannons informationsteori. Shannon utvecklade en matematisk modell för att mäta information i bitar. Fysiker som Melvin Vopson har använt detta för att uppskatta hur mycket information som finns i hela universum och det är ofattbart mycket.

Melvin Vopson föreslår att information är ett tillstånd av materia, och att strukturer som kristaller är exempel på hur information manifesteras i fysisk form.

Kristaller bildas genom en process där atomer ordnas i regelbundna, symmetriska mönster. Denna struktur är inte bara fysisk. Den kan ses som ett informationsmönster som interagerar med omgivningen.

Det symetriska mönstret, där atomerna är ordnade i perfekt harmoni bär informatinen av harmoni. Men en kristall bär mycket mer information. Den bär informationen av kristallstruturen (t.ex. kubisk eller trigonal), själva mineralerna och spårelementen och deras förbindelser (t.ex. siliciumdioxid), färgfrekvensen, för att bara nämna de viktigaste. Alla ämnen har olika elektriska och magnetiska egenskaper.

Tar vi som exempel en kalcit. Den bär bland annat informationen kalk med atomer i perfekt harmoni och det är en kristall som bland annat även används för att stöda benhälsan. Om informationen av kalk i perfekt harmoni överförs till kroppens ben kan det förklara verkningsprincipen.

Färgerna visar vilka frekvenser som kristallen absorberar och vilka de reflekterar. En grön sten reflekterar grönt och absorberar alla andra frekvenser. Det är spårelementen i kristaller som är ansvariga för dess färg, t.ex. krom är grön.

Det är denna perfakta symetrin i kristaller som är ansvarig för informationsöverföringen. Kristallint silicium används i solceller och mikrochips just för att dess regelbundna struktur möjliggör effektiv informationsöverföring. Med amorft silicium fungerar det inte lika bra. Det visar att symmetri och struktur är avgörande för hur materia kan lagra och överföra information. Om det fungerar tekniskt, varför skulle det inte fungera biologiskt?

På så vis överförs även spårelementens energi till människan. Tar vi som exempel kristallen Lepidolit. Tittar man i en bok vad den använnds för, så kan man läsa t.ex. för att luigna sinnet, mot depressioner, nervsjukdomar och liknande besvär. En lepidolit innehåller litium, ett grundämne som används i vissa läkemedel mot depression, bipolär sjukdom och ångest.

Fascinerande på något sätt. 😊