Det här är en vishetshistoria av Osho (That Art Thou, #8)

Du blir kär i någon och om någon frågar dig ”Varför?”, svarar du: ”För att personen är så vacker. Hen har ett fint ansikte…”
I själva verket är det precis tvärtom. Det är inte på grund av en vacker person du blivit kär. Samma person kan se ful ut nästa dag. Hen är densamma, med samma ansikte, men allt har förändrats.

Det här händer så ofta, och ändå är den verkliga mekanismen okänd för dig. Du söker någon att överföra dina längtningar på, och sedan tror du på det.
Du säger till exempel: ”Jag kan inte leva utan dig!” Och snart kommer den stund då du INTE kan leva med hen.

Varför är det så?
För att du ser saker i fel ordning.
Den älskade är en projektionsyta
Du blir kär. Det betyder i själva verket att du börjar projicera dina önskningar på någon annan. Du projicerar. Kärlek är hypnotisk.
Kärlek är ett mycket fint tillstånd där allt kan överföras på den andre – allt! Den älskade finns alltså inte riktigt i det yttre, hen sitter inuti dig.
Den älskade personen är bara en projektionsyta, en duk. Du har projicerat mycket på hen, lagt mycket i hen.

I den stund du slutar lägga något på hen, blir personen helt vanlig. Då finns det ingen glans runt hen längre. Allt är borta. Personen är bara vanlig, till och med mindre än vanlig, för nu är hen utan glans.
Vid relationsproblem: uppmärksamma önsketänkande
Det är ditt eget tänkande som gör dig lycklig eller lidande – det beror på dig. När du väl känner till den här hemligheten kan du förvandla allt till guld.
När du väl börjar förvandla lidande till lycka finns det inget tillstånd som är bättre än ett annat. Du kan förvandla allt och då vet du av erfarenhet att hur du ser den andra är bara en överföring från dig själv. Ditt tänkande orsakar hela tricket.

Men man måste göra mycket för att bli medveten om detta. Man måste förstå mekanismen på djupet och fördjupa sig i fenomenet längtan och begär, undvikande, längtan och flykt…
Du måste se djupt in i dina egna längtningar. Och det menar inte en intellektuell diskussion, utan en nästan vetenskaplig undersökning av tänkandet.
Du är en magiker
och skapar din värld,
som du vill ha den

Först projicerar du och sedan känner du dig dålig eller lycklig och är aldrig medveten om att du själv är skaparen av dina känslor.
Alla är magiker. Och alla lurar sig själva. Sedan blir dessa trick till vanor, de blir mekaniska. Du kan upprepa dem i all oändlighet.