#0
I de närmaste dagarna så minns jag en händelse som inträffade, för ett flertal år sedan.
Jag vaknade en natt att någon ropade mitt namn högt och klart. Yrvaket så klev jag upp och tittade ut genom fönstren, såg inget där.
Klädde på mig och gick ut för att se efter, om någon var där ute. Vilket det inte var heller, klarvaken som jag var då.

Det ska sägas att det var en turbulent tid för mig just i denna tidpunkt.
Kände mig så kränkt inom, som att allting var mitt fel och berodde på mig.
Minns bara hur arg och besviken jag var.

Då var fokuset bara blicken utåt riktat, Så här i efterhand, har ropet följt med mig.
Vem som ropade mitt namn den natten, kanske kom det djupt från mig själv.
Eller så var det bara en dröm i en turbulent tid.

#0:

Ja, den talar mycket för sig själv, din historia. Men det jag kom att tänka på var en historia om Buddha tror jag det var (men ta det inte som historisk fakta). Han kämpade ungefär som Björn, fastade och pressade sig själv in i det sista. Men det var inte förrän han satte sig helt utmattad under ett träd, och plötsligt gav upp på insidan, som upplysningen kom. Han gav alltså upp att kämpa för att bli upplyst, helt utmattad psykiskt och fysiskt satte han sig bara där, och var. Då kom det han hade kämpat så mycket för….. Ofta får vi nog det vi inte ber om. För på något sätt är ofta viljan i vägen för det vi verkligen vill ha.

I alla fall, en väldigt fin historia du skrivit 😊

#1: Det är intressant hur vissa saker, som det du beskriver, kan stanna kvar och få ny betydelse med tiden. Tanken att ropet kanske kom från dig själv är en bra påminnelse om att vi ofta bär svaren inom oss, även när det är svårt. Tack för att du delade din händelse med oss 😊

#0:

Den där Björn verkar ju att hamna i alla fällor som finns på den andliga vägen. 😄

Det finns många oupplysta som "säljer vägen till upplysning". Man måste göra si eller så för att bli upplyst. Men det finns ingen väg till upplysning som man kan gå och inget "görande" som leder dit.

Man kan inte uppnå upplysning genom någon sorts aktivitet. Man kan bara låta den ske när den kommer genom att inte stå den i vägen med en massa strävande och görande. Det handlar om att släppa taget om allt detta. Först då är sinnet så tyst att dörren är öppen för att låta upplysningen ske. Många upplysta har strävat men blev först upplysta när de släppte taget om strävandet och gav upp att vilja bli upplysta.

Ett par exempel för detta är Osho och Tolle. Det finns gott om exempel på upplysta som var sjuka. Osho hade diabetes. Krishnamurti hade dålig hälsa och drabbades t.ex. ofta av huvudvärk, feber och frossa.

Att ta hand om sig för att uppnå god hälsa har ingenting med en andlig väg eller upplysning att göra. Det gör man för att må bra.

#2: Det var en fin parallell till Björns resa 😊 Kanske slutar det så för honom också till sist, att han till slut, helt utmattad, ger upp sitt sökande och bara vilar i det som är. Men tills dess fortsätter han nog att gå igenom den ena 'andliga fällan' efter den andra, att prova ut den ena metoden efter den andra. Hans väg går fortfarande upp och ner, fylld av erfarenheter och insikter – några bestående, andra sådana som glöms bort. Han pendlar mellan att närma sig sitt inre och att tappa bort sig i lockelser och illusioner. Det är en lång resa framför honom än, men kanske är det precis det som krävs av honom just nu 😉

#2:

Samma med Osho. Han hade sina ritualer som t.ex. gå ut och springa, träna, meditera och han levde asketiskt. När det inte gav det önskade resultatet gav han upp. Först sen blev han upplyst. Den traditionella asketiska vägen var enligt Osho en metod för att närma sig upplysning, men inte vägen till den. Han kom till den slutsatsen att dessa metoder i sig själva inte ledde till äkta frihet och att man kunde bli begränsad av dogmer och traditioner.

