Låt dig inte berövas på nuet
Jag blev totalt inspirerad när jag läste en text av Osho. Han beskrev hur religioner i alla tider har berövat människor deras livslust genom att satsa på framtiden – inte bara framtiden för detta liv, utan även på en framtid efter döden. De har haft ett enda mål: att få oss att lägga hela vår energi på ett projekt för ett liv efter döden – i ett paradis långt, långt bort.
Och denna strategi, hur subtil den än kan verka, har haft djupa konsekvenser. Den har stulit vår närvaro, vår livslust.
Den har försatt människan i en väntan på ett paradis och medan de väntar glider deras liv förbi. Denna värld, vår jord, har degraderats till ett väntrum – som smutsas ner och försummas, för människorna ser det inte som sitt hem utan som en plats att lämna. Deras blick är fäst på det framtida paradiset.
Och idag ser vi tyvärr samma mönster upprepas inom new age-rörelser och den esoteriska scenen. Där möter vi självutnämnda andliga vägledare, coacher och guider som lockar oss med löften om uppstigningar till högre dimensioner, om gyllene tider eller om en himmel på jorden, och allt är något som först ska komma.
De använder samma strategi: att få oss att lägga all vår energi på framtiden. Resultatet blir att vi förlorar oss i förväntningar och drömmar, medan nuet – som är det enda verkliga vi har – går förlorat och förblir osett och oälskat.
Framtiden finns inte. Morgondagen kommer aldrig; när den anländer, är det alltid idag. Livet sker här och nu. Därför måste vi förstöra framtiden, denna illusion om vad som kommer, och istället lägga all vår energi på det enda vi faktiskt har: detta ögonblick.
Detta ögonblick är vårt paradis. För att leva det fullt ut, behöver vi inte vara dygdiga, lärda eller fromma. Vi behöver bara vara helt närvarande. När all vår energi samlas i nuet, händer något magiskt. Den inre energin, den ursprungliga källan till vårt varande, exploderar inte som en förlust – utan som en kreativ kraft. Det är som en kedjereaktion: En cell i oss exploderar och sprider sin energi till nästa, och så vidare, tills hela vår existens fylls av ljus.
Plötsligt blir hela livet en festival. Varje rörelse blir en dans, varje gest en glädjefest. Och vi inser att vi har varit upplysta hela tiden – det var bara denna koncentration av energi, denna fulla närvaro, som behövdes för att avslöja det. Upplysning är inget annat än att vårt medvetande koncentreras på en enda punkt – här och nu.
Så vi kan jämföra livet med dans, precis som Osho gjorde. När vi dansar, låt det vara en dans utan att hålla något tillbaka. Dansa utan att tänka på framtiden, dansa utan att tänka på att dansa imorgon igen. Dansa som om detta vore den sista dansen, och i denna totala närvaro kommer vi att uppleva något som inte kan beskrivas – en transformation av oss själva och världen omkring oss.
#0
Mycket tänkvärd text. 🥰
Dansa fram genom livet. Känna rytmen och följa med - Här och nu. Den enda platsen förändringar kan ske. Dessa sker när vi väljer att göra annorlunda.
Annorlunda käns skrämmande innan vi lär oss uppskatta den nyfunna Friheten att vara de vi är och inte uppfyller andras förväntningar av hur vi bör vara 😘
Go fortsättning på det Nya året.
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#1: Jag fortsätter på tidigare inlägg här. För det låter som om att dansa genom livet…. skulle vara enkelt,,, roligt,,,,, och följsamt…..
Det är det inte!
Att göra och välja annorlunda kan skapa dramatiska, traumatiska och skrämmande toner i inom där känslorna stramas åt och gärna vill kontrolleras för att inte Visa för mycket….. Även den rytmen och dansen…. är en dans att tillåta.
Hur skulle vi annars göra för att utforska de inre djupen och växa i oss själva?
