Det här blev en totalt Osho inspirerad text 😊

---

De flesta ser inte världen som den är.
De ser sin inre värld projicerad utåt.
En spegelbild av begär, rädslor, minnen.
En blandning av barndom, idéer och drömmar.
Och de tror att det de ser är verkligt.

Men det mesta är inte verkligt.
Det är tolkningar.
Bedömningar.
Etiketter.

"Vackert."
"Fult."
"Rätt."
"Fel."
"Han är upplyst."
"Hon förstår ingenting."

Det är så vi bygger vår egen värld.
Inte som den är,
utan som vi vill att den ska vara,
eller fruktar att den är.

Och det är inte fel.
Det är bara dröm.
Det är mänskligt.
Men det är inte sant.

Osho sa:
90 procent av världen försvinner i djup meditation.
Det som var projicerat faller bort.
Det som var illusion släpper taget.

Men de återstående tio procenten är inte skapade av dig.
Med dem måste du vara i fullständig harmoni.

Det som blir kvar är det som inte är ditt.
Inte format av dig.
Inte valt, tänkt eller önskat.

Det är det oundvikliga.
Det verkliga.

Och när du möter det
kan du inte fly.
Du kan inte förhandla.
Det lyssnar inte på dina åsikter.
Det svarar inte på dina böner.
Det bara är.
Oförändrat. Oberört. Alltid här.

Allt är precis som förut.
Samma platser. Samma människor.
Samma situationer.

Men något är annorlunda.

Det är dina egna bilder och tankar som försvunnit.
Du trodde att någon var speciell,
att någon var klok eller god.
Men det var du som såg det så.
Det var din önskan,
ditt sätt att tänka.

När det släpper
finns bara personen kvar.
Inte som du ville,
utan som den verkligen är.

Det finns inget sätt att upplösa verkligheten.
Det finns bara ett sätt att låta det falska försvinna.

Det är meditation som gör det möjligt.
Och meditation är inte något komplicerat.
Det är att släppa tankarna.
Att släppa bedömningarna.
Att sluta lägga till egna historier.

För om inget dömande uppstår inom dig
lyser tomhetens ljus av sig självt.

När sinnet stillnar och inte längre strävar
faller illusionerna bort av sig själva.
I ljusets sken försvinner det falska.

Och det som då blir kvar,
det verkliga och oundvikliga,
det måste du möta utan motstånd.
Inte kämpa emot.
Inte vilja ändra.
Bara se, utan att lägga till något.

Annars uppstår konflikt.
Lidande.
Motstånd.

Verkligheten anpassar sig inte efter dig.
Det är du som måste släppa taget
om kampen mot det som är.

För när kampen släpper
öppnar sig en djup frid.
Inte som något du skapar,
utan som något som alltid funnits där,
bakom allt motstånd.