Gammaldags förreställningar om vår existens
För tusentals år föreställde sig mänskorna existensen som att jorden, som så klart var platt, som existensens centrum, som är omgiven av en sorts kupa av kristall, där som stjärnorna, solen och månen är upphängda, enbart för oss här på jorden. Där bland dessa stjärnor är himlen och där bor gud, separerad från oss.
Fast vi idag vet att jorden är rund och hela vår galax är som ett sandkorn i öknen, finns föreställningen kvar i många människors huvud, att gud finns där uppe i himlen, separerad från oss. Bibeln har den föreställningen som grund och även inom new age finns den föreställningen kvar. Gud finns "någonstans där uppe" och rymdvarelser är förstås närmare gud än vi. Jag kommer ihåg att när de första människorna skickades upp i rymden, sa de att de inte såg gud där uppe någonstans. Till och med högutbildade austronauter hade den föreställningen kvar i huvudet.
För tusentals år trodde man att sjukdomar antingen orsakades av demoner eller det handlar om guds straff. Även den föreställningen finns kvar i många människors huvud, fast vi idag med modern medicin kan förklara sjukdomars orsak. Vi vet att sjukdomar t.ex. orsakas av dålig mat, fel livsstil, stress, gifter, alkohol och rökning, genetiska faktorer osv. Men ändå har många den gamla föreställlningen kvar i deras huvud och än idag finns det folk som tror på demoner eller liknande väsen som gör oss sjuka.
Händer det någon naturkatastrof eller pandemi, finns det alltid några predikanter av olika religioner som säger att det där var guds straff.
Hur kan det komma sig att dessa föreställningar fortfarande spökar i många människors huvud? Varför är det så svårt för så många att släppa dessa föreställningar? Hur kan man tro på religiösa böcker om vår existens som skrevs för tusentals år, fast modern forskning ger oss en helt annan bild?
Bra fråga. Själv har jag i stort sett inte ens öppnat en bibel. Jag gjorde det nån gång för länge sen, men hann inte läsa mer än någon mening förrän jag stängde den igen. Det har helt enkelt aldrig intresserat mig.
#1:
Men jag har konstaterat att även många som inte är religiösa eller läser eller tror på bibeln har kvar dessa föreställningar i huvudet. Då tänker jag speciellt på new age troende och youtube vägledare.
#2:
Ja, som att det ligger "kvar" i det "kollektiva medvetandet" på nåt sätt. Eller så är det bara så många funkar.
#3:
Jag tror att barnen tar över dessa föreställningar från sina föräldrar och andra vuxna och sen ger de deras egna barn den här föreställningen. Sen fortsätter det så här från en generation till nästa.
Redan vårt språkbruk är konstruerat på ett sätt att dessa föreställningar överlever. Det sägs att gud är i himlen och var är himlen? Jo man tittar rakt upp till stjärnorna, månen och solen och tänker "där är gud". Gud är ett ord för en person, fast gud inte är en person.
Vi har inga ord för en gud som finns i alla människor och allt liv, en gud som uttrycker hela existensen och förståndet har heller ingen bättre alternativ förklaring än att erkänna att det inget vet. Även om det logiskt kommer fram till att dessa föreställningar inte stämmer, finns tankesättet kvar i det undermedvetna.
#4:
Just det! Det ligger kvar i det undermedvetna.
Jag minns att Tolle har pratat om det, att Jesus använde "positiva" ord och liknelser, som himmelen…medan Buddha använde "negativa" ord, typ som tomheten.
De ord Buddha använde var svårare att misstolka…Jesus ord var lättare att måla upp bilder kring. Som att gud verkligen skulle sitta på ett moln i himmelen ovanför oss 😄 även fast det inte alls var så Jesus såg på det, och menade…sen har väl folk hört och tagit över dessa föreställningar i generationer, som du säger, för att sedan ändra dem till en egen "sanning"…som egentligen inte alls stämmer med verkligheten.
- Redigerat 2025-03-25 15:42 av [snowy00]
#5:
Så är det och sen ser man ju att det finns många inom new age som säger att de inte tror på bibeln eller religionerna i och för sig. Men ändå använder de sig av begrepp som står för saker som kommer från religioner, ibland ändrat till något eget. Att befria sig från dessa föreställningar är inte så enkelt, för även om man medvetet kommer till insikt, spökar det fortfarande någonstans i undermedvetandet.