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
Fint och djupt skrivet av er båda 🤗
#1: #2:
Tack och tack till dig med för din reflektion, den är väldigt värdefull 😊
Du har rätt i att dansen genom livet inte alltid är enkel. Att möta det svåra, att våga gå emot det som känns tryggt och välbekant, är också en del av processen att växa och lära känna sig själv. Det krävs nog mod att våga släppa kontrollen och acceptera även de tunga tonerna som en del av vår resa.
Önskar dig också en riktigt fin fortsättning på det nya året 🤗
#3: Tack 🤗
"Dansa som om detta vore den sista dansen, och i denna totala närvaro kommer vi att uppleva något som inte kan beskrivas – en transformation av oss själva och världen omkring oss."
Nu citerar jag ur mitt inlägg "Att leva som en krigare":
"En krigare är medveten om detta och eftersom han inte vet när han kommer att dö, utför han alla sina handlingar som om de vore hans sista på jorden. Som resultat har alla hans gärningar en "speciell kraft" och han utför dem med full uppmärksamhet."
Detta beskrivs i Castanedas tredje bok "resa till Ixtlan" i kapitel "den sista striden på jorden".
Man kan beteckna det hur man vill, den sista dansen eller den sista striden. Det handlar om precis samma sak, om att vara i nuet och det handlar om medvetheten om döden och man vet aldrig om det som man gör nu är det sista som man gör.
Jag citerar nu vad jag skrev i mitt inlägg "döden":
"Tänk om de skulle vara fullt medvetna om sin egen död. De skulle nog "andas in" hela naturen och se skönheten i den. De skulle titta, höra, lukta och njuta av att se hur fantastisk naturen är, för ingen vet om det här är den sista gången.
När de sen kommer hem, skulle de inte snabbt lägga färdigmat i mikrovågen, för man vet ju inte om det är den sista måltiden. De skulle laga något riktigt gott. De skulle inte gräla med sin partner, vänner eller familjmedlemmar som de älskar, för det skulle ju kunna var den sista gången som man ser dem."
I så fall blir hela livet till en mer medveten tid.
Att vänta på någonting som lovas om man gör si eller så är däremot det som berövar människan på deras medvetenhet, som berövar människan på deras energi och som gör människor till omedvetna "zombies". I slutändan berövar de människorna på deras liv.
Det har som du skrev religionerna gjort i tusentals år och nu är det new age profeterna som berövar människor på deras liv, bara för att få följare, bara för att få pengar.
Ni har skrivit många kloka tankar.😊
Längtan är en stor drivkraft i människor. Och vad vore längtan utan drivkraft.
Vad vore en film eller saga, utan lyckligt slut.Och vad vore ett himmelrike utan vår livliga fantasi…
Längtan tills morgondagens befrielse ifrån vårt elände, som egot hittar på.
Att bara vara här och nu, kan kännas svår. En fråga som kommer upp, vad lever
då jag för, om inte…
Var medveten om din illusion, var i din fantasi. låt sagan få ett lycklig slut om du så vill.. Men var medveten om att du bara är i din fantasi, ingenting annat.
Lite tankar som bara kom i vägen.
#7: Ja, var medveten om illusionen. Njut av stunden. Låt den komma och låt den gå som tidvattnet. Fri i sitt flöde.
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#7:
Tack för dina tankar, så fint formulerat och jag håller verkligen med dig. Tycker om det du skriver om att vara medveten om illusionen och att låta fantasin finnas där, men utan att förlora sig i den. Det är en fin balans, att uppskatta sagan men ändå förstå att det bara är en saga 😊
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
#7:
Tack! 🙂 Det är just den längtan som du talar om som religioner använder sig av för att få folk att nappa. Och nuförtiden använder "new age profeterna" samma taktik. En morot som deras förljare springer efter, men som de aldrig får tag på.
Det påminner mig lite om "I väntan på godot". 😄 Den pjäsen står symbolisk för att förgäves vänta på en person eller situation.
Redan på 80-talet väntade man på 1999. Somliga trodde att planeten skulle transformera sig till en annan (bättre) dimension, medan andra trodde att världen skulle gå under.
