Denna lilla vishetshistoria har Osho skrivit. Tyckte den var så fin att jag bara ville översätta den och dela med mig av den:

En ängel önskar att vara människa.

"Det var en gång en ängel som kom till jorden för att lära känna människan och hennes värld. Världens skönhet överväldigade honom. Han såg de solbelysta bergstopparna och de mörka skogarna, den sjungande vinden och de regnbågsfärgade dalarna.

Jorden var kysst av dagg, marken doftade av liv. Växterna strålade i stilla glans och djuren var både vilda och milda. Överallt såg han bara skönhet.

När han mötte människan fylldes han av vördnad, för han hörde musiken i det mänskliga hjärtat och sången från den mänskliga själen. Han blev djupt förälskad i mysteriet som är människan.

Snart var hans tid över, och han var tvungen att återvända. Han hade tårar i ögonen. Han kände sig så otroligt berikad av detta äventyr på jorden att han av ren glädje ville hjälpa några av oss på deras väg.

Då såg han fyra människor som gick tillsammans och sa till dem att de fick önska sig något. Som tur var de alla andliga sökare.

Den första sa:
"Jag har outtröttligt sökt efter den gudomliga sanningen. Jag har kämpat och slitit, kämpat och slitit igen. Ge mig andlig frid."

"Men att sträva är en av livets glädjeämnen," sa ängeln och förstod inte riktigt önskan. Men eftersom sökaren insisterade, förvandlade ängeln honom till en ko som stod på en fridfull äng och nöjt tuggade gräs.

Lite skakad vände sig ängeln till den andra personen.

"Gud är ren, men jag är det inte," sa denna. "Befria mig från alla orenheter, alla passioner, känslor och begär."

"Men är inte det källan till livet?"
frågade ängeln.

"Men jag vill inte leva, jag vill vara ren!"

Den andra människan insisterade, och en halv sekund senare försvann han till ett avlägset tempel som en marmorskulptur.

Den tredje personen sa:
"Gör mig perfekt. Mindre än det är inte nog för mig."

Han försvann och kom aldrig tillbaka, för inget på jorden är perfekt eller kan någonsin bli det.

Ängeln vände sig till den fjärde sökaren.
"Vad är din önskan?"

"Jag har ingen,"
svarade den lyckliga människan.

"Ingen önskan?"

"Nej, jag vill bara vara helt och hållet människa och levande."

En nästan kvävd glädje började åter vakna inom ängeln. Han tittade kärleksfullt på den välsignade människan, lutade sig fram och omfamnade honom med djup kärlek.

Den fjärde människan fortsatte sin väg och sjöng om skönheten i att vara människa. Han dansade av livsglädje.

När Gud frågade ängeln vilken önskan han själv hade kvar, svarade han:
"Skicka mig tillbaka till jorden och gör mig som den fjärde människan."