Av somliga "andliga vägledare" inom mainstream nyandlighet hör man ofta att jorden skulle vara en "mörk plats". Men inom den dualistiska verkligheten (illusionen maya) finns alltid båda polerna. Det finns ljus och mörker, precis som det finns varmt och kallt, glädje och sorg, kvinnligt och manligt, med andra ord, både yin och yang och i varje yin finns det ett yang, precis som det finns ett yang i varje yin.

Ett exempel som illustrerar detta på ett förståligt sätt är om vi hoppas på någonting, t.ex. att vi inte hamnar i en lång kö när vi kör bil. I så fall innehåller detta hopp att vi fruktar att hamna i en lång kö. Tvärtom är det så att om vi är rädda för någonting som skulle kunna hända, hoppas vi att det inte händer.

Vi pendlar alltså mellan dualiteterna och upplever ibland det ena och ibland det andra. Det är livet. Men om man är övertygad om att jorden är en "mörk plats" lägger man mest märke till just den polen, det som stöder ens övertygelse om att jorden är en "mörk plats" och missar den andra polen, det ljusa. Men bara för det har jorden inte blivit en mörk plats, utan man upplever jorden som en mörk plats.

Det finns ett uttalande som man ofta hör inom andlighet och det är också en av reiki principerna:

"Var tacksam för det som du har blivit välsignad med"

I så fall lägger vi vår fokus på "det ljusa" och vi upplever världen ljusare. Man kan bli medveten om livets gåvor, t.ex. att man lever i ett land där man har det bättre än 90 % av alla jordens människor eller att man är född med de talanger och förmågor som man har, att man hade en fin barndom, träffat människor som har varit till nytta för en.

Blir man medveten om detta och lär att uppskatta det genom medvetenhet, utvecklar man tacksamhet. Tacksamhet känner man genom hjärtat och det är en helt annan frekvens än att vara programmerad på tycka att jorden är så mörk och hoppas på att uppstigningsfantasier ska inträffa. Igen pendlar man mellan polerna och befinner sig i framtiden med sina hopp i stället för att leva i nuet och helt enkelt försöka att acceptera det som "ÄR".

Men att programmera människor till att tycka att jorden är mörk är grogrunden till att människor nappar på flummiga uppstigningsfantasier och missar det verkliga livet. Dörren till verklig andlig utveckling är stängd.

Det vore även fel att bli programmerad till att "allt är ljust". Den andliga vägen innebär att bli av med alla programmeringar och se verkligheten så som den verkligen är och den är ibland ljus och ibland mörk.