Sen väntades det på 2012 och andra saker. De som hänger moroten framför folks näsor har lärt av det. De säger inte att någonting ska hända ett visst år längre, utan moroten når man om man gör si eller så. Man måste t.ex. vara "högfrekvent", frisk och sen säljs det en massa saker som kurser, essenser, kosttillskott och annat för att bli högfrekvent.
Att bara att observera sina tankemönster är en god hjälp.
Man kastas liksom mellan det inre och det yttre.
Känslor av förlust, tomhet som infinner sig stundom.
Man vill bara fly bort.
Nu får ni nog känslan, av att jag låter negativ.
Och är nedsjunken i mina tankar.😇Men så dåligt är det inte.
Jag försöker bara sätta ord på mina känslor kring nuet och egot.
Vilket inte är så lätt!..
Tack. 🤗
#11:
Sådana känslor finns hos alla människor. Men inte alla reflekterar över dom.
#11: Nej inte låter du alls negativ, så där går det ju för mig med 😄 Du förklarar det så bra. Att observera sina tankemönster är till och med den bästa hjälpen skulle jag säga. Det är så man blir medveten 🤗
- Redigerat 2025-01-02 18:06 av FataMorgana
Tack,då är jag inte helt ensam .🤗
#14: Det är du verkligen inte 🤗
#11: Inte alls negativt…. Du förklarar det väldigt bra. Det är ju så det funkar.
Men känner igen den där känslan av att andra kanske tycker/ tänker att man är svår - tung i sinnet och gillar att gräva ner sig… . Medan en själv inte alls upplever det på så vis. Är ju för 17:on på upptäcktsfärd 😉
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#16
Ja, det är som du säger, en upptäcksresa.🤗
Tänker ännu på den här tråden och dess djup. Och tankarna går lite som för Rore, att dansen inte alltid behöver vara rolig, lätt, och enkel. Det kan vara en svår dans, men hemligheten är nog att dansa fullt ut. Att släppa taget och inte vara rädd. Lite som FM skrev i huvudinlägget. Men även i rädslan kan man dansa, man kan vara närvarande i rädslan, känna den fullt ut, darra inför dess kraft.
Det sker nog när man inte analyserar. När tanke ger plats åt känslan/rädslan inom en. Men även tanken måste få sin plats.
Sen det med att släppa alla hämningar. Det tänker jag inte betyder att man bara nyckfullt följer alla känslor, som att bli arg och reagera (även om det också måste få sin plats), utan mer att kunna släppa lös ilskan/känslan i sitt inre tomrum, vara närvarande med den, och låta den komma och gå. Hämningar är ju egentligen en spändhet, i kropp och sinne. Släpper man spändheten, släpper man hämningara.
- Redigerat 2025-01-03 12:58 av snowy00
#18:
Det är nog det som Oshos dynamiska meditation syftar på, som ju är en sorts dans.
#19:
Just ja, har hört talas om den förut, men aldrig provat den 🙂
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
#20:
Ja vi har pratat om det förr, och minns jag rätt länkade jag till den här videon. Den är på tyska, men det finns nog engelska varianter på Youtube också
#20:
Jag gjorde den på 90-talet. Min reikilärare brukade alltid bygga in olika Osho meditationer i hennes kurser. Det var då som jag för första gången hörde talas om Osho. För mig var meditation någonting som hade med att sitta stilla att göra och den där dynamiska meditationen var jag skeptisk emot. Men när jag gjorde den var jag överraskad att den satte fart på energin i kroppen.
#18: Yes!!!! På hela ditt inlägg.
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#21:
Jo, den videon har jag sett förr, det var nog du som länkade till den också.
#22:
Okej, ja, jag själv är nog inte direkt skeptisk till den, den funkar säkert riktigt bra. Men jag har ganska många andliga praktiker redan, (yoga + sittande meditation), så blir liksom inte av att prova så mycket mer. Men visst går det att bara göra den en gång också, för att se hur det känns.
Något annat som säkert är bra, som inte blir av för mig, är quigong.😊
#23:
😊🤗
- Redigerat 2025-01-03 18:00 av snowy00
#24:
Qigong är säkert bra för dig. 😊