#0:

Fint skrivet. Det är bra att gå till roten med var saker, och tankar, osv, kommer från. Då inser man ofta att de är människoskapade… Precis som du nu skriver om "den personliga själen".

#1: Ja, precis. Det är verkligen värdefullt att gå till roten med sådant här 😊 Jag hoppas kunna inspirera fler människor att själva börja göra detsamma, genom det jag skriver. Inte för att jag tror att ni som skriver här behöver det, utan mer för att nå ut till dem som kanske inte har börjat tänka på det än, om du förstår vad jag menar 😊

#2:

Jag förstår nog precis hur du menar. Som att gå till roten med vad till exempel tidigare liv tanken kommer från. Minns att Condor gjorde just det här någon gång för flera år sedan. Vilket kan få en att tvivla på det konceptet, på ett bra sätt.😊

#3: Ja, jag skulle nog till och med säga att Condor förklarar det på ett mycket bra sätt, men på sitt sätt. Nu kom jag på ett annat sätt att förklara det, så jag tänkte, varför inte skriva ännu en text om ämnet då 😊

#4:

Det låter intressant att få ta del av sen.😊

#5: Jag syftade egentligen på texten här i huvudinlägget som jag skrev 😄

#6:

Jaha.. Trodde du menade en ny text endast om reinkarnation, och tidigare liv.😅😳 Men det var ju redan en stor del av ditt huvudinlägg..😄

#0:

Begreppet "själ" har ju en varierad betydelse beroende på vilken tradition, religion eller vetenskaplig disciplin man utgår ifrån. Med andra ord, om någon bara säger "själ", vet man inte vad som är menat.

Inom psykologin betyder själ "psyke" och sen finns det en massa olika föreställningar i olika religioner. Somliag menar energifältet, andra något odödligt och även inom filosofin finns det olika föreställningar.

Inom new age blandar man ihop föreställningar från olika traditioner och religioner. Sen uppfinner man något eget som aldrig har funnits i någon sorts tradition som att själen skulle göra livskontrakt med gud. Den här naiva föreställningen sprids ut inom nyandlig mainstream och många sväljer det med hull och hår.

#0
Ja, det blir väldigt luddigt. När man pratar om själ och ande, det är som man inte riktig vet vad innebörden av ordet betyder. Vissa menar att det betyder samma sak osv.
Tycker att du klargör på ett mer begriplit sätt. Själen är sammanlänkningen av allt, men vi föds in i världen med kropp och ande. Liksom alla andra djur och organismer. Kroppen dör men själen är odödlig, den fanns före och finns efter oss levande varelser.
Det här är bara min hypotes, tolkning.

Jag ser det som så, att det vita ljuset är det formlösa, som i sitt potential innehåller allt som finns, i den här liknelsen alla färger. Man kan kalla det "den stora själen" eller gud eller det rena medvetandet.

Men för att det vita ljuset kan uttrycka sig och observera sig själv i alla färger, behövs det den fysiska världen och liv. Det är det vita ljusets dans, där alla färger kommer till uttryck. Vi är som prismas som speglar ljuset och bryter det vita ljuset i alla regnbogens färger. Det är vårt chakrasystem.

Beroende på vad vi just har i sinnet, uttrycker vi mer eller mindre av de olika färgerna. När vi erfar samadhi, speglar vi det vita ljuset i sin rena form, dvs. utan de andra färgerna. I det ögonblicket ser vi att vi är det vita ljuset och allt det andra är speglingar, reflektioner. Vi identifierar oss inte längre med reflektionerna, med spegelbilden, utan vi erfar att vi är det vita ljuset som speglar sig.

#9:

Ja, det blir verkligen väldigt luddigt med så många olika synsätt och tolkningar.

Det här får mig också att tänka på Buddha. Han kallade det anatta, vilket betyder icke-jaget. Det gjorde han för att visa att det inte handlar om ett personligt “jag”.

När folk frågade honom om det finns en själ, svarade han varken ja eller nej. Han ville på så sätt visa att även om det finns något före och efter oss levande varelser, så kan vi inte föreställa oss det. Skulle han ha sagt att själen finns, hade folk skapat föreställningar om något fast och personligt, vilket inte stämmer med verkligheten. Skulle han ha sagt nej, hade det gett intrycket av att inget alls existerar – vilket också vore fel.

Det verkliga finns alltid, men allt annat är en form av illusion 😊

#10: Precis, det var bra skrivet 😊

Ja, alla ev "tillstånd" är ju en förvrängning av verkligheten (det "vita ljuset"/Gud/Medvetandet/osv). Som heller inte är ett tillstånd som så.

