En saga med ett uns av sanning?
I sitt sökande efter sig själv
skapade Livet allt som nu finns,
efter sin egna livspuls.
Det som nu genomsyrar allting
i Jordens livsform.
Allt liv: vibrerar - pulserar - samtalar
via kanaler så osynligt förankrat
i alltings Vara att den ligger
alldeles under
Medvetandets radar.
Ett språk som människan
genom årtusenden har
tvingats att överge
genom egots tillväxt
som fått ett eget liv.
En drivkraft som övergav
Skapelsekraften i jakten
på egen vinning
och som nu tar
sig formen
av ett enormt
Storhetsvansinne
där Kärleken till Livet.
Allt Liv, har glömts bort.
The End
Jo, Condors inlägg om Universums hjärna. Väckte sagoberättaren inom mig.
En myt, en saga, en tro… …. här i världen där vi bor.
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#0:
Jag tänkte redan när jag läste de första raderna, att det här liknar vad jag skrev, fast i form av poesi. Härligt! 🙂
Den där bilden är också häftig. Vilka stora gamla träd i en enda lång allé. En riktig kraftplats.
#1: Ja, att den här texten föll sig så bra. Det berodde helt och hållet på din text 🙂
Jag har själv burit på dessa aningar till tankar utan att få ner dem på print.
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#1: Och det där är en gamal alle ner till hospital trädgården på Ulleråkers området i Uppsala. En magisk plats med mycket historia.
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
![[snowy00]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
#3:
Den ser verkligen magisk ut, redan där… Platsen på bilden.
#4: Den är det. Tidens vingesus viskar mellan trädstammarna och ån flyter alldeles intill.
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#2:
Kul att jag kunde inspirera dig. 🙂
Ja, man ser att det är en magisk plats på bilden.
#0: Fint skrivet, tack för den 🤗 Får en känsla av både förlust och längtan här, och jag tänker att det kanske är just den längtan som bär på nyckeln tillbaka 😊
#7: Tack Ja, så tror jag också ☺️
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
Starta ny diskussion