#6:
Lika som när reinkarnation spökade under flera år, i mitt undermedvetna, även om jag själv släppt föreställningen logiskt så låg den samtidigt kvar någonstans. Det krävs nog en hel del insikt innan man kan släppa allt det där. Kanske hinner man inte det under ett helt liv ens. Tänker jag.
#7:
Ja, det fanns en tid, när jag var ny på den andliga vägen, som jag också trodde på reinkarnation, för man hörde det ju från alla möjliga människor som man ansåg vara uppsatta när man själv var nybörjare.. Men med erfarenheterna som jag gjorde (samadhi och så) och insikterna som kom, samtidigt som jag upptäckte att de som jag ansåg vara uppsatta inte alls var det, släppte jag den föreställningen.
Inledningsvis är väl min egna uppfattning att vi ska separera "GUD" dvs skaparen av den som kickat igång The Big Bang. Om vi nu inte bara ska tro att TBB bara uppstod av en "slump". I så fall är ju frågan vad som fanns INNAN TBB och varför över huvud taget TBB uppstod?
Religionen däremot har ju människan själv skapat. Eller ska man hårddra det så är religionen skapad av några jävligt penningkåta individer som kommit på något att blåsa människan på pengar på. Och i religionens namn kan man i princip begå hur grova briott som helst och sopa brotten under mattan och få syndernas förtroende.
Däremot ifrågasätter jag inte att människan kan uppnå "ett högre medvetande" som de som blir "frälsta" uppnår, men detta har inget med religion eller Gud att göra. Snarare en "meditationsnivå".
Ja, det är svårt det där!
Bor man på Öland, solen och vindarnas ö, så skapade jag några sidor som visar vår vackra ö med hjälp av några bilder.
Oland4ever.com
Oland4ever.eu
OlandTurist.com
OlandsTuristguide.eu
#9:
Eftersom tid och rum uppstod när TBB kickades igång, kan det inte finnas någonting före TBB. Utanför tiden kan det varken finnas något före eller efter och ingen kronologi. Men förståndet kan inte föreställa sig en existens utanför tid och rum. Därför tänker förståndet "vad var före?".
Egentligen är tid och rum bara en illusion inom dualism. Det egentliga, dvs. rumstiden kan vi inte föreställa oss. Vi kan bara se tid och rum som separata entiteter. Våra förstånd är inställda på separation och dualitet.
Existensen utanför tid och rum är någonting som inom vetenskapen, filosofin och även inom andlighet är mycket omdiskuterat. Det finns vetenskapliga teorier som t.ex. ett blockuniversum som föreslår att hela rymdtiden, förflutet, nutid och framtid, existerar samtidigt. Det innebär inte att händelser sker samtidigt i en "vanlig" mening, utan att alla punkter i rymdtiden är lika verkliga och att vi bara upplever en del av den i kronologisk följd.
Inom kvantteorin finns det Mångvärlds-tolkningen av kvantmekaniken. I denna tolkning innebär varje kvantmätning att universum att delas upp i flera parallella universum, var och en representerar ett möjligt utfall. Som exempel kan vi ta Schrödingers katt. Det skulle innebära att universum delas upp i 2 universum. I det ena är katten levande, i det andra död.
Själv ser jag det så som att alla möjligheter existerar som potential. Det är ett oändligt antal möjligheter. Allt är lika verkligt. Men för oss är den delen verklighet som vi upplever.
Ett tidslöst tillstånd kan vi bara erfara inom en samadhi erfarenhet. Men det är inte jaget eller förståndet som erfar, utan förståndet är helt tyst. Om förståndet är helt tyst, existerar heller inget "jag" eftersom det är förståndet som "skapar" jaget. Det är inget permanent jag, utan det förnyas varje bråkdels sekund av förståndet. Det sker subtilt och långsamt. Vi har känslan att när vi vaknar upp på morgonen, att det är samma "jag" som vaknade upp igår. Men om vi tänker tillbaka i tiden, har vi inte samma jag som vi hade som barn eller ungdom. allt förändras.
Du har rätt i att det här är svårt. Men det är just sådana gåtor som är väldigt spännande och intressanta att fundera och diskutera över.
#9:
Du lägger fram det ganska bra, tycker jag 😊