#4:

Ja och han har många fällor att hamna i än 😄 Men tänker att vi nog alla kan känna igenom oss lite på hans väg, ibland mer och ibland mindre 😊

"Att ta hand om sig för att uppnå god hälsa har ingenting med en andlig väg eller upplysning att göra. Det gör man för att må bra."

Precis, det var det som var huvudbudskapet i min text 😊

"Ja och han har många fällor att hamna i än"

Stackars Björn. 😄

Sen en annan sak. Vem som strävar efter upplysning vet ju inte ens vad det är som han strävar efter. Förståndet gör sig en föreställning för någonting som förståndet inte kan förstå och det ska sen vara målet. 😄🤣

#8:

Ja, stackars Björn 😅

"Vem som strävar efter upplysning vet ju inte ens vad det är som han strävar efter. Förståndet gör sig en föreställning för någonting som förståndet inte kan förstå och det ska sen vara målet. 😄🤣"

Fast går det inte så där för allas förstånd – att det försöker greppa det ogripbara och till slut får kapitulera? 😂

#9:

Så går det nog för många och det är just kapitulationen som leder till att man släpper taget om förståndets falska föreställning.

Det finns dock undantag, t.ex. du. Din kundalini steg upp till kronchakrat utan att du föreställde dig någonting elller strävade efter det. Jag hade heller ingen föreställning om upplysning. För mig var det någonting som asketer i Indien får erfara och eftersom ett asketiskt liv inte var någonting för mig, intresserade det mig heller inte att sträva efter det.

#10: Ja, men efter min kundaliniresning, började jag ju att sträva efter att få erfara det igen 😅 Vad som gjorde mig totalt frustrerad när jag inte lyckades. Det tog många år tills jag började inse att det inte fungerar så och på den vägen befinner jag mig nog fortfarande på 😄

😄 För min del har jag aldrig strävat efter att få erfara det igen. När jag tänker på vad som hände i livet, som fick mig att ge upp hela livet och hur jag kände mig då, behöver jag inte uppleva det som fick mig att ge upp igen.

Det är inte så enkelt att bara släppa taget om allt. Släpper man taget med syfte att uppnå någonting, släpper man ju inte taget på riktigt. Det som får en att släppa taget på riktigt är inte kul.

#12: Så är det nog 😊

Föreställningsvärlden håller en I ett järngrepp. Om att allting ska vara så himla märkvärdigt.
Att man ska följa vissa ritualer och dogmer.
Annars kommer man inte till ett himmelrike, som i sin tur är skapad ur en Föreställningsvärlden av människan.
Ett ekorrhjul som snurrar på, så länge man ger det näring.

#14:

Ja, det gäller att ta sig ut ur ekorrhjulet.

#15
Ja, man kan ju lämna dörren på glänt. 🙂

#5:

Jag höll på att säga "Stackars Björn" också.😄 Men det är ju intressant och lärorikt för oss som står på utsidan. Kanske för honom också (den del av honom som observerar det ske i alla fall).

#6:

Ja, dessa saker (träna, meditera, yoga, osv) gör man ju mest för att må bra. Eller för den enkla anledningen att man tycker om att göra det i stunden, inte för att nå nån framtida upplysning.

Själv har jag aldrig strävat efter nån upplysning, men har haft flera ganska starka föreställningar om vad det är och hur det skulle vara. Har dock tänkt att det där är aldrig något jag kommer att uppleva (i detta liv iaf, som jag tänkte). Och på ett sätt stämde mina föreställningar, bara det att det var övergående fenomen och upplevelser som skedde kring själva erfarandet. Själva erfarandet kunde jag inte föreställa mig, och heller inte den naturliga frid som sedan följde……och hur enkelt och, ja, naturligt allt var och är.😊

#17:

Ja, precis, man tränar och äter nyttigt för att må bra och det är klart att man måste tycka om det för att göra det. Det får inte bli till en last. Skulle jag sluta att träna, skulle det kännas som att en del av mitt liv saknas, för jag tränar sen 44 år.

Jag gjorde också yoga nyss och det var verkligen skönt 😊

Men det jag ville lyfta i mitt inlägg är att yoga, eller andra metoder, inte är ett måste för att komma till insikt eller bli medveten. För mig har de största insikterna snarare kommit i stunder när jag mått dåligt – som när jag, precis som Björn, haft stark huvudvärk, eller när jag kämpat med stor ångest och rädsla. Det är just i de där svåra ögonblicken som något verkligen har klarnat, mer än under yogan 😊

"Men det jag ville lyfta i mitt inlägg är att yoga, eller andra metoder, inte är ett måste för att komma till insikt eller bli medveten."

Nu citerar jag ur mitt samadhi inlägg:

"Människor som sysslar med religion, bön och tekniker som yoga, meditaion eller någon sorts ritual, utövar tekniker som är konditionerade, vad som betyder att det bara är en del av det som egot och förståndet har byggt upp. Det är inte sökandet och praktikerna som är problemet, utan tanken att hitta svaret i en yttre form."

Stackars Björn 😅 I min nästa vishetshistoria kommer han att hamna i klorna på en sekt, vad som kommer att bli en stor utmaning för Ylva med. Men jag hinner nog inte bli klar med den idag, vi får hoppas på i morgon. Om det nu över huvud taget blir något av denna historia 😊 Vi får väl se.

#18:

Samma här. Jag skulle må bra mycket sämre om jag slutade träna, äta bra, och även meditera och yoga. Jag har prövat någon gång att inte meditera som jag gör, på en vecka eller så. Jag blev så spänd kring nacken, att jag bara satte mig ned och mediterade igen.

#19:

Nej, det får ju inte bli ett måste. Jag förstår egentligen inte varför man skulle behöva yoga, eller meditera 😄 Men kanske är det lätt att det blir så för många.

Det är inget som säger att man måste äta nyttigt och motionera heller. Men gör man det, mår man bra mycket bättre i kropp och sinne. Men visst, blir det bara en last och ett måste, ja då kanske det är bättre att låta bli.😊

#21:

Spännande 😄😊

#0
Jag gillar din/a berättelse /er väldigt mycket.
Björn är verkligen ute på upptäcksfärd både i de yttre och inre landskapen.
Tänker på vad vi tror och vad vi får.
En del ser det som bortkastad tid. Andra ser det som redskapen till inre visdom….

Denna bok verkar skriva sig själv. 🙃

#23:

Tack så mycket!
Det är så roligt att kunna blanda vishet och fantasi på det här sättet. Det känns som att jag hittar mer och mer glädje i att uttrycka mig så här. Att skapa dessa historier är inte bara inspirerande, det hjälper mig också att utforska egna tankar och insikter, sen blir jag förstås ännu mer motiverad att fortsätta skriva när jag får så fin respons 😊

Snart är min nästa historia färdig. Men inte idag, kanske i morgon 😊

Tyckte det här citatet av Sadhguru passar så bra in hit i den här tråden:

"Strävan efter kroppsligt välbefinnande är en sak. Strävan efter upplysning är något annat. För att förbättra det kroppsliga välbefinnandet måste du lära dig olika tekniker för självbevarelse. Upplysning innebär en medveten förstörelse av ditt jag. För de flesta människor krävs det en viss tid och mognad för att förstå att vad du än gör av dig själv, så kommer det i slutändan att vara frustrerande och otillräckligt. Oavsett hur fantastisk du gör dig själv, är det fortfarande inte tillräckligt. Först när du försvinner, blir allt underbart."

#26:

Det var ett bra citat!

#26:

Ja, bra citat! Har nästan glömt att lyssna till Sadhguru. Måste göra det igen snart.