Så alla "erfarenheter" förutom den i Samadhi, är ju en förvrängning. Även vardagstillståndet av att vara vaken… Hur klart vi än ser i vardagstillståndet, så kan vi aldrig riktigt se riktigt klart. För att se riktigt klart..så att säga..behöver alla tillstånd "lösas upp", (för en stund). Man smälter samman med Alltet,
och är då i Enhet.

Där av är det vakna vardagstillståndet heller inte helt olikt det drömda tillståndet på natten. Nu när vi är vakna ser vi drömmen på natten som overklig, skapad via hjärnan. Erfar man "rent medvetande" i Samadhi, så blir den erfarenheten som att erfara att även det "vakna vardagstillståndet" också är något illusoriskt, som hur minnet av en dröm på natten upplevs i det vakna vardagstillståndet som något illusoriskt. Med skillnaden att när man erfar "det rena medvetandet" i Samadhi så erfar man på något sätt inte med sinnena. Man erfar ett Varande, "bortom" denna värld, bortom sinnesaktivitet, och man märker heller inte att man gjort det förrän efter, när man åter igen erfar vardagstillståndet igen.

Så, det finns många liknelser och förklaringar att ta till. Även om man egentligen inte kan förklara erfarandet av "Gud"… Fingret som pekar mot månen, är inte månen..😊

#13:

Ja, hela vår verklighet är ju en illusion, dvs. en sort dröm. Färger t.ex. uppstår i hjärnan, liksom ljud, smak och lukt. Våra sinnen bildar den verkligheten som våra sinnen och hjärnor är inställda på. Det finns t.ex. djur som ser fler färger inom spektrumet än vi. Vi säger att vår verklighet är objektiv. Men om en fågel ser världen med helt andra färger, hur objektiv är den då?

Verkligheten utanför sinnesvärlden kan man inte beskriva med någonting som motsvarar sinnesvärlden. Det är förvrängningen som religionerna håller på med och nuförtiden också nyandliga vägledare. Men mainstream vill ha någonting som de ska kunna föreställa sig och nappar på föreställningar som sprids ut.

Ett exempel är bibelns gud. Man uppfann en gud som har de värsta bristerna som människor kan ha, en hämndlysten, svartsjuk, ilsken psykopatisk narcissist som man måste kasta sig på knäna framför och dyrka. En gud som straffar människorna med död och helvete, för att de är precis så som han skapade dom. En gud som inte tar ansvar för sina gärningar, utan lägger skulden på sin skapelse.

Det behövdes just en sådan gud för att styra människorna och förr i tiden styrde kyrkan också politiken och vetenskapen. Inom vissa länder styr religionen fortfarande politiken. Där blir människorna förtryckta och hjärntvättade.

Det finns bara en människa på jorden som annars har alla dessa dåliga egenskaper samlade och det är Trump. Inte är han väl gud, även om han tror det. 😄

#14:

Ja, hela världen är upp och ned 🤔 "gud" blir till en diktator med dessa dåliga egenskaper som du nämner. Och detta för att folk glömmer en sak; att vända blicken inåt. Man söker här, och där i den yttre världen, ist för att inse att det man sökte, redan fanns just Här. Man blir som en hund, som jagar sin egen svans…..😄 Eller, också, fast i sitt eget hamsterhjul… Det blir som att leta efter glasögonen som redan sitter på huvudet. Och alla andra liknelser man kan hitta på😊.

#15:

Ja, precis så. 😄

#16:

😊

#15: Det där om att Gud har blivit till en diktator märker man så tydligt på hur rädda många är för Gud. Gud borde ju stå för kärlek, värme, trygghet och frid, men istället fruktar människor Gud. Kanske inte alla, men väldigt många. Och det är så sorgligt. Där ser man verkligen hur religionerna, särskilt kristendomen, har präglat människor genom tiderna.

#18:

Ja, så är det.
Tänker att även om man aldrig varit religiös, så tror jag nog att man påverkats ganska mycket av religioner genom sitt liv. Kanske främst av kristendomen om man t ex är född här i Sverige…på nåt sätt har det tankesättet genomsyrat allt, och alla.

#19:

Ja, det är "religiös programmering". Även om många säger aft dom inte tror på religioner, så spökar programmeringen fortfarande omkring i deras huvud. Saker som straff och belöning, gud/satan, himmel och helvete, änglar, själar, reinkarnation är saker som fortfarande spökar omkring i människors huvud. Allt annat än blind tro är en synd, kritiskt tänkande är en synd, sexualitet är en synd. Religioner syftar mest på att skapa rädsla, rädsla för guds straff om man inte beteer sig som religionerna säger.

Det är samma mönster som man förr uppfostrade barn med. "Om du inte är snäll kommer den svarta mannen eller Krampus och tar med dig".

#20:

Jo, precis